shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bredenberg, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Rädsla för Hypoglykemi: patientens strategier och oro vid kontinuerlig blodsockermätning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Lassinantti Kärner, Ulla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Trast, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarenheter av att arbeta i interprofessionella team: en kvalitativ fokusgruppsintervju2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientantalen ökar stadigt för varje år på Sveriges akutmottagningar och kraven på en patientfokuserad och patientsäker vård är en utmaning att uppfylla inom akutsjukvårdens stressiga vardag. För att bemöta kraven på en god och säker vård behöver akutsjukvården införa nya och alternativa arbetssätt som leder till mer samarbete mellan sjukvårdspersonal. Att samarbeta i interprofessionella team är en av lösningarna men är relativt nytt. Det är därför viktigt att undersöka och beskriva erfarenheter av att arbeta i interprofessionella team.

     

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors, undersköterskors och akutläkares erfarenheter av att arbeta i ett interprofessionellt team på en akutmottagning.

     

    För att besvara syftet i studien valdes en kvalitativ, induktiv ansats och datainsamlingen har skett via en fokusgruppsintervju. Informanterna till intervjun valdes ändamålsenligt och bestod av två sjuksköterskor, två undersköterskor och två akutläkare. Samtliga utvalda informanter deltog i studien. Fokusgruppsintervjun transkriberades och därefter utfördes dataanalys med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen gav två teman; patientfokus och patientsäkerhet samt utveckling. Resultatet antyder att när individer samarbetar i interprofessionella team uppstår en rad positiva effekter oavsett yrkeskategori. Individerna får en förståelse för varandras yrkesuppgifter och roller vilket leder till en trygghet och en samverkan över yrkesgränserna. Kommunikationen mellan individerna leder till en gemensam plan för patienten samt en kompetensutveckling för samtliga inom teamet.

     

    Slutsatsen av studiens resultat är att arbete i interprofessionella team, bestående av sjuksköterskor, undersköterskor och akutläkare, kan leda till kvalitativa förbättringar som patientfokuserad vård och ökad patientsäkerhet samt kompetensutveckling.

  • 3.
    Moscicki, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kunskaper om egenvård vid hjärtsvikt2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Nylander, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Svidén, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Vulvodyni: en litteraturöversikt om kvinnors sexualitet och självbild2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vulvodyni är ett genitalt smärttillstånd. Mellan 10-28 procent av alla kvinnor i premenopausal ålder drabbas av vulvodyni under sin livstid. Olika faktorer antas samverka och bidra till vulvodyni, exempelvis genetiska faktorer, andra typer av smärtsyndrom, inflammatoriska faktorer och psykologiska faktorer. Symtomen vid vulvodyni kan vara en brännande känsla i vulva och runt slidmynningen, rodnad, irritation samt smärta vid försök till penetration. Behandling av vulvodyni bör anpassas efter den specifika kvinnan, men kan innefatta exempelvis medicinsk behandling mot smärta, bäckenbottenträning, terapi och kirurgiska åtgärder. Långvarig smärta kan leda till oro, rädsla och ångest vilket kan skapa en ond spiral som förstärker smärtupplevelsen. Kvinnans sexualitet är komplex och sociala, samhälleliga och individuella omständigheter kan inverka på hennes sexuella njutning. Det finns en tydlig norm i samhället som innebär att heterosexuella kvinnor förväntas ha penetrerande samlag. En del i självbildskonceptet är att en individ värderar bilden av sig själv gentemot sin omgivning och med vad som anses vara ett ideal. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor i alla aspekter av deras sexualitet.

    Syfte: Att beskriva faktorer som kan påverka sexualitet och självbild för kvinnor med diagnosen vulvodyni.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes för att besvara föreliggande studies syfte. Totalt 22 vetenskapliga studier inkluderades i resultatet, varav åtta med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats.

    Resultat: I resultatet identifierades tre teman. Dessa var Kunskap om vulvodyni med underteman diagnosens betydelse och bemötande i vården, Intimitet med underteman att ha sex trots smärta, att undvika intimitet och kommunikation med partner och vänner samt Att vara kvinna med underteman sex i ett kvinnoideal, rädsla för att bli lämnad och att omdefiniera heterosexualitet. Resultatet visade att kvinnor med vulvodyni definierade normalt sex som att ha penetrerande samlag. Då tillståndet bidrog till svårigheter att ha penetrerande samlag påverkade det deras sexualitet och bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vissa kvinnor valde att hantera sitt tillstånd genom att ha penetrerande samlag trots smärta, andra kvinnor undvek all form av intimitet. En del kvinnor lyckades omdefiniera heterosexualiteten och kunde genom att ha sex på andra sätt upprätthålla bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vårdens bemötande visade sig också påverka kvinnornas syn på sig själva.

    Slutsats: Kvinnornas nedsatta förmåga att kunna ha penetrerande samlag ledde till att de inte upplevde sig själva som "riktiga" kvinnor. En del kvinnor med vulvodyni lyckades se bortom det penetrerande samlaget som en nödvändig del i den heterosexuella relationen, de uppgav en förbättrad sexualitet och kunde se sig själva som kompletta kvinnor trots sin vulvodyni.

  • 5.
    Phromson, Chitchanok
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser av bröstkomplikationer i samband med amning och tillgång till behandling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnornas bröst förändras under graviditeten. Brösten förbereds för att det nyfödda barnet ska kunna amma efter förlossningen. Amning gynnar barnets och moderns anknytning. Bröstmjölken är näringsrik och innehåller immunglobuliner vilka är betydelsefulla för barnets hälsa. Att amma kan dock medföra en risk för bröstkomplikationer.

    Syfte: Att belysa den behandling som används vid bröstkomplikationer i samband med amning samt att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en bröstkomplikation i samband med amning.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinalh och PsycInfo. Resultatet baseras på analysen av 21 vetenskapliga artiklar, elva hade en kvalitativ ansats medan tio hade en kvantitativ ansats.

    Resultatet: Olika behandlingar vid bröstkomplikationer identifierades, både - medicinska och komplementära behandlingsalternativ. Rekommenderade behandlingsalternativ varierade mellan olika länder och kulturer. Kvinnornas upplevelse av att ha drabbats av bröstkomplikation var snarlik, majoritet upplevde negativa känslor, bland annat smärta, stress, frustation, depression, de kände sig annorlunda, otillräckliga och maktlösa.

    Slutsats: Både medicinska och komplementära behandlingsalternativ användes för bröstkomplikationer. Det som rekommenderades varierade mellan olika länder och kulturer. Mödrarnas upplevelser av brötskomplikation i samband med amning var negativ.

  • 6.
    Sjöstedt, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Självbedömning som stöd för lärande: test av ett instrument för bedömning av studenter i en Interprofessionell kontext2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Sörell, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar.

    Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör.

    En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim & Lundman (2004).

    Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation.

    Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.

  • 8.
    Westman, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande vid smärtgenombrott: patientupplevelser på hematologisk vårdavdelning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf