shh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Helmestam, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sritaptim, Boonphitak
    Sophiahemmet University.
    Evidens för repositionering som trycksårsprevention: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund  

    Trycksår uppstår vanligtvis hos patienter med nedsatt rörlighet och hos äldre personer som har försvagande konditioner. Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller i kombination av tryck och skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Tillståndet räknas bland annat som en vårdskada som innefattar lidande, både fysiska och psykiska skador för patienten utöver kostnader och tidskrävande behandling. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika typer av repositionering samt att redogöra för deras effekt för att förebygga trycksår. Metod  Inklusionskriterier och exklusionskriterier har använts som urvalskriterier. Litteraturöversikt utgörs av 16 artiklar av kvantitativ design. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL complete. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.  

    Resultat

    Preventionsåtgärder nämligen repositionering i kombination med tryckavlastande stödkuddar/sittdynor som hjälpmedel minskade förekomsten av trycksår. Repositionering med olika tidsintervall med två, tre och fyra timmar visade inga större skillnader för uppkomsten av trycksår. Sambandet med tryckavlastande omvårdnadsåtgärder och repositionering var tredje timme är kostnadseffektivt.  

    Slutsats

    Repositionering i kombination med andra hjälpmedel minskar incidensen av trycksår. Det finns otillräckligt med evidens för att avgöra hur frekvent repositionering ska ske på tryckavlastande madrass. Tryckavlastande hjälpmedel och möjlighet till repositionering i 30 graders vinkel med tre timmars mellanrum har den bästa effekten för att förhindra trycksår.

  • 2.
    Nilsson, Isabel
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Shinina, Olga
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans omvårdnadshandlingar för att lindra lidande vid bipolär sjukdom2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som ofta debuterar i sena tonåren eller i tidig vuxen ålder (Jönsson, 2010). Omkring 60 miljoner av världens befolkning har denna sjukdom (WHO, 2016). Sjukdomen innebär återkommande maniska och depressiva sjukdomsskov, men även neutrala perioder. Att leva med denna sjukdom kan innebära stort lidande i vardagen, arbetet och relationerna (Jönsson, 2010). En central uppgift för sjuksköterskor är att lindra lidande (ICN, 2012).

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur lidande kan visa sig hos patienter med bipolär sjukdom samt vilka omvårdnadshandlingar sjuksköterskan kan erbjuda för att lindra lidandet.

    Metod

    Det föreliggande resultatet utgick ifrån 18 vetenskapliga artiklar som presenterades i en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle handla om män och kvinnor från 18 år och uppåt med bipolär sjukdom och vara skrivna på engelska.

    Resultat

    Sjukdomslidandet märktes av i det lidande som sjukdomens symtom orsakade. Suicidtankar och suicidförsök ses förekomma mer vid depressiva episoder. Livslidandet var tydligt i relationer, studier och arbete. Vårdlidandet var förknippat med att sjuksköterskor upplevde att närstående ville fatta beslut åt patienterna och därmed hotades patienternas autonomi. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan erbjuda patienter med bipolär sjukdom är patientutbildning samt hjälp med att skapa struktur i vardagen.

    Slutsats

    För att lindra lidande för patienter med bipolär sjukdom kan sjuksköterskan exempelvis erbjuda patientutbildning. Genom att lära sig mer om sin sjukdom kan patienterna känna igen tidiga tecken på en mani eller depression och söka behandling tidigt. Det kan förbättra deras funktion både i relationer och arbete och därmed minska lidandet.

  • 3.
    Salo, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Windolf, Ulrika
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskan i mötet med patienter som behandlas för depression: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna litteraturöversikt konstaterar att sjuksköterskans roll i mötet har visat sig vara av stor vikt för patienter med depression. Vårdrelationen har visat sig vara betydelsefull för både patient och sjuksköterska. Sjuksköterskans kompetens och förhållningssätt avgör hur omvårdnaden upplevs av patienten. Sjuksköterskans förmåga att vara ett stöd och att aktivt kunna lyssna är exempel på insatser som kan fördjupa vårdrelationen. För att bidra till patientens tillfrisknande är öppen kommunikation och uppmuntran till delaktighet något som sjuksköterskan bör bejaka. Sammanfattningsvis behöver patienter med depression bli sedda utifrån ett helhetsperspektiv och respekterade för sin subjektiva upplevelse av hälsa och ohälsa. 

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf