shh.sePublikationer
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 372
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Aas, Lars
    Sophiahemmet University College.
    Dokumentation av sjuksköterskor hos patienter som försämras innan hjärtstopp på ett stort svenskt universitets sjukhus2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Aasa, Mari
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Larsson, Marie
    Sophiahemmet University College.
    Upplevelse av rapportering i samband med patientöverföring på en akutklinik2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Adlitzer, Helena
    Sophiahemmet University.
    Att leva med implanterbar insulinpump vid typ 1-diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet University.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

  • 5.
    Ahlsröd, Richard
    Sophiahemmet University.
    Lustgasläckage på operationssal, tandvårdssal och förlossningssal: arbetsmiljöaspekter för sjukvårdspersonal2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Alm, Linda
    Sophiahemmet University.
    Ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterat hot och våld: en litteraturstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Threats and violence towards ambulance staff is getting more common within the society. The frequency of threats and violence towards ambulance staff is high. Ambulance staff are reported to have the highest risk of being exposed to threats and violence at work since they are likely the first to meet the patients in need for emergency care. Work related threats and violence at work affects employers and employees in the shape of comfort, economic and quality of care.

    The aim was to highlight the scientific substrate for the ambulance staff experience and how that they are affected by work related threats and violence.

    Method used was a literature review where 18 scientific articles were included, where the results were analyzed with an integrated data analysis and reported in categories and subcategories.

    In the category ambulance staff´s external impact of threats and violence based on subcategories Worries about self-safety and the importance of the team, Risks at work, and the category Being able to protect patient safety, showed concern for personal safety, the importance of support from employer and colleagues. Result showed that the risk of being exposed to threats and violence increased when patients were affected by drugs or alcohol and work at night. Opportunity and difficulty in protecting patient safety in violent situations arise. In the category ambulance staff´s internal impact of threats and violence based on subcategories Long-term stress and vulnerability as well as Post-traumatic stress disorder PTSD, showed how the staff experienced long-term stress, personality change and in some cases showed higher risk to develop posttraumatic stress syndrome at repeated work-related threats and violence.

    The study results show that work-related threats and violence among ambulance staff is a major problem both for employees and employers and in turn affects patients care and their well-being. Ambulance staff are affected both mentally and physically by the vulnerability of threats and violence. Well-being for the ambulance staff is impaired and the workload in nursing is affected.

  • 7.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Brengesjö, Ellinor
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelser av att föda i vatten2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Alpsten, Samuel
    Sophiahemmet University.
    Upptäckt och åtgärd av akutsjukvårdsrelaterad compassion fatigue: litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events.

    The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses.

    The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science.

    The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group.

    In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse

  • 9.
    Alvring, Thomas
    Sophiahemmet University.
    Vård på plats eller hänvisning av patienten med annat transportsätt inom ett specifikt sjukvårdsområde: en granskning av förekomsten av uppdrag där patienten inte åker med ambulans till vårdinrättning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Ambulance care developments regarding medical technology and medical expertise have created the opportunity for ambulance nurse to care for patients at a very advanced level. It has also created the opportunity to triage, prioritize and steer patients towards the most suitable medical care unlike before when all ambulance missions resulted in a visit to an emergency room. This is a possibility that is handled differently depending on where in Sweden the ambulance nurse is working.

    The objective of this study was to elucidate care on site in conjunction with ambulance missions within a specific hospital area.

    The study was based on a quantitative approach and was a journal study where ambulance medical records were reviewed.

    The results show that there are monthly fluctuations over a full year perspective, but these are small and difficult to interpret. The biggest difference is between November, 15,3 percent (n=489) and May 11,6 percent (n=386). When the day distribution of the sought after assignment was analyzed it was found that the night (22.00 to 05.00) is the time when most of the missions, relatively, are resulting in a non-transportation of the patient by ambulance. The difference is illustrated by comparing the time between 09.00 to 10.00 when only 6,5 percent (n=149) of the ambulance assignments resulted in that the patient did not have to be transported by ambulance and with the time between 01.00 to 02.00 when 26,4 percent (n=222) were handled in the same way. The study area's total of nine stations was examined for comparative purposes and the results indicate that there might be differences between these stations ways of working. What has further emerged from the comparison of these stations was that the satellite stations that are linked to a master station operates more generously with allowing patients to remain on pick up location or to get referring to an alternative way of transport. This despite the fact that it is the same staff that is manning these two connected stations. The difference between the highest relative frequency and the lowest relative frequency was between station 2 with 22,8 percent (n=336) and station 7 by 8,6 percent (n=689). The result shows in terms of assignment time that an assignments that results in care on site or referring to an alternative way of transport takes the median time of 28 minutes less to perform than other assignments.

    The fluctuations over a year are difficult to interpret and would need further and deeper studies for proper conclusions to be drawn. The daily distribution of non-transport assignments, points out that there is a need for access to primary care even during on-call hours. The effect that care on site may have could mean that the area may benefit from increased preparedness, which ultimately can lead to shorter waiting times for acutely ill patients.

  • 10.
    Amir-Barghi, Nina
    Sophiahemmet University.
    Akupressur och elektrisk stimulering som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV): en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning (PONV) utlöses av faktorer förknippade med anestesin och det kirurgiska ingreppet. Utöver detta finns vissa patientspecifika och postoperativa faktorer som ökar risken för den enskilde att drabbas av PONV. En kombinationsbehandling av antiemetika har visat sig vara den medicinskt mest effektiva åtgärden för att förebygga PONV. Trots detta drabbas fortfarande en tredjedel av patienterna av PONV i det postoperativa skedet.

    Syftet var att belysa akupressur och elektrisk stimulering av akupunkturpunkt P6 som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV) hos vuxna patienter som genomgått kirurgi under generell anestesi.

    Tillämpad metod var en litteraturöversikt. Efter artikelsökningar i databaserna PubMed, Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] samt Web of Science, inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i litteraturöversikten. Centrala sökord var postoperative nausea and vomiting, nausea and vomiting, acupressure, acupuncture points, meridians, electric stimulation therapy och electrotherapy. Artiklarna analyserades enligt integrativ analysmetod. Två teman identifierades: Förebyggande effekt av elektrisk stimulering för incidensen och svårighetsgraden av PONV samt förebyggande effekt av akupressur för incidensen och svårighetsgraden av PONV.

    Resultatet visade att elektrisk stimulering av P6 var effektivt för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Elektrisk stimulering var även effektivt för att förebygga och minska risken för både PON och POV hos patienter med hög risk för PONV. Resultatet visade vidare att akupressur med akupressurband var mindre effektivt än elektrisk stimulering för att förebygga PONV.      

    Slutsatsen var att elektrisk stimulering tycks vara mer effektivt än akupressur för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Vidare tycks elektrisk stimulering vara en mer effektiv åtgärd för att förebygga PONV hos patienter med hög risk för PONV jämfört med patienter som har låg risk att drabbas.

    Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, akupressur, elektrisk stimulering, perioperativ vård, perioperativ omvårdnad.  

  • 11.
    Andersson, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom – förutsättningar och kunskapsbehov: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Each year in Sweden is up to 25 000 people are affected by dementia. Dementia disease is one of the fastest growing population diseases of today, related to the aging of the population. Dementia disease is a complex disease with both physical and mental symptoms and it requires that nurses have knowledge in several different areas to provide good care. The aim was to illuminate the nurse's experience of the conditions and knowledge needs in nursing people with dementia. How are nurses in dementia prepared to meet this growing nursing need of people with dementia?

    The methodology was a literature review. With the aim of creating an overview of current research within the chosen subject area. When processing the material, an integrated analysis was chosen to create a new whole of the included articles. The articles of the literature review were searched through databases. The results show that there is a need for increased knowledge of nurses regardless of occupation that meet people with dementia but also the need for organizational development. During work, focus areas were crystallized where more knowledge is required. The areas lacked organizational support, lack of knowledge - about dementia, and that nursing should be based on evidence, distinct guidelines, multiprofessional teams and lack of time. The conclusion is that the person-centered care should be in focus of the care of people with dementia. To be able to see this, you need in-depth knowledge of dementia. It emerged that there is a need for knowledge in the clinical occupation where nurses meet people with dementia.

  • 12.
    Andersson, Birgitta
    Sophiahemmet University College.
    Närståendes erfarenheter och åsikter av bemötande på en intensivvårdsavdelning: en intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Andersson, Camilla
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala kring existentiella frågor med patienter med svår hjärtsvikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Andersson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sjögren, Katarina
    Sophiahemmet University College.
    Vad är svårt att tala om?: sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Andersson, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Att vara närstående till äldre personer vid livets slutskede: en litteraturöversikt om hur närstående upplever situationen med ändrade relationer och behov av stöd2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 16.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet University.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation.

    The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation.

    A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication.

    The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication.

    Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

  • 17.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

  • 18.
    Andersson, Sarah
    Sophiahemmet University.
    Riskfaktorer för trycksår vid planerade neurokirurgisk operation som varar längre än fyra timmar2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 19.
    Andersson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.

     

    Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor.

    Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO

     

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse.

    Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

  • 20.
    Andréasson Edman, Charlotte
    Sophiahemmet University College.
    Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 21.
    Andréll, Cecilia
    Sophiahemmet University.
    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 22.
    Andrén, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Att föda ett dött barn: upplevelser att förmedla till andra2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28.

    Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar.

    Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

  • 23.
    Ansén, Elisabeth
    Sophiahemmet University.
    Predisponerande faktorer för utvecklande av posttraumatiskt stressyndrom efter akut koronart syndrom: litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

    Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

    För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

    Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

    Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

  • 24.
    Ardegård, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på två medicinska vårdavdelningar: en kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often.

    The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards.

    The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data.

    The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment.

    The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

  • 25.
    Armelin, Malin
    Sophiahemmet University.
    Case management för akutmottagningens mångbesökare: att främja deras hälsa genom vårdkoordinering2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Arnesen, Rebecca
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    In Sweden trauma is the most common cause of death in people under the age of 45.

    More than 4500 people each year die as a result of external injuries. On a demographic level preventive measures are being taken to reduce morbidity and mortality caused by trauma.

    During the year of 2005 the costs added up to 21 billion Swedish crowns, and this figure only covers the costs of traffic accidents. In Stockholm County there's one main trauma center which is situated at Karolinska University hospital. This hospital handles the treatment of the most severe traumas, called trauma- one and trauma- two. Remaining hospitals in the county are capable of treating minor trauma, so called trauma- three. The care and treatment plan of a patient injured by trauma is built on the structure called ABCDE (Airway-Breathing-Circulation-Disability-Exposure) which is a part of ATLS. This structure is used to quickly discover, estimate and treat possible injuries. It also provides a way for the entire traumateam to work together from concise guidelines. With all personnel using the same tool/structure for examination and prioritizing the treatment of the patient it not only secures that each profession acts their part, but also increases patient safety. Each hospital relies on their own traumateam, however the constitution of the professions included in the team may differ between hospitals. Within the team communication is of the essence, both within the team and with the patient. In this team the nurse's competence of person-centered care and patient safety comes well to use. When the care provided is person-centered the traumateam can use the patient’s own knowledge and recourses which increases safety for both patient and personnel.

    The aim of the study was to describe the experience of patients receiving nursing care in the emergency room after injury by trauma.

    This study is a qualitative descriptive interview study where semi structured interviews were conducted. In total there were six interviews. The interviews were audio recorded and transcribed before they were analyzed. Content analysis was performed in which meaning units were condensed, coded and divided into subthemes, themes and general theme.

    The result showed one general theme, two themes and five subthemes. The general theme was Patient´s experiences of the nursing care in the emergency room after trauma. The themes were Being a patient in an emergency room and To feel included and experiences of personal treatment. The experiences of communication and the way information was given were mixed. Patients experienced being in focus but not receiving eye contact from the personnel. Emotions that emerged were such as safety and anxiety along with tranquility. The severity of the situation was amplified by the large number of personnel present in the emergency room during nursing care. Some equipment’s and examinations were experienced as more emotional, these were the stiff neck collar and the log-roll. The stiff neck collar for some, felt uncomfortable and unpleasant. The log-roll though was pursued in a very secure and well-practiced manner which resulted in a feeling of routine and safety.

    The result showed in this study indicates that personal treatment, communication and a high degree of inclusion are the three most important aspects regarding patients experiences of nursing care in the emergency room after trauma. These three aspects are formulated in that the patients experiences being in focus, receiving information about present and future actions and examinations and also given the opportunity to feel included in the situation.

  • 27.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Östensson, Sofie
    Sophiahemmet University.
    Patienters uppfattning om sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning.

    Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård.

    Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval.

    Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård.

    Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

  • 28.
    Arvidsson, Lena
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans dokumentation av postoperativ smärta: en journalgranskningsstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 29.
    Asplund, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro vid hjärt- och lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

  • 30.
    Axell, Karin
    Sophiahemmet University College.
    Gravida kvinnor och typ 1-diabetes: stress, oro och välbefinnande under graviditetens trimestrar2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 31.
    Axelsson, Martina
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors bekräftelse av patienters känsla av sammanhang inom vård och omsorg av äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Azodi Ghajar, Sahar
    Sophiahemmet University.
    Smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När en individ drabbas av en demenssjukdom och kognitiv svikt kan det leda till oförmågan att uttrycka smärta, på ett sätt som omgivningen kan förstå. Personer med demenssjukdom är ofta äldre och vårdas inom akutsjukvård på grund akut sjukdomstillstånd eller fall i hemmet som kräver omedelbar smärtbedömning och smärtlindring. Smärtbedömning samt smärtlindring för patienter med demenssjukdom är komplext och en utmaning för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att belysa smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård. En litteraturöversikt valdes som metod för att identifiera och lyfta fram aktuell forskning inom området. Mellan december 2015 och januari och februari 2016 gjordes sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2004-2015. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserade utifrån syftet med studien och kring likheter och skillnader. Resultatet kom att beskriva tre huvudteman: kroppsspråk och beteendeförändringar; smärtskattninginstrument och sjuksköterskans erfarenhet. Slutsatsen från studien är att smärta orsakar lidande, vidare att smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård är komplicerad. Flera smärtbedömningsinstrument identifierades som kan vara till hjälp vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Vårdrelation, personcentrerat förhållningssätt samt användning av flera strategier kan säkerställa en korrekt smärtbedömning av patient med demenssjukdom vid vård inom akutsjukvården. Fortsatt forskning behövs för att utvärdera olika smärtbedömningsinstrument inom svensk sjukvård.

  • 33.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet University.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In palliative care, supporting the family is one of the four cornerstones that enable quality of life for the patient and family. In addition to supporting the patient, the family also need to handle their own grief which means that the family both provide and need support. Palliative care teams have a first meeting, a sign-up call, to identify the patient and family's situation and needs and to create the conditions for a safe and confident care relationship. The aim of this study was to investigate familymembers experience of the first meeting with the palliative care team, because it previously has been no evaluation of the enrollment call. The method used was semi-structured interviews with family members recently been taking part in enrollment call to the palliative care team. The study was conducted at the two authors' respective workplaces and eight family members attended. Through analysis and interpretation of the collected data revealed a result of three categories within two themes; Freedom without responsibility and Being in a safe and confident care relationship. Freedom without responsibility meant that family members experienced a participation without being responsible. Being in a safe and confident care relationship meant that the family members experienced a sense of confidence in the team that had a capacity for empathy and accounted for a confirmatory communication. The conclusion was that the family members were satisfied and saw the meeting as very positive. It emerged factors that negatively impacted the meeting such ambiguity about the meeting, language difficulties and a stressful approach.

  • 34.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet University.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 35.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 36.
    Bauer Cederholm, Evelina
    Sophiahemmet University.
    Äldre personers upplevelse av smärta och smärtbehandling efter en höftfraktur operation: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 37.
    Berglind Garmenfjäll, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa hos äldre personer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där

    korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini

    Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

  • 38.
    Bergman, Håkan
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i prehospital sjukvårdsledning vid allvarlig händelse: kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Bergmark Kudan, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Edlund, Petra
    Sophiahemmet University.
    Upplevelsen av ett mindfulnessprogram och dess inverkan på symtom hos patienter med cancerdiagnos i ett palliativt  skede2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Palliative care prevents and relieves suffering through early detection, assessment and treatment of pain and other physical, psychosocial and spiritual problems. The four guiding principles of palliative care is holistic, closeness, empathy and knowledge. Frequently occurring symptoms for patients in palliative care are anxiety, fatigue, pain and nausea. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) is a ten-scale symptom assessment tools for the most common symptoms for patients in palliative care. The breaking point for symptoms exceeding four on ESAS is classified as moderate/severe and four or under is classifies as little. Mindfulness is an ancient meditation practice that has in several studies been revealed an increased quality of life, reduced stress and anxiety for patients with different cancer diagnoses. Mindfulness sa a metod requires continuous training to better meet the sources of stress and external pressures of life.

     The aim of this study was to examine a seven days mindfulness programs effect on symptoms and experiences in patients with cancer in palliative care.

     The method that the authors have used were a case study with several falls design to test the mindfulnessprogram. After the end of the program, the authors analysed four informants experience with interviews. For the analysis of interview data was used a qualitative content analysis with inductive approach. Informants (n=6) also estimated their symptoms using ESAS before and after the mindfulnessprogram.

     The result appeared into three categories; The experience of the mindfulnessprogram, Relief of symptoms and Mindfulness as self-care. The study revealed that several of infomants that the experience of getting to relax and become calm was the biggest effect of the mindfulnesprogram. Most informants were positive of continuing mindfulness training. All informants estimated their symptoms lower using ESAS after completed the mindfulnessprogram.

     The result of the study showed that the mindfulnessprogram helped the infomants to relax. The program also decreased the experience of troublesome symtoms. Through support and introduction nurses can teach the patient to practice mindfulness on their own through self care.  

  • 40.
    Bergström, Sara
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Tjus, Anna
    Sophiahemmet University College.
    Patienters behov av prehospital akutsjukvård i storstad och på landsbygd2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Besili, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Undernäring inom äldrevården: förebyggande omvårdnadsåtgärder som har effekt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem bland äldre både internationellt och inom svensk hälso- och sjukvård. Inom den svenska äldrevården används verktyget Mini Nutritional Assessment (MNA), (bilaga 3) för screening av nutritionsstatus. Trots detta är var tredje patient underviktig inom den svenska äldrevården. Undernäring leder till en minskad livskvalitet, ökad risk för infektioner, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Vid ett minskat intag av energi och näringsämnen, som understiger kroppens behov, förbrukar kroppen sina depåer av näringsämnen och muskulaturen bryts ner. Förutsättningen för en god hälsa och sjukdomsläkning är ett gott näringstillstånd. Enligt Virginia Henderson har alla människor vissa gemensamma egenskaper och behov, där omvårdnaden skall planeras utifrån patientens upplevda behov och bristande förmåga att tillfredsställa dessa. Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses [ICN], (2000) ett grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa.

    Syftet var att undersöka effekter av omvårdnadsåtgärder som syftar till att förebygga undernäring hos äldre i äldrevård.

    En forskningsöversikt genomfördes utifrån 14 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.

    Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman, nutrition, kunskap och utbildning samt vikten av delaktighet och engagemang. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att förbättra måltidsmiljön, ge kosttillskott, arbeta utifrån en individanpassad vård där patienten engageras i sin egen näringsvård, var åtgärder som kan förebygga undernäring inom äldrevården. Åtgärderna kan tillämpas inom både äldreboende och sjukhus.

    Slutsatsen var att faktorer som upplevdes betydelsefulla ur patientens perspektiv var att själv få medverka i sin näringsvård. Nutritionsåtgärder som visat sig effektiva för äldre är kosttillskott och en familjelik måltidssituation.

  • 42.
    Bezjak, Peter
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gisslén Bezjak, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av säkerheten i ambulansens vårdutrymme under färd2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 43.
    Binback, Jenny
    Sophiahemmet University.
    "Välkänd patient" - mångbesökares upplevelse av bemötande inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

  • 44.
    Birgersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmström, Sofie
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt-lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus.

    Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer.

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus.

    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen.

    Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård. 

  • 45.
    Bjelkenstrand, Ann-Catrin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Larsson, Guen
    Sophiahemmet University College.
    Vårdpersonals uppfattning om palliativ vård i livets slutskede på äldreboende2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Bjerén, Rasmus
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Ambulanssjukvården har på några decennier gått från att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhällsinstanser som arbetar med skydd och säkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna räddas samtidigt som samhällsekonomin skulle komma att gynnas, och idag används Rakel av ambulanssjukvården i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan är Rakel ett centralt system, då denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvårdsinsatser. Ambulanssjuksköterskan är samtidigt ansvarig för den vård som ges samt för upprätthållandet av patientsäkerheten, vilket gör det intressant att veta hur ambulanssjuksköterskorna upplever att Rakel påverkar patientsäkerheten. Kunskaperna på området tycks idag vara begränsade.

    Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio ambulanssjuksköterskor berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte i semistrukturerade intervjuer. Den data som samlades in bearbetades med manifest innehållsanalys.

    I resultatet beskrev ambulanssjuksköterskorna hur de använde Rakel för kommunikation med larmcentralen, annan ambulanspersonal och samverkan med andra instanser. Upplevelsen var att brister fanns i kompetensen kring Rakel, vilket fick till följd att systemets fulla potential ej utnyttjades. Den utbildning och övning inom Rakel som ambulanssjuksköterskorna erhållit upplevdes som otillfredsställande och samövning med räddningstjänst, polis och akutmottagning efterfrågades. Samtliga ambulanssjuksköterskor beskrev Rakel som i grunden positivt för patientsäkerheten, där snabb och effektiv kommunikation i det vardagliga arbetet möjliggjordes. Täckningen och möjligheten att föra krypterade samtal med bevarande av sekretessen upplevdes som positivt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde dock att patientsäkerheten kunde hotas, då utrustningen var förlegad och trasig, kompetensen var bristfällig och sekretessen hotades av att privat avsedda samtal hördes på publika talgrupper. Det framkom att ambulanssjuksköterskorna upplevde en attityd där Rakel betraktades som mindre viktigt än annan utrustning, med följd att brister i såväl kompetens som utrustning accepterades i högre utsträckning.

    Slutsatsen blev att ambulanssjuksköterskorna upplevde att Rakel påverkar patientsäkerheten positivt. Systemet möjliggjorde effektiv kommunikation med bibehållen sekretess mellan enheter inom ambulanssjukvården, larmcentral och samverkande instanser. Ett behov fanns dock av utbildning, övning och översyn av Rakel-utrustningen, då ambulanssjuksköterskorna ansåg att brister förelåg på dessa områden. Dessa brister upplevdes kunna hota patientsäkerheten då kommunikationen hindrades eller nådde andra mottagare än den som kommunikationen var avsedd för. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det fanns en utbredd attityd att Rakel inte var lika viktigt som annan utrustning, med följd att brister tolererades i högre utsträckning.

  • 47.
    Bjurberg, Hilda
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ekengren, Linda
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelser av patientkontrollerad epiduralanalgesi (pcea) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer: en kvalitetsuppföljning genom patientintervjuer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA).

    Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer.

    Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande.

    Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

  • 48.
    Bjällstål, Anders
    Sophiahemmet University.
    Ambulanspersonalens upplevelser av prehospital omvårdnad av patienter med misstänkt psykos: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 49.
    Björkenstam, Tomas
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskans omhändertagande av barn ur ett patientsäkerhetsperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården ska ta hand om människor i nöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Av alla uppdrag ambulanser skickas på, brukar pediatriska patienter ses som de svåraste. Barn skiljer sig på flera sätt från vuxna, och ambulansens utrustning passar inte alltid på dem. Att arbeta under sådana omständigheter ökar riskerna för vårdskador. Alla patienter har rätt till en säker vård, och arbetet med att minska risker och skador inom vården kallas patientsäkerhet. I Sverige kräver Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdspersonal tillgodoser patienters säkerhet, och prehospitalt är det ambulanssjuksköterskan som skall upprätthålla denna säkerhet. Forskningen inom prehospital patientsäkerhet är sparsam, och den forskning som sker inom området inriktar sig framförallt på lättillgängliga ämnen som trafikolyckor, medicineringsfel och avvikelserapportering.

    Syftet med studien var att belysa patientsäkerheten under ambulanssjuksköterskans omhändertagande av pediatriska patienter.

    Metoden för studien var litteraturöversikt, 15 artiklar publicerade mellan 2006 och 2016 inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna har kvalitetsvärderats, och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkade patientsäkerheten. Dessa var kunskap, läkemedelshantering och trafiksäkerhet. Underkategorier till kunskap som identifierades var utbildning, erfarenhet, bedömning, färdigheter, kommunikation, utrustning och kultur. Underkategorier till läkemedelshantering var läkemedelsberäkning, läkemedelsadministrering och viktbedömning, och underkategorier till trafiksäkerhet var kunskap och attityder och beteende.

    Brister hos ambulanssjuksköterskan och den prehospitala organisationen medför risker för patientsäkerheten för barn som vårdas prehospitalt. Det krävs insatser både på individ- och systemnivå för att komma tillrätta med dessa brister. Samtidigt gör avsaknaden av publicerade studier inom prehospital patientsäkerhet att generaliserbarheten av dessa fynd är låg.

  • 50.
    Björndahl, Isabell
    Sophiahemmet University College.
    Värdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvårdnad2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.

    Metod

    Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika.

    Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

1234567 1 - 50 of 372
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf