shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 195
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adlitzer, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med implanterbar insulinpump vid typ 1-diabetes2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, H
    Pettersson, K
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Women's attitudes, experiences and compliance concerning the use of Mindfetalness: A method for systematic observation of fetal movements in late pregnancy2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, Helena
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Women's attitudes, experiences and compliance concerning the use of Mindfetalness- a method for systematic observation of fetal movements in late pregnancy2017Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 17, nr 1, 359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Maternal perception of decreased fetal movements and low awareness of fetal movements are associated with a negative birth outcome. Mindfetalness is a method developed for women to facilitate systematic observations of the intensity, character and frequency of fetal movements in late pregnancy. We sought to explore women's attitudes, experiences and compliance in using Mindfetalness.

    METHODS: We enrolled 104 pregnant women treated at three maternity clinics in Stockholm, Sweden, from February to July of 2016. We educated 104 women in gestational week 28-32 by providing information about fetal movements and how to practice Mindfetalness. Each was instructed to perform the assessment daily for 15 min. At each subsequent follow-up, the midwife collected information regarding their perceptions of Mindfetalness, and their compliance. Content analyses, descriptive and analytic statistics were used in the analysis of data.

    RESULTS: Of the women, 93 (89%) were positive towards Mindfetalness and compliance was high 78 (75%). Subjective responses could be binned into one of five categories: Decreased worry, relaxing, creating a relationship, more knowledge about the unborn baby and awareness of the unborn baby. Eleven (11%) women had negative perceptions of Mindfetalness, citing time, and the lack of need for a method to observe fetal movements as the most common reasons.

    CONCLUSION: Women in late pregnancy are generally positive about Mindfetalness and their compliance with daily use is high. The technique helped them to be more aware of, and create a relationship with, their unborn baby. Mindfetalness can be a useful tool in antenatal care. However, further study is necessary in order to determine whether the technique is able to reduce the incidence of negative birth outcome.

  • 4.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Linde, Anders
    Sophiahemmet Högskola.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, H
    Pettersson, K
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Structured daily observation of fetal movements and transfer to neonatal clinic2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Alinasab, Babak
    et al.
    Qureshi, Abdul Rashid
    Sophiahemmet Högskola.
    Stjärne, Pär
    Prospective study on ocular motility limitation due to orbital muscle entrapment or impingement associated with orbital wall fracture2017Ingår i: Injury, ISSN 0020-1383, E-ISSN 1879-0267, Vol. 48, nr 7, 1408-1416 s., S0020-1383(17)30268-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: The recommended urgent surgical management of ocular motility restriction due to orbital muscle entrapment or impingement associated with orbital wall fracture needs to be elucidated.

    AIM: To evaluate the importance of the time from injury to surgery for the outcome in ocular motility and diplopia, the time lapse of ocular motility, diplopia and hypesthesia recovery.

    MATERIAL AND METHODS: Patients with entrapment or impingement of orbital contents due to orbital wall fracture were followed up prospectively over 1year regarding ocular motility, diplopia, hypesthesia and cosmetic deformity.

    RESULTS: 21 patients (10 entrapments and 11 impingements) were included and treated surgically. The median time from injury to surgery was 36 (8-413)h for the entrapment group and 168 (48-326)h for the impingement group. The median time from study inclusion to surgery was 0 (0-1) days for the entrapment group and 1.0 (0.2-4.8) days for the impingement group. All the patients had ocular motility limitation and diplopia at the inclusion. Ocular motility improved gradually and was normal at final visit. Diplopia resolved gradually in all patients except in two with non-disturbing diplopia, at the final visit. Forced duction test was positive in 90% of the patients in the entrapment group and 70% in impingement group. At final visit, hypesthesia was found in none of the patients in the entrapment group but in 4 patients in the impingement group.

    CONCLUSIONS: In this, the first prospective long term follow up of orbital wall fractures with ocular motility restriction, we did not find any significant correlation between the time from injury to surgery and the outcomes in ocular motility and diplopia. An entrapment requires surgery as soon as possible; however, the surgical reduction is at least as important as surgical timing. Surgery should be delayed until it can be performed by an experienced surgeon. Ocular motility restriction causing diplopia due to impingement is not an ophthalmologic emergency and surgery is recommended if the diplopia and ocular motility has not improved over time. Clinical examination of ocular motility and not CT scan findings is crucial to determine whether a limitation of ocular motility exists or not.

  • 6.
    Alm, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterat hot och våld: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hot och våld mot ambulanspersonal blir allt vanligare i samhället. Frekvensen av hot och våld mot ambulanspersonal är hög. Ambulanspersonal rapporteras ha den största risken att utsättas för våld på arbetsplatsen då de oftast är dem som först möter patienten när akutsjukvård behövs. Arbetsrelaterat hot och våld på arbetsplatser påverkar arbetsgivare och arbetstagare i form av trivsel, ekonomi och vårdkvalitet.

    Syftet var att belysa det vetenskapliga underlaget för ambulanspersonalens upplevelse och hur de påverkas av arbetsrelaterat hot och våld.

    Metoden var litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar ingick där resultatet analyserades med en integrerad dataanalys och redovisas i kategorier och underkategorier.

    I kategorin, ambulanspersonalens yttre påverkan av hot och våld som baserats på underkategorierna Oro för egen säkerhet och teamets betydelse, Risker i arbetet samt kategorin, Att kunna värna om patientsäkerheten, visade resultatet en oro för egen säkerhet, vikten av stöd från arbetsgivare och kollegor. Resultatet visade hur risken att utsättas för hot och våld ökade då patienterna var påverkade av droger eller alkohol samt arbete under natten. Möjlighet och svårigheter att kunna värna om patientsäkerheten vid våldsamma situationer uppstår. Kategorin ambulanspersonalens inre påverkan av hot och våld, baserad på underkategorierna Långvarig stress och utsatthet samt Posttraumatiskt stressyndrom PTSD, påvisade resultatet hur personalen upplevde långvarig stress, personlighetsförändring och i en del fall hade en ökad risk att utvecklade posttraumatiskt stressyndrom vid upprepad utsatthet av arbetsrelaterat hot och våld.

    Studiens resultat visar att arbetsrelaterat hot och våld hos ambulanspersonalen är ett stort problem både för arbetstagaren som arbetsgivaren och påverkar i sin tur patienternas omvårdnad och det egna välbefinnandet. Ambulanspersonalen påverkas både mentalt som kroppsligt av utsattheten av hot och våld. Upplevelsen av välbefinnandet för ambulanspersonalen försämras och arbetsinsatserna i omvårdnaden påverkas.

  • 7.
    Alpsten, Samuel
    Sophiahemmet Högskola.
    Upptäckt och åtgärd av akutsjukvårdsrelaterad compassion fatigue: litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser.

    Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

    Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science.

    I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen.

    Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan.

  • 8.
    Amcoff, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson Stjärnholm, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal kring sexualitet och sexuell hälsa2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Metod

    En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman.

    Resultat

    Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Slutsats

    Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

  • 9.
    Amir-Barghi, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Akupressur och elektrisk stimulering som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV): en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning (PONV) utlöses av faktorer förknippade med anestesin och det kirurgiska ingreppet. Utöver detta finns vissa patientspecifika och postoperativa faktorer som ökar risken för den enskilde att drabbas av PONV. En kombinationsbehandling av antiemetika har visat sig vara den medicinskt mest effektiva åtgärden för att förebygga PONV. Trots detta drabbas fortfarande en tredjedel av patienterna av PONV i det postoperativa skedet.

    Syftet var att belysa akupressur och elektrisk stimulering av akupunkturpunkt P6 som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV) hos vuxna patienter som genomgått kirurgi under generell anestesi.

    Tillämpad metod var en litteraturöversikt. Efter artikelsökningar i databaserna PubMed, Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] samt Web of Science, inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i litteraturöversikten. Centrala sökord var postoperative nausea and vomiting, nausea and vomiting, acupressure, acupuncture points, meridians, electric stimulation therapy och electrotherapy. Artiklarna analyserades enligt integrativ analysmetod. Två teman identifierades: Förebyggande effekt av elektrisk stimulering för incidensen och svårighetsgraden av PONV samt förebyggande effekt av akupressur för incidensen och svårighetsgraden av PONV.

    Resultatet visade att elektrisk stimulering av P6 var effektivt för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Elektrisk stimulering var även effektivt för att förebygga och minska risken för både PON och POV hos patienter med hög risk för PONV. Resultatet visade vidare att akupressur med akupressurband var mindre effektivt än elektrisk stimulering för att förebygga PONV.      

    Slutsatsen var att elektrisk stimulering tycks vara mer effektivt än akupressur för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Vidare tycks elektrisk stimulering vara en mer effektiv åtgärd för att förebygga PONV hos patienter med hög risk för PONV jämfört med patienter som har låg risk att drabbas.

    Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, akupressur, elektrisk stimulering, perioperativ vård, perioperativ omvårdnad.  

  • 10.
    Andersson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom – förutsättningar och kunskapsbehov: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige insjuknar det uppemot 25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdom är en av vår tids snabbast växande folksjukdomar relaterat till att befolkningen blir allt äldre. Demenssjukdom är en komplex sjukdom med såväl fysiska som psykiska symtom och det kräver att sjuksköterskor har kunskap inom flertalet olika områden för att kunna ge god omvårdnad. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av förutsättningar och kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demenssjukdom. Hur är sjuksköterskor inom demensvård rustade för att möta detta växande omvårdnadsbehov för personer med demenssjukdom?

    Metodvalet var litteraturöversikt. Med mål att skapa en översikt gällande aktuell forskning inom det valda ämnesområdet. Vid bearbetning av materialet valdes en integrerad analys, för att skapa en ny helhet av de inkluderade artiklarna. Artiklarna till litteraturöversiktens resultat söktes via databaser. Resultatet påvisar att det finns ett behov av ökade kunskaper hos sjuksköterskor oavsett verksamhet som möter personer med demenssjukdom men även behov av organisatorisk utveckling. Under arbetets gång utkristalliserades fokusområden där mer kunskaper krävs. Områdena var brist på organisatoriskt stöd, bristande kunskap - om demenssjukdom samt att omvårdnaden ska vara och bygga på evidens, tydliga riktlinjer, multiprofessionella team och tidsbrist. Slutsats är att den personcentrerade vården bör stå i centrum vid vård av personer med demenssjukdom. För att kunna tillgodose detta behövs fördjupade kunskaper inom demensvård. Det framkom att det finns ett kunskapsbehov i den kliniska verksamheten där sjuksköterskor möter personer med demenssjukdom.

  • 11.
    Andersson, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Matero, Saara
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser av långvarig smärta hos personer med endometrios2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios. 

    Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt. 

    Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer. 

    Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

  • 12.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet Högskola.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller.

    Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp.

    Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier.

    De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation.

    Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen.

  • 13.
    Andersson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.

     

    Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor.

    Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO

     

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse.

    Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

  • 14.
    Arrue, Michelle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    God handhygien, en varierande omvårdnadshandling: en litteraturöversikt om hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom slutenvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten.

    SYFTE

    Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård.

    METOD

    En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet.

    RESULTAT

    Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier.

    SLUTSATS

    Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska.

    Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner. 

  • 15.
    Arvidsson, Filippa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordahl, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med den alkoholberoende patienten: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende.

    Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete.

    Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring.

    Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

  • 16.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Östensson, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters uppfattning om sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning: en enkätstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning.

    Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård.

    Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval.

    Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård.

    Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

  • 17.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: A national registry study about the last week of life2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl-Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: a national registry study about the last week of life2017Ingår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, S0885-3924(17)30494-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    CONTEXT: End-stage kidney disease (ESKD) is characterized by high physical and psychological burden and therefore, more knowledge about the palliative care provided close to death is needed.

    OBJECTIVES: To describe symptom prevalence, relief and management during the last week of life, as well as end-of-life communication, in patients with ESKD.

    METHODS: This study was based on data from the Swedish Register of Palliative Care. Patients aged 18 or older who died from a chronic kidney disease, with or without dialysis treatment (ICD-10-SE; N18.5 or N18.9), during 2011 and 2012 were selected.

    RESULTS: 472 patients were included. Of six predefined symptoms, pain was the most prevalent (69%), followed by respiratory secretion (46%), anxiety (41%), confusion (30%), shortness of breath (22%), and nausea (17%). Of patients with pain and/or anxiety, 32% and 44% respectively were only partly relieved or not relieved at all. Of patients with the other symptoms, a majority (55%-84%) were partly relieved or not relieved at all. End-of-life discussions were reported in 41% of patients and 71% of families. A minority died in specialized palliative care: 8% in hospice/in-patient palliative care and 5% in palliative home care. Of all patients, 19% died alone. Bereavement support was offered to 38% of families.

    CONCLUSION: Even if death is expected, the majority of patients dying with ESKD had unmet palliative care needs regarding symptom management, advance care planning, and bereavement support.

  • 19.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Benzein, Eva
    Persson, Carina
    Complexities of the processes towards palliative care for patients with end-stage kidney disease: Physicians' and nurses' perspectives2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Bakhtiari, Miranda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Segerman, Dannielle
    Sophiahemmet Högskola.
    Människors upplevelser av yoga vid långvarig nack- och ryggsmärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

  • 21.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande.

  • 22.
    Baron, Elliot
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichel, Immanuel
    Arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning.

    Resultat

    Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen.

    Slutsats

    Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

  • 23.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 24. Beck, Ingela
    et al.
    Olsson Möller, Ulrika
    Malmström, Marlene
    Klarare, Anna
    Samuelsson, Henrik
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Rasmussen, Birgit
    Fürst, Carl Johan
    Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff2017Ingår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 1, 49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

    METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

    RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

    CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

  • 25.
    Bengtsson, Arvid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gripenberg, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder och möjligheter för säker vård vid patientöverlämningar: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar.

    Metod

    Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman.

    Resultat

    Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats

    Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

  • 26.
    Bergendahl, Signe
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Roos, Silas
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR som kommunikationsverktyg för vårdpersonal ur sjuksköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas.

    Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades.

    Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid.

    Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

  • 27.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Larsen, J
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2017Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2018-03-02 15:58
  • 28.
    Berglund, Eric
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cannrox, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas upplevelse av att närvara vid hjärt- och lungräddning: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Bergström, Eleonor
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Söderström Högling, Olivia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fathers' engagement in childcare to prevent stunted growth in children: a qualitative study at the primary healthcare level in Rwanda.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Rwanda has made great progress since the genocide in 1994, but is still facing the challenge of reducing the high prevalence of stunted children. Childhood stunting is an indicator for multiple pathological disorders and gives an elevated risk of chronic disease in adulthood. Engaging fathers and a shared responsibility between two partners in childcare could improve children’s health and help decrease stunting among children in rural areas of Rwanda.

    Aim

    The aim was to describe at the primary healthcare level in Rwanda, registered nurses' perceptions and experiences of fathers’ engagement in childcare to prevent stunted growth in children.

    Method

    A qualitative field study at three community health centers in Huye district with a semi-structured interview form. A qualitative content analysis was made.

    Findings

    The perception among nurses was that it was important to engage fathers to prevent stunted growth in children. Fathers' low level of knowledge in childcare, and traditional gender roles were acting as the main barriers of fathers' engagement, communication campaigns and community training were presented as opportunities to improve the level of engagement of the fathers.

    Conclusion

    Fathers participate in childcare. Though, the process of changing traditional gender roles is slow. In order to make further progress the nurses has to emphasize communication between spouses and a shared responsibility for the childcare. More attention needs to be paid to sensitization of families as well as healthcare personnel regarding damaging stereotypes in a traditional Rwandan household.

  • 30.
    Bive, Rolf
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Enbom, Bo
    Sophiahemmet Högskola.
    Patient Safety Improvement with Crew Resource Management: transformation from a blame culture to a learning culture2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Being able to learn from mistakes is a vital aspect of nurse’s professionalism and increasing patient safety. With Crew Resource Management methodologies, aviation and other High Risk Organisations have succeeded in enabling learning cultures that should be applicable also to healthcare.

    Purpose

    The purpose was to describe how Crew Resource Management and the inherent learning culture could improve nurse’s professionalism and patient safety within the healthcare system. 

    Method

    A literature overview based on database searches in CINAHL, PubMed and a manual search, resulting in 25 scientific articles analysed using an integrated analysis method and quality review. 

    Results

    Crew Resource Management implementations have a positive effect on the nurse’s professional role and patient safety but have still not reached the full potential. Incident reporting is a key factor in providing feedback but still encounters barriers as a basis for pre-emptive learning. Identified barriers are not using Crew Resource Management components as a whole, a lack of feedback and an insufficient learning culture. Feedback is connected to nurse’s perception and situational awareness strengthening morale and professionalism.

    Conclusion

    Nurses professionalism and patient safety is dependent on being able to learn from mistakes which is a key aspect of Crew Resource Management. Learning is enabled by the reporting of mistakes in incident reporting systems without the fear of being punished. Improvements to both systems and the reporting culture are seen as needed, as-well as changes to the education system promoting reporting as part of an overall safety and learning culture.

  • 31.
    Bjernudd, Cathérine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Månsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten.

    Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård.

    För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. 

    Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning.

    Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

  • 32.
    Bjurberg, Hilda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ekengren, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av patientkontrollerad epiduralanalgesi (pcea) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer: en kvalitetsuppföljning genom patientintervjuer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA).

    Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer.

    Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande.

    Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

  • 33.
    Bjurén, Isabell
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olofsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av stöd i samband med missfall: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av.

    Syfte

    Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat

    Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare.

    Slutsats

    Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet 

  • 34.
    Björkman, Eva-Stina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Skillner Cosic, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Alternativ till antestesi/sedering för barn med cancerdiagnos som ska genomgå radioterapi: litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35. Bodin, Maja
    et al.
    Käll, Lisa
    Tydén, Tanja
    Stern, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Drevin, Jennifer
    Larsson, Margareta
    Exploring men's pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge: a survey among fathers in Sweden2017Ingår i: Upsala Journal of Medical Sciences, ISSN 0300-9734, E-ISSN 2000-1967, Vol. 122, nr 2, 127-135 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Research about pregnancy-planning behaviour mostly focuses on women, even though pregnancy planning usually also concerns men. The purpose of this study was to investigate how men plan for family, and to measure their fertility knowledge after having become fathers.

    MATERIAL AND METHODS: Data were collected in 2014 as part of a Swedish longitudinal pregnancy-planning study. Men were recruited through their female partner one year after childbirth. Participants were asked to fill out a questionnaire about pregnancy planning, lifestyles, and fertility.

    RESULTS: Of the 796 participants, 646 (81%) stated that the pregnancy had been very or fairly planned, and 17% (n = 128) had made a lifestyle adjustment before pregnancy to improve health and fertility. The most common adjustments were to reduce/quit the consumption of alcohol, cigarettes, or snuff, and to exercise more. First-time fathers and those who had used assisted reproductive technology to become pregnant were more likely to have made an adjustment. Fertility knowledge varied greatly. Men with university education had better fertility knowledge than men without university education.

    CONCLUSION: Our findings indicate that there is variation in how men plan and prepare for pregnancy. Most men did not adjust their lifestyle to improve health and fertility, while some made several changes. Both pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge seem to be related to level of education and mode of conception. To gain deeper understanding of behaviour and underlying factors, more research is needed.

  • 36.
    Bolin, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wramsby, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård: en intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

  • 37.
    Boudrie, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norman Viklund, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Tolk i mötet mellan sjuksköterska och patient2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård

    Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer.

    Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

  • 38.
    Burman, Agnes
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Derafsh-Razm, Mona
    Sophiahemmet Högskola.
    Motiverande samtal i primärvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kardiovaskulära sjukdomar är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som bidrar till lidande och dödsfall. Sjukdomstillståndet är delvis kopplat till levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. Motiverande samtal är en av många åtgärdsmetoder i primärvården som erbjuds patienter med kardiovaskulära sjukdomar för att förhindra ohälsa och motivera till livsstilsförändring.

    Syfte

    Syftet var att beskriva motiverande samtal som intervention i vård av patienter med kardiovaskulära sjukdomar inom primärvården.

    Metod

    En litteraturöversikt där 15 artiklar valdes ut och granskades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed/Medline, CINAHL Complete, SveMed +, PsychINFO samt Cochrane Library. Sökorden som användes i databaserna var: Nursing, Cardiovascular diseases, Motivational interviewing, Health promotion, Lifestyle, Person-centered, Primary Care, Primary Health Care, Lifestyle Counselling och Experiences.

    Resultat

    Majoriteten av studierna påvisade en god effekt av motiverande samtal vid förändring av levnadsvanor hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar, i jämförelse med traditionell rådgivning.

    Slutsats

    MI är en övervägande effektiv metod för livsstilsförändring av ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar i primärvården i jämförelse med traditionell rådgivning. Det råder även en övervägande positiv inställning till MI från patientens och sjuksköterskans perspektiv. Effekten av metoden och dess funktion är dock kopplade till flera faktorer som bör överensstämma för att MI ska fungera i praktiken. Dessa faktorer kan sammanfattas som: sjuksköterskans utbildning och attityd till MI, patientens motivation till förändring samt ledningens satsning på implementering och uppföljning.

  • 39.
    Bäckström, Henrietta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Palmer, Ellinor
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter på akutmottagning: en litteraturöversikt ur ett patientperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På akutmottagningar världen över möts hundratusentals människor varje dag. Under dygnets alla timmar tar vårdpersonal emot patienter som upplever stort lidande och nöd. För att detta ska fungera behövs en välfungerande kommunikation där både sjuksköterska och patient förstår varandra. Den enskilde individen uppfattar inte alltid kommunikationen på så sätt som den var avsedd vilket är en risk för patientsäkerheten.

     

    Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter på akutmottagningar ur ett patientperspektiv för att få en djupare förståelse för hur vårdpersonal kan bemöta patienter på ett holistiskt och personcentrerat sätt.

    En litteraturöversikt valdes som metod och 16 kvalitativa och kvantitativa studier valdes ut med fokus på patientperspektivet. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod.

    Resultatet visar sex faktorer som påverkar kommunikationen. Dessa faktorer är Stress och arbetsbelastning, Attityder, förhållningssätt och människosyn, Språklig förståelse, Icke-verbal kommunikation, Tid och tidsbrist samt Anhörignärvaro.

    Slutsatsen belyser vikten av för patienten adekvat och tillfredsställande information angående väntetider, triagering, rutiner och procedurer vilket bör prioriteras eftersom en väl fungerande kommunikation minskar lidande för patienten. Enkla åtgärder som att sjuksköterskan presenterar sig, inte använder fackspråk, låter patienten tala utan att bli avbruten, bemötas med respekt, omtanke och intresse. Den icke verbala kommunikationen i form av ögonkontakt, leende och uppmuntran genom fysisk kontakt ökar patientens välbefinnande.

  • 40.
    Carvenius, Helen
    Sophiahemmet Högskola.
    Munhälsa inom äldreomsorgen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Munhälsa är något som ingår i den dagliga hygienrutinen. Trots detta har munvård separerats från resten av kroppen i omvårdnaden. Forskning visar att munvård inte bara har betydelse för munnens hälsa, utan är även relaterad till resten av kroppen och kan påverka och påverkas av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demenssjukdomar.

    Hos den äldre inom vård- och omsorgsboende är det vanligt att munhygienen brister. Det är därför viktigt att i omvårdnaden av den äldre öka kunskapen om munhälsans betydelse.

    Syfte

    Syftet var att beskriva omvårdnad för god munhälsa av personer 65 år och äldre inom vård- och omsorgsboenden.

    Metod

    En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga kvantitativ och kvalitativ studier inkluderades.

    Resultat

    Resultatet visar att det finns ett direkt och indirekt samband mellan munhälsa och allmänhälsan. En god munvård har också betydelse för den äldres livskvalitet. Vidare framkommer att det är viktigt med information och utbildning till patienten och vårdpersonalen om betydelsen och utförandet av munhygien. Svårigheter att utföra munvård hos de äldre kan minskas med hjälpmedel och utbildning. Organisation, ansvarsfördelning och interprofessionellt samarbete på äldreboenden har en betydelse för om och hur den dagliga munhygienen utförs.

    Slutsats

    Slutsatsen var att munhälsan bör inkluderas i den allmänna omvårdnaden av den äldre inom vård- och omsorgsboenden. Bristande kunskap om behovet av daglig munhygien hos de äldre har lett till att det inte prioriterats av vårdpersonalen. Utbildning och information till patienter och vårdpersonal har visat sig ha en positiv effekt, men mer kunskap behövs för att uppnå ett tillfredsställande resultat.

  • 41. Castrèn, M
    et al.
    Mäkinen, M
    Nilsson, Jan
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindström, V
    The effects of interprofessional education - Self-reported professional competence among prehospital emergency care nursing students on the point of graduation - A cross-sectional study2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, 50-55 s., S1755-599X(16)30143-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate whether interprofessional education (IPE) and interprofessional collaboration (IPC) during the educational program had an impact on prehospital emergency care nurses' (PECN) self-reported competence towards the end of the study program. A cross-sectional study using the Nurse Professional Competence (NPC) Scale was conducted. A comparison was made between PECN students from Finland who experienced IPE and IPC in the clinical setting, and PECN students from Sweden with no IPE and a low level of IPC. Forty-one students participated (Finnish n=19, Swedish n=22). The self-reported competence was higher among the Swedish students. A statistically significant difference was found in one competence area; legislation in nursing and safety planning (p<0.01). The Finnish students scored significantly higher on items related to interprofessional teamwork. Both the Swedish and Finnish students' self-reported professional competence was relatively low according to the NPC Scale. Increasing IPC and IPE in combination with offering a higher academic degree may be an option when developing the ambulance service and the study program for PECNs.

  • 42.
    Claesson, Jeanette
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Möllegård, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärt- och informationsskattning vid stiftextraktion hos patienter med distal radiusfraktur: en enkätundersökning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En behandlingsmetod för distal radiusfrakur är operation med stift och därefter förses patienten med gipsskena. Stiftextraktion sker efter fem veckor på ortopedmottagningen och patienten har då vanligtvis inte sett hur det ser ut under gipset. Eftersom verksamheten saknar skriftliga riktlinjer får patienterna en kort muntlig information före stiftextraktionen. Bristande information kan förstärka en smärtupplevelse.

    Syftet var att undersöka skattning av given information och smärta hos patienter som genomgått stiftextraktion efter behandling av distal radiusfraktur.

    För att besvara studiens syfte valdes en enkätundersökning med strukturerade frågor som metod.

    Resultatet visade att 25 av totalt 38 patienter upplevde att stiftextraktionen inte var smärtsam. Av de 23 respondenterna som smärtskattade på den numeriska skalan låg 16 patienter på VAS <3. Informationen inför den planerade stifrextraktionen skattades av 28 patienter i en fempunktskala som "bra". Av dessa 28 patienter upplevde 11 stiftextraktionen som smärtsam. De fem patienter som skattade smärta vid stiftextraktion högst, mellan fem och tio på VAS-skalan, upplevde att informationen inför proceduren var "bra". Totalt ansåg fem patienter att informationen var "ganska dålig", dessa smärtskattade VAS 0-1. Fyra av de fem patienter som smärtskattade högst (VAS 5-10) hade intagit analgetika inför stiftextraktionen. Totalt hade drygt hälften av patienter intagit analgetika inför proceduren, företrädesvis Alvedon.

    Slutsatsen är att ett flertal patienter, 25 av 38 inte upplevde smärta vid stiftextraktion. Av de 23 respondenterna som smärtskattade låg 16 patienter på VAS <3. Övervägande delen av patienterna skattade att de fick bra information inför proceduren. Studien kan inte påvisa någon koppling mellan information och smärtupplevelse men bidrar till att belysa sjuksköterskans viktiga roll att med information främja patientens delaktighet. Fortsatta studier i ämnet vore intressant.

  • 43.
    Dalhammar, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes tillfredsställelse inom specialiserad palliativ vård- en enkätstudie med FAMCARE-22017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett viktigt mål för palliativ vård är att tillgodose patienters och närståendes behov för förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Närstående till patienter inom palliativ vård är en utsatt grupp. Att genomgå en sorgeprocess och samtidigt hantera den praktiska vardagen med en sjuk familjemedlem är ofta förenat med stor stress och studier påvisar psykisk och fysisk ohälsa hos närstående till svårt sjuka patienter. Den palliativa vården har ett viktigt ansvar att tillgodose de närståendes behov av stöd och information. Samtidigt kan bristande tillfredsställelse med själva vården också vara en stressfaktor hos närstående och orsaka försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa. Närstående är en mångfasetterad grupp med skilda förutsättningar och behov. Då tillfredsställelsen kan skilja sig åt kan den palliativa vården behöva anpassas efter individuella behov såväl hos patienter som hos närstående.

    Syftet var att undersöka olika aspekter av tillfredsställelse med vården hos närstående till patienter inom specialiserad palliativ vård, samt om tillfredsställelsen skiljer sig mellan olika grupper av närstående.

    För att undersöka och jämföra närståendes tillfredsställelse genomfördes en empirisk icke-experimentell tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design. Totalt deltog 382 närstående till patienter från åtta palliativa specialistenheter inom Region Skåne. Mätinstrumentet FAMCARE-2 användes för att undersöka närståendes tillfredsställelse med den palliativa vården. Utifrån 17 olika frågor skattades tillfredsställelsen från mycket nöjd, nöjd, varken nöjd eller missnöjd, missnöjd till mycket missnöjd. Därutöver inhämtades uppgifter om den närståendes relation till patienten (make/maka/partner, barn, förälder, syskon, vän eller annat) samt uppgifter om tid patienten vårdats inom den specialiserade palliativa vården (< 1 vecka, < 1 månad eller >1 månad). Resultatet sammanställdes deskriptivt och signifikanstestades avseende gruppskillnader i tillfredsställelse.

    Resultatet visar att majoriteten av de närstående är tillfredsställda med den palliativa vården då andelen tillfredsställda (”nöjd” eller ”mycket nöjd”) låg mellan 95,5 och 64,7 procent för samtliga frågor. Frågorna som berör den palliativa vårdens värdighet, tillgänglighet samt hur väl symtom/besvär behandlas, visade på störst andel tillfredsställda där mellan 95,5 och 91, 9 procent anser sig vara ”nöjda” eller ”mycket nöjda”. Frågor som berör symtom och besvär samt tillgänglighet visar på signifikanta skillnader mellan någon av de olika undergrupperna. Tillfredsställelsen var högst för make/maka/partner och sjönk i fallande ordning för barn, förälder respektive annat. Tillfredsställelsen vad gäller teamets och läkarens uppmärksamhet av symtom och besvär var även lägre hos närstående till patienter som vårdats mindre än 1 månad jämfört med de som vårdats längre än 1 månad.

    Slutsatsen är att närstående till patienter inom specialiserad palliativ vård är i stor utsträckning tillfredsställda med vården. Resultatet ligger i linje med tidigare studier och kan betraktas som en indikation på vårdens kvalitet. Samtidigt skulle resultatet kunna återspegla närståendes låga förväntningar på palliativ vård. Aspekter av tillfredsställelse som berör symtom och besvär samt tillgänglighet visar på skillnader mellan undergrupper av närstående. Närhet till patienten samt olika förutsättningar till delaktighet i vården skulle kunna förklara skillnader i tillfredsställelse utifrån aspekter som berör symtom och besvär.

  • 44.
    Dascola, Daniella
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Franczak, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som är av betydelse vid telefonrådgivning: - växeln, hallå hallå2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    En av sjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård. Vårdgivare ansvarar för att bedriva ett patientsäkert arbete och se till att vårdskador inte sker. En vårdskada kan uppkomma på grund av systematiska fel eller mänskligt felhandlande. Vid telefonrådgivning försvinner den icke-verbala kommunikationen, som vid fysiska möten är en viktig komponent i arbetet för en säker vård.

     

    Syfte

     

    Syftet var att beskriva faktorer som är av betydelse för telefonsjuksköterskor och vårdsökare vid telefonrådgivning inom hälso- och sjukvården.

     

    Metod

     

    En allmän litteraturöversikt genomfördes. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet, som antingen var kvalitativa eller kvantitativa.

     

    Resultat

     

    Fyra faktorer av betydelse vid telefonrådgivning identifierades: kommunikation, arbetsmiljö, tekniska hinder och utbildning/kunskap. Bristande kommunikation, genom få öppna frågor, språkbarriärer, undermålig informationsöverföring samt uteblivna kontroller av den vårdsökandes förståelse, ledde till att patientsäkerheten blev lidande. Personalens arbetsmiljö och resursbrist bidrog till stress och utmattning hos telefonsjuksköterskor och kunde resultera i underprestering. Införandet av tekniska hjälpmedel så som datoriserade beslutsstöd upplevdes många gånger hämmande och bidrog till att telefonsjuksköterskor tvivlade på sin kompetens i högre utsträckning.

     

    Slutsats

     

    Studiens identifierade huvudfaktorer kommunikation, arbetsmiljö, utbildning/kunskap och tekniska hinder, visade sig ha betydelse för både telefonsjuksköterskor och vårdsökare vid telefonrådgivning. Faktorerna visade sig påverka rådgivningssamtalet var och en för sig, men också i kombination med varandra. Vidareutbildning föreslås som ett sätt för telefonsjuksköterskor att ta kontroll över sitt arbete och lära sig att identifiera faktorer som kan påverka patientsäkerheten.

  • 45.
    De La Cruz, Elisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Moneva, Simona
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av att leva med venösa bensår2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige lever idag cirka 50 000 personer av venösa bensår och det är framför allt äldre personer som är drabbade. Patienter blir utsatta för fysiskt, psykiskt och socialt lidande, därtill upplevelse av vården samt ekonomiska konsekvenser. I vårdrelationen mellan patient och vårdgivare finns en viss risk att sjuksköterskor enbart fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Denna studie fokuserar på de vardagliga upplevelserna av patienter med venösa bensår.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår.

    Metod

    En litteraturöversikt används som metod i denna studie. Aktuell forskning i form av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som bygger på empiriska studier söktes och granskades kritiskt, för att sedan sammanställas i en bedömninsgsmall. Vid sökning användes databaserna CINAHL och PubMed. Sökorden som användes i datainsamlingen var "venous ulcer", "experience", "quality of life" och "suffering". Totalt 16 artiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var "Upplevelse av ångest och depression på grund av smärta och lukt från såret", "Smärta, lukt och läckage leder till social isolering och minskad funktionsförmåga" och "Beroende av sjukvård och närstående leder till förlorad självbestämmande".

    Slutsats

    Patienter med venösa bensår har en rad olika upplevelser som sammanhänger och påverkar varandra. Att sjuksköterskan lyssnar och visar empati för patientens egen upplevelse kan ge effektiv symptomlindring och kan vara avgörande för förbättring av livskvalitet för denna patientgrupp. Att ha ett holistiskt synsätt på patienten ökar sjuksköterskans möjlighet att utforma vården utifrån patientens upplevelser och därmed lindra lidande.

  • 46.
    Degly, Sakina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Månsson, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att möta närstående efter plötsliga dödsfall inom akutsjukvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Inom akutsjukvården sker det dagligen en rad dödsfall och en del av dem kommer utan förvarning. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården ställs dagligen inför att hantera plötsliga och oväntade dödsfall. Med dödsfall kommer även närstående i sorg och som behöver stöd. Att ta hand om närstående ingår som en del av sjuksköterskans profession och att patienter dör oväntat leder ofta till känsloladdade situationer som sjuksköterskan kan ha svårigheter med att möta (Scott, 2013).

    Syfte

    Syftet var att belysa sjuksköterskan beskrivna upplevelser och erfarenheter av att bemöta närstående i sorg efter ett oväntat dödsfall

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cumulative index to nursing and allied health literature (CINAHL). 16 artiklar inkluderades i en integrerad analys och sammanställdes i en matris (bilaga A).

    Resultat

    Tre teman identifierades, dessa var; Känslomässiga reaktioner, Mötet med närstående och Stöd och kompetensutveckling. Att möta närstående i sorg upplevs av många sjuksköterskor som svårt och krävande då de inte lyckas möta de närståendes behov. Att lyckas etablera en god relation till patientens närstående kan underlätta mötet och effektivisera omvårdnaden.

    Slutsats

    Vården står inför ett paradigmskifte där allt fler patienter vårdas inom primärvården och i hemmet. Detta tror vi kommer leda till att akutsjukvården i Sverige kommer att få motta allt fler svårt sjuka patienter. Därför anser vi att det är av värde att implementera mer utbildning i att möta närstående i sorg redan i grundutbildningen men även erbjuda fler möjligheter till stöd för sjuksköterskor på arbetsplatsen. 

  • 47.
    Delin, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sturk, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Bedömning av malnutrition hos den äldre patienten inom akutsjukvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    ABSTRACT The right nutrition is of immense importance for all human beings and balance is needed between energy intake and consumption. A multitude of diseases can increase the body’s energy demand. Malnutrition is defined as an imbalance or lack of energy that causes changes in the body’s function. Malnutrition is prevalent among the elderly and multimorbidity and can cause severe complications, which can cause hospital visits or seeking emergency medical services. Emergency room wait time has increased the past years primarily for elderly patients.  The aim was to describe the significance of assessing malnutrition in elderly emergency medical services patients.  The selected method was literature review. The study comprises 13 articles that all have a quantitative approach. The articles were found in the PubMed and CINAHL databases. All articles were in English and published between 2006-2017.  The results demonstrated the importance of early nutrition screening and that there are several different screening tools that can be used within emergency medical services. Furthermore, the results demonstrated the risk with malnutrition and complications that can arise. If malnutrition is prevented early there are great health benefits and reduced suffering for patients. More warnings signs that the patient can be in risk of malnutrition emerges, for example increasing age.  More research is needed about nutrition screening in emergency medical services, above all in emergency rooms. This is to reduce the risk for not discovering malnourished patients and thus not give them the nutrition treatment needed. The study showed that there were several functional screening tools that can be used within emergency medical services.  

  • 48.
    Diop, Ndeye Fatou
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hussen, Shelan
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser vid behandling av bröstcancer: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är en elakartad (malign) tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige bland kvinnor. Män kan också drabbas av bröstcancer men det är ovanligt. Bröstcancer behandlas med kirurgi, strålning, cytostatika och hormoner. Dessa behandlingar kan medföra biverkningar så som trötthet, håravfall, hudförändringar och illamående. Författarna har intresserat sig för detta problemområde dels för att det är många kvinnor som drabbas av bröstcancer och dels för att öka kunskap och förståelse för hur sjuksköterskan kan erbjuda adekvat hjälp utifrån den enskilda patientens perspektiv och behov.

  • 49. Drevin, Jennifer
    et al.
    Kristiansson, Per
    Stern, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Rosenblad, Andreas
    Measuring pregnancy planning: A psychometric evaluation and comparison of two scales2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 11, 2765-2775 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: To psychometrically test the London Measure of Unplanned Pregnancy and compare it with the Swedish Pregnancy Planning Scale.

    BACKGROUND: The incidence of unplanned pregnancies is an important indicator of reproductive health. The London Measure of Unplanned Pregnancy measures pregnancy planning by taking contraceptive use, timing, intention to become pregnant, desire for pregnancy, partner agreement, and pre-conceptual preparations into account. It has, however, previously not been psychometrically evaluated using confirmatory factor analysis. The Likert-scored single-item Swedish Pregnancy Planning Scale has been developed to measure the woman's own view of pregnancy planning level.

    DESIGN: Cross-sectional design.

    METHODS: In 2012-2013, 5493 pregnant women living in Sweden were invited to participate in the Swedish Pregnancy Planning study, of whom 3327 (61%) agreed to participate and answered a questionnaire. A test-retest pilot study was conducted in 2011-2012. Thirty-two participants responded to the questionnaire on two occasions 14 days apart. Data were analysed using confirmatory factor analysis, Cohen's weighted kappa and Spearman's correlation.

    RESULTS: All items of the London Measure of Unplanned Pregnancy contributed to measuring pregnancy planning, but four items had low item-reliability. The London Measure of Unplanned Pregnancy and Swedish Pregnancy Planning Scale corresponded reasonably well with each other and both showed good test-retest reliability.

    CONCLUSION: The London Measure of Unplanned Pregnancy may benefit from item reduction and its usefulness may be questioned. The Swedish Pregnancy Planning Scale is time-efficient and shows acceptable reliability and construct validity, which makes it more useful for measuring pregnancy planning.

  • 50.
    Dubois, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Checklista för säker och personcentrerad endoskopi: utveckling, implementering och utvärdering - en kvantitativ studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234 1 - 50 av 195
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf