shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1040
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abate, Dawit
    Sophiahemmet Högskola.
    Stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsrelation2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abdelnur, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med panikångest: en forskningsöversikt2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Abdoshi, Faeza
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans kunskaper och attityder i mötet med patienter med alkoholmissbruk: Forskningsöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Abrahamsson, Emy-Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cederlöf, Lina
    Sophiahemmet Högskola.
    Bipolär sjukdom: närståendes upplevelse och behov av stöd2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Abrahamsson, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hovi, Annastiina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjälp till självhjälp: en kvalitativ intervjustudie om patientens egenvård och motivation ur diabetessjuksköterskeperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Abrahamsson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bergström, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering: en enkätundersökning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.

    Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.

    Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.

    I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.

    Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.

    Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.

    I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal.

    Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

  • 7.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Adell, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Avendano, Fanny
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhavande av perifer venkateter hos patienter på ett sjukhus i Tanzania2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika.

    Syfte

    Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania.

    Metod

    Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania.

    Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer.

    Resultat

    Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK.

    Slutsats

    Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

  • 9.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

  • 10.
    Adler, Marina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Puumala, Catherine
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars uppfattning om vilken information som är betydelsefull vid det första besöket på en neonatalenhet inför en prematur förlossning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

  • 13.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Ahlberg, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hokkanen, Minna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter som drabbats stroke2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Ahlberg, Mira
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlin, Carolin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med HIV som kronisk sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa.

    Metod

    Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades.

    Resultat

    I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra.

    Slutsats

    Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

  • 16.
    Ahlberg, Susann
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterberg, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av barn som har en svårt sjuk förälder2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Ahlbom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öberg, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Vattenförlossningens för- och nackdelar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Ahlenius, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobsson, Michaela
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod.

    Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget.

    Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla.

    Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

  • 19.
    Ahlin, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Vestlund, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser efter ileostomianläggning vid en inflammatorisk tarmsjukdom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Ahlskog, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Brister i bemötandet inom äldrevården i förhållande till sjuksköterskans omvårdnadsansvar2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Ahlström, Mandy
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fajutrao Valles, Carmelle
    Sophiahemmet Högskola.
    Hand hygiene compliance among nursing staff in a Philippine private hospital2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Healthcare-associated infections constitute a threat to patient safety and an economic burden on health systems worldwide. The most effective way to prevent healthcare-associated infections is through proper hand hygiene practice, but studies show that compliance is low. In 2009, the World Health Organization released hand hygiene guidelines and tools to address the issue. 

    Aim

    The aim of the study was to measure the compliance to the WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care among nursing staff in a private hospital in the Philippines using the evaluation framework of the World Health Organization.

    Method

    The method used to assess compliance was structured direct observations using the World Health Organization’s observation form. Data was collected in 15 days, during full shifts, and analyzed quantitatively based on overall compliance, according to indication, ward, week day/weekend and shift.

    Results

    A total of 1920 opportunities were recorded, of which 336 were hand rub performances, 168 hand wash and 1416 missed opportunities, giving an overall compliance of 26.25 percent. The ward with the highest compliance rate was the Neonatal Intensive Care Unit (45.40 percent) and the lowest was Nursing Station 1 (22.26 percent).

    Conclusion

    The overall compliance rate of 26.25 percent is lower compared to most published studies and healthcare workers were more compliant to indications that protect themselves than to indications that protect patients. The results can be useful in improving quality of care and patient safety.

  • 22.
    Ahmed, Alya
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brostedt, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens roll i kommunikation och omvårdnad av patienter med afasi orsakas av stroke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad.

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke.

    Metod

    För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna.

    Resultat

    Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk.

    Slutsats

    Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

  • 23.
    Ahnsberg, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lizén, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition.

    Syfte

    Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi.

    Metod

    En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data.

    Resultat

    Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar.

    Slutsats

    Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

  • 24.
    Alanen, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Axelsson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Beröring i vården av äldre: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Albertsson, Catharina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bolin, Louise
    Sophiahemmet Högskola.
    Hierarkins inverkan på omvårdnadsarbetet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Albertsson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kärnek, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelse av information då deras barn vårdas för cancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Aldenstam, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schmidt, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur det dagliga livet och livskvaliteten påverkas av svårläkta bensår samt hur sjuksköterskan kan stödja patienten2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Alex, Naima
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrar till barn med Downs syndrom: Upplevelser av bemötandet och stödet från vårdpersonalen under barnets första levnadsår2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Downs syndrom är en funktionsnedsättning orsakad av en kromosomavvikelse. Att föda ett barn med Downs syndrom innebär för många föräldrar en krissituation. För att hantera denna situation tillämpas olika copingstrategier. För vårdpersonalen kan familjefokuserad omvårdnad möjliggöra ett mer positivt bemötande och ett bättre stöd till föräldrarna.  

    Syfte

    Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever bemötandet och stödet från vårdpersonalen under barnets första levnadsår.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser. Efter bearbetning av samtliga artiklar inkluderades 15 av dessa i resultatet. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsbedömning och sammanställdes i en matris.   

    Resultat

    Fyra områden identifierades. Känslor av bland annat sorg och chock omgav föräldrarna den första tiden efter födseln och många föräldrar upplevde en svårighet att anpassa sig till den nya livssituationen. Föräldrarna hade ett stort behov av information och brister urskiljdes kring hur informationen förmedlades. Stödet från omgivningen påverkade också föräldrarnas möjligheter till coping. Vårdpersonalens agerande kunde påverka föräldrarnas coping både positivt och negativt. Många föräldrar upplevde det positivt att träffa andra föräldrar till barn med Downs syndrom.  

    Slutsats

    Föräldrarna hade många upplevelser av bemötandet och stödet från vårdpersonalen. Upplevelserna var både positiva och negativa och de medförde konsekvenser för föräldrarnas coping. Med kunskap om vad som kan påverka föräldrarnas upplevelse av vården kan vårdpersonalen förbättra möjligheterna till en bättre och mer professionell vård samt hjälpa föräldrar till en snabbare anpassning till den nya livssituationen. 

  • 29.
    Algernon, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlgren, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Fysisk beröring som behandlingsmetod vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring.

    Syfte

    Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD).

    Metod

    För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats.

    Resultat

    Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades.

    Slutsats

    Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.

  • 30.
    Alikhani, Mozhgan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Montero, Freya
    Sophiahemmet Högskola.
    Kostrådgivning till personer med diabetes typ 22007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    al-Jeddahwi, Farida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmberg, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    "Ska man behöva acceptera att blir slagen varje dag?": en kvalitativ intervjustudie om vårdrelationens betydelse vid hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hot och våld påverkar den svenska vården och de sjuksköterskor som är verksamma inom den negativt, både professionellt och privat. Problemet med hot och våld är särskilt vanligt inom den psykiatriska slutenvården där över hälften av alla sjuksköterskor uppger att de utsatts för hot och våld under det senaste året.

    Syfte

    Syftet var att identifiera faktorer som sjuksköterskor upplevde påverka omvårdnaden och vårdrelationen i hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod

    Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer tillämpades, där sex sjuksköterskor intervjuades, varav en pilotintervju som inkluderades i studien. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys.

    Resultat

    Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdrelation som en viktig faktor i förebyggandet av hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att god vårdrelation byggde på respekt för människan, ett gott bemötande och god kommunikation. De största hindren som förelåg mot skapandet av god vårdrelation upplevdes vara tidsbrist och bristande möjlighet till reflektion. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett större behov av att ges möjlighet till reflektion för att undvika att bli känslomässigt desensibiliserade och att denna funktion upplevdes saknas vid deras arbetsplatser.

    Slutsats

    Det förelåg ett behov av utökad möjlighet till reflektion och handledning för sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att möjligheten till reflektion och rutiner för genomförande av reflektion saknades. Det förelåg ett behov hos klinikers och avdelningars ledning att möjligöra för denna funktion inom psykiatrisk slutenvård.

  • 32.
    Allerborg, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sundqvist, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Dysfagi : omvårdnad vid dysfagi till följd av stroke: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Allerstrand, Ylva
    Sophiahemmet Högskola.
    Kommunikation i omvårdnad av äldre invandrare: svårigheter som sjuksköterskan kan ställas inför i omvårdnaden av den äldre invandraren då ett gemensamt språk saknas och hur hon hanterar dessa svårigheter2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 34.
    Allinger, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att möta patienter från familjeorienterade kulturer2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Alm, Julia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bager, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevention av klamydia: erfarenheter, hinder och möjligheter2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Alm, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lund, Elsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur vårdgivares hälsopedagogiska funktion kan stödja egenvård och välbefinnande hos patienter med Diabets Mellitus2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Almersson, Camilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att arbeta med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer: amerikansk hjälppersonals tankar och upplevelser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sedan 1970-talet har studier visat att män och kvinnor utövar våld i nära relationer till liknande grad. Även senare år har studier genomförts som visar att både män och kvinnor kan utöva och vara utsatta för våld i nära relationer.

    Män som blivit utsatta för våld i nära relationer söker hjälp både hos informella resurser som familj och vänner, samt hos formella resurser som hälso- och sjukvårdspersonal och hjälporganisationer. Männen upplever att de har blivit hjälpta till olika grad. Majoriteten av de män som sökt hjälp från olika hjälporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjälpsamma, och många gånger har männen upplevt att de blivit dåligt bemötta.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur amerikansk hjälppersonal arbetar med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer samt deras tankar och upplevelser runt våldet.

    Metod

    Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    Hjälppersonalens arbete med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer, samt deras tankar och upplevelser runt våldet resulterade i tre övergripande teman. Tema ett handlar om de män hjälppersonalen kommer i kontakt med. Tema två behandlar hur hjälppersonalen förhåller sig och arbetar i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer samt hur de arbetar med ämnen runt männen. Tema tre handlar om hjälppersonalen som arbetar med männen, deras tankar och upplevelser om våldet samt om samhället och heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer.

    Slutsats

    Hjälppersonalen mötte män som upplevde olika typer av våld, reagerade och hanterade våldet på olika sätt. Deras arbete med heterosexuella män som utsatts för våld i nära relationer bestod av direkt arbete med männen utifrån deras behov och administrativt arbete för att på diverse sätt underlätta männens hjälpsökande. En annan del av hjälppersonalens arbete bestod av att nå ut till samhället och dess olika professioner. Arbetet påverkade hjälppersonalen på varierande sätt, bland annat kunde arbetet vara givande. Starka barriärer uppgavs vara extra viktigt för att inte påverkas negativt av sitt arbete.

  • 38.
    Almerén, Rebecca
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundquist, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    "Du får inte dö på en söndag": sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på akutkirurgisk avdelning.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.

    Metod

    Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.

    Resultat

    Sjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård. Vidare beskrevs det hur tidsbristen påverkade kvaliteten på den palliativa vården. En avsaknad av riktlinjer försvårade vården,vilket fick sjuksköterskorna att förlita sig på varandra och erfarna kollegor. Sjuksköterskorna lyfte fram närstående som stundtals påfrestande och hindrande i deras arbete, men även som en stor tillgång. Teamarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor belystes som en trygghet.

    Slutsats

    Sjuksköterskor på akutkirurgiska avdelningar känner sig trygga i vårdandet av patienter i livets slutskede, men upplever tidsbristen som det största hindret för att ge god palliativ vård.

  • 39.
    Almlöf, Amelia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Göranson, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Almqvist, Anneli
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Foss, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sociala mediers betydelse för personer med multipel skleros2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder.

    Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt.

    Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården.

    Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år.

    Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet.

    Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

  • 42.
    Alpsten, Moa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holroyd, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

  • 43.
    Aly, Sarah
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ronkainen, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av omvårdnad vid inducerad sen abort: en intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten. En abort i andra trimestern benämns sen abort och sker genom medicinsk abort där kvinnan först får en tablett oralt för att avstanna näringstillförseln till fostret från livmodern och därefter ett vagitorium för att framkalla kontraktioner i livmodern.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av omvårdnad vid inducerad sen abort.

    Metod

    För att svara på syftet valde författarna att genomföra en kvalitativ forskningsintervju. Med en intervjuguide som grund utfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre kvinnokliniker i Stockholm.

    Resultat

    Informanterna upplevde ett behov av kompetensutveckling inom abortvård och väldigt få av dem har fått möjlighet till detta på sin arbetsplats. Informanterna upplevde att det skulle vara att föredra om kvinnan som genomgått sen abort fick ett återbesök på kliniken med anledning att följa upp fysiskt och psykiskt mående men även för att kliniken skulle få möjlighet att ta del av hennes subjektiva upplevelse av aborten. Alla informanter upplevde tidsbrist som en negativ faktor i deras arbete och vidare beskrev informanterna att de inte hade den effektiva tid de skulle vilja ha hos kvinnan.

    Slutsats

    En sjuksköterska som arbetar inom abortvård bör bland annat vara empatisk, ödmjuk och kompetent. Informanterna önskar kompetensutveckling inom abortvård, en bättre stöttning från arbetsplatsen och även uppföljning av kvinnan som genomgått abort. Tidsbrist är en negativ faktor i arbetet som samtliga informanter upplevde. Den positiva feedback informanterna får från kvinnor utgör en grund för tillfredsställelsen för sjuksköterskans arbete inom abortvård.

  • 44.
    Amaral, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malmsten, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Upp och hoppa, ät din soppa!: sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trycksår kan försämra patientens livskvalité samt orsaka lidande, ångest och det kan även vara förknippat med skam för sjuksköterskan. Det bidrar även till en stor kostnad för samhället. Förebyggandet av trycksår, vilket är sjuksköterskans ansvar, innebär att upptäcka patienter som ligger i riskzonen samt att sätta in förebyggande åtgärder i tid. Orems egenvårdsteori säger att människor uppnår hälsa och välbefinnande genom egenvård där sjuksköterskan bör motivera patienten samt ge vägledning.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie och åtta halvstruktuerade intervjuer utfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetningen av intervjuerna.

    Resultat

    Sjuksköterskorna såg sitt omvårdnadsansvar som viktigt men trycksårsprevention prioriterades inte alltid. Sjuksköterskorna upplevde motivation till egenvård som svår då patienter som låg i riskzonen oftast var äldre och hade vanor som var svåra att bryta. När egenvården fungerade såg sjuksköterskan ett större engagemang hos patienterna i förebyggandet av trycksår. Sjuksköterskor överlämnade sitt omvårdnadsansvar till annan vårdpersonal som inte hade samma kunskap vilket kunde leda till felbedömningar och att trycksår missades.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna lade mer fokus på behandling istället för förebyggandet av trycksår samt överlämnade stundtals sitt omvårdnadsansvar till personal som inte besatt tillräckliga kunskaper runt trycksår vilket kunde göra att trycksår och trycksårsprevention missades. Egenvårdens betydelse vid trycksårsprevention varierade bland sjuksköterskorna och prioriterades inte alltid då sjuksköterskorna upplevde att motivationen till egenvård som svår. 

  • 45.
    Amcoff, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson Stjärnholm, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal kring sexualitet och sexuell hälsa2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Metod

    En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman.

    Resultat

    Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Slutsats

    Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

  • 46.
    Anckarman, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jonsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Men vadå, pappa nu?: pappans upplevelse av att ha ett för tidigt fött barn på neonatalavdelning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa.

    Syfte

    Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning.

    Metod

    Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet.

    Slutsats

    Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

  • 47.
    Ancker, Thérèse
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Patzwahl, Anja
    Sophiahemmet Högskola.
    Tidig förlust: kvinnors upplevelse av missfall2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Anderfjärd, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grimelius, Rebecka
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalité hos personer med claudicatio intermittens: en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk.

    Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt.

    Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens.

    Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

  • 49.
    Andersson, Alexander
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ceder, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 22013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna. Grunden i behandlingen av typ 2-diabetes utgörs av egenvård samt livsstilsförändringar i form av kostanpassning, ökad fysisk aktivitet, viktreduktion och rökstopp. Farmakologisk behandling inleds då livsstilsförändringar inte är genomförbara eller ger en önskad effekt. Patientutbildning i syfte att stärka individens egenvårdsförmåga utgör en grundsten inom diabetesvården. Då sjukdomen kan inverka på välbefinnandet är målet med egenvård att upprätthålla eller förbättra individens livskvalitet.

     

    Syfte

    Att belysa och beskriva hur patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet påverkar HbA1c-värde samt livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2.

     

    Metod

    För att skapa en översikt och beskriva det aktuella kunskapsläget utifrån syfte och frågeställningar valdes en litteraturstudie som metod. Artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, utifrån valda ämnesord och urvalskriterier. Utvalda artiklar granskades enskilt av författarna för sedan diskutera och sammanställa dess innehåll. Samtliga 16 inkluderade originalartiklar var peer reviewed samt kvalitetsbedömdes enligt ett modifierat bedömningsunderlag.

     

    Resultat

    Två huvudkategorier av utbildningsformer; individuell och gruppbaserad patientutbildning identifierades. I en majoritet av utbildningarna ingick råd och information om kost, fysisk aktivitet, blodglukosmätning och sjukdomskunskap. Något specifikt samband mellan utbildningsform och livskvalitet påvisades inte. Dock hade de patientutbildningar som kombinerade rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet en gynnsam effekt för individens livskvalitet. Stegräknare och kostregistrering beskrevs vara två hjälpmedel som förbättrade HbA1c-värdet genom främjad fysisk aktivitet och ökad medvetenhet om kostintag. De individuella utbildningarna visade i större utsträckning en förbättrad effekt på HbA1c-värdet, jämfört med de gruppbaserade utbildningarna.

     

    Slutsats

    Patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet är central för att stärka egenvårdsförmågan samt förbättra den metabola kontrollen hos individer med typ 2-diabetes. I föreliggande studie har ett samband mellan sänkt HbA1c-värde och förbättrad livskvalitet, till följd av ökad kunskap inom kost och fysisk aktivitet konstaterats.

  • 50.
    Andersson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandrup-Wognsen, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors behov av psykosocialt stöd efter bröstcancerkirurgi2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 1 - 50 av 1040
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf