shh.sePublikationer
Change search
Refine search result
123456 1 - 50 of 260
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

  • 2.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet University.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

  • 3.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Brengesjö, Ellinor
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelser av att föda i vatten2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Alpsten, Moa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holroyd, Marie
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

  • 5.
    Amaral, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Malmsten, Maria
    Sophiahemmet University.
    Upp och hoppa, ät din soppa!: sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trycksår kan försämra patientens livskvalité samt orsaka lidande, ångest och det kan även vara förknippat med skam för sjuksköterskan. Det bidrar även till en stor kostnad för samhället. Förebyggandet av trycksår, vilket är sjuksköterskans ansvar, innebär att upptäcka patienter som ligger i riskzonen samt att sätta in förebyggande åtgärder i tid. Orems egenvårdsteori säger att människor uppnår hälsa och välbefinnande genom egenvård där sjuksköterskan bör motivera patienten samt ge vägledning.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie och åtta halvstruktuerade intervjuer utfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetningen av intervjuerna.

    Resultat

    Sjuksköterskorna såg sitt omvårdnadsansvar som viktigt men trycksårsprevention prioriterades inte alltid. Sjuksköterskorna upplevde motivation till egenvård som svår då patienter som låg i riskzonen oftast var äldre och hade vanor som var svåra att bryta. När egenvården fungerade såg sjuksköterskan ett större engagemang hos patienterna i förebyggandet av trycksår. Sjuksköterskor överlämnade sitt omvårdnadsansvar till annan vårdpersonal som inte hade samma kunskap vilket kunde leda till felbedömningar och att trycksår missades.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna lade mer fokus på behandling istället för förebyggandet av trycksår samt överlämnade stundtals sitt omvårdnadsansvar till personal som inte besatt tillräckliga kunskaper runt trycksår vilket kunde göra att trycksår och trycksårsprevention missades. Egenvårdens betydelse vid trycksårsprevention varierade bland sjuksköterskorna och prioriterades inte alltid då sjuksköterskorna upplevde att motivationen till egenvård som svår. 

  • 6.
    Anderfjärd, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Grimelius, Rebecka
    Sophiahemmet University.
    Livskvalité hos personer med claudicatio intermittens: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk.

    Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt.

    Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens.

    Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

  • 7.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.2016In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 63, no 2, 233-241 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus is a resistant variant of S. aureus and can cause pneumonia, septicaemia and, in some cases, death. Caring for patients with antibiotic resistant bacteria is a challenge for healthcare personnel. There is a risk of spreading the bacteria among patients and of healthcare personnel being infected themselves.

    AIM: To describe nursing staffs' experiences of caring for patients with methicillin-resistant S. aureus in Sweden.

    METHOD: A descriptive qualitative approach was used and 15 nurses from different hospitals and care units, including emergency and geriatric wards and nursing homes in Stockholm, were interviewed. All nurses had been involved in the care of patients with methicillin-resistant S. aureus, but not on a regular basis. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Three themes emerged from the data: feeling ignorant, afraid and insecure, feeling competent and secure and feeling stressed and overworked. The more knowledge the nurses acquired about methicillin-resistant S. aureus, the more positive was their attitude to caring for these patients.

    DISCUSSION AND CONCLUSION: Caring for patients with methicillin-resistant S. aureus without adequate knowledge of how to protect oneself and other patients against transmission may provoke anxiety among personnel. Guidelines, memos and adequate information at the right time are of central importance. Healthcare personnel must feel safe in their role as caregivers. All patients have the right to have the same quality of care regardless of the diagnosis and a lack of knowledge influences the level of care given.

    IMPLICATIONS FOR NURSING AND HEALTH POLICY: This study demonstrates the importance of education when caring for patients with infectious diseases. Hopefully, knowledge gained from our study can provide guidance for future health care when new diseases and infections occur.

  • 8.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmstrand, Sofia
    Sophiahemmet University.
    Patientdelaktighet på en akutmottagning.: ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv.

    Metod

    För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades.

    Resultat

    Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar.

    Slutsats

    För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

  • 9.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

  • 10.
    Andrén, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Att föda ett dött barn: upplevelser att förmedla till andra2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28.

    Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar.

    Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

  • 11.
    Ansved, Julia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lingerhed, Maja
    Sophiahemmet University.
    Ethiopian nurses' work with primary prevention: a minor field study in Addis Ababa2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    One central task within nursing is health promotion, which can be done at different levels. Primary prevention aims to promote health and protect against illness by preventing problems before they occur. HIV is still a worldwide issue, yet Ethiopia is one country where efforts at preventing the spread of the virus have had positive results.

    Aim

    This study aimed to describe how nurses in Addis Ababa, Ethiopia, work with primary prevention to minimise the spread of HIV.

    Method

    The study was conducted as a qualitative field study at a hospital in Addis Ababa. Semi-structured interviews were held with seven nurses at four different units. Content analysis was used to analyse the data.

    Result

    The nurses mentioned various efforts of preventing HIV, where the main findings describe the different hands-on methods at their unit as well as the nurses’ frequent work with health education and information. An additional finding outlines the setting in which the nurses carry out their preventive work.

    Conclusion

    In conclusion, the nurses worked in a variety of ways to prevent the spread of the virus to themselves and to their patients. Screening was an important effort to minimise the exposure to other non-infected individuals. Health education and information were quoted by the majority of the nurses, but it was impacted by the awareness that the patients already exhibited. The findings show the multitude of efforts attempted at all units, which highlight the significant presence and value of health promotion within nursing.

  • 12.
    Ansén, Elisabeth
    Sophiahemmet University.
    Predisponerande faktorer för utvecklande av posttraumatiskt stressyndrom efter akut koronart syndrom: litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

    Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

    För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

    Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

    Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

  • 13.
    Asplund, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro vid hjärt- och lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

  • 14.
    Axelsson, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Patientens självskattade perioperativa smärta vid lokalbedövningsmetoden wide awake och traditionell lokalbedövningsmetod vid handkirurgiska ingrepp: en jämförande pilotstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Handen har en mycket central roll för människans funktion och benämns ofta som hjärnans förlängning mot världen. Huvudsyftet inom handkirurgi är att vid skador, återskapa handens funktion för att förbättra människans livskvalité. De flesta operationer inom handkirurgi sker i någon form av lokalanestesi och majoriteten kräver blodtomhet i operationsområdet. Dagens former av lokalanestesi medför vissa begränsningar av operationstiden då trycket av blodtomhetsmanschetten orsakar smärta och obehag för patienten. Då det vid vissa handkirurgiska operationer är av stor fördel för operationsresultatet att patienten är vaken och vid uppmaning aktivt kan medverka vid operationen är det bra med vaken patient och därför bra om generell anestesi kan undvikas. Genom att bedöva patienten med en buffrad lokalbedövningsblandning med adrenalin kan patienten bli bedövad samtidigt som blodtomhet uppnås i operationsområdet, patienten behåller sin rörelseförmåga och kan på så sätt medverka vid operationen. Denna metod kallas Wide Awake.

    Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra patientens smärtskattning vid Wide Awake lokalbedövningsmetod och den nuvarande lokalbedövningsmetoden som används vid handkirurgiska kliniken, samt beskriva patientens smärtupplevelse vid båda metoderna.

    Metod: Studien utfördes som en pilotstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats, en så kallad mixad metod. Tjugo forskningspatienter följdes under operationsprocessen med numeriskt kvantitativt protokoll där smärtskattningsdata samlades in och analyserades enligt Mann-Whitney U test. Ett uppföljande samtal dagen efter operation gjordes och sammanställdes med en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Studien visar på en skillnad i smärtupplevelse där patienter som opereras i Wide Awake lokalbedövningsmetod upplever mindre smärta och obehag än patienter som opereras i nuvarande lokalbedövningsmetod.

    Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar på att Wide Awake är en bedövningsform som är lindrigare ur smärtsynpunkt för patienten vid mindre handkirurgiska ingrepp än den nuvarande traditionella lokalbedövning som används idag på handkirurgiska kliniken.

  • 15.
    Azodi Ghajar, Sahar
    Sophiahemmet University.
    Smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När en individ drabbas av en demenssjukdom och kognitiv svikt kan det leda till oförmågan att uttrycka smärta, på ett sätt som omgivningen kan förstå. Personer med demenssjukdom är ofta äldre och vårdas inom akutsjukvård på grund akut sjukdomstillstånd eller fall i hemmet som kräver omedelbar smärtbedömning och smärtlindring. Smärtbedömning samt smärtlindring för patienter med demenssjukdom är komplext och en utmaning för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att belysa smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård. En litteraturöversikt valdes som metod för att identifiera och lyfta fram aktuell forskning inom området. Mellan december 2015 och januari och februari 2016 gjordes sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2004-2015. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserade utifrån syftet med studien och kring likheter och skillnader. Resultatet kom att beskriva tre huvudteman: kroppsspråk och beteendeförändringar; smärtskattninginstrument och sjuksköterskans erfarenhet. Slutsatsen från studien är att smärta orsakar lidande, vidare att smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård är komplicerad. Flera smärtbedömningsinstrument identifierades som kan vara till hjälp vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Vårdrelation, personcentrerat förhållningssätt samt användning av flera strategier kan säkerställa en korrekt smärtbedömning av patient med demenssjukdom vid vård inom akutsjukvården. Fortsatt forskning behövs för att utvärdera olika smärtbedömningsinstrument inom svensk sjukvård.

  • 16.
    Backlund, Emilie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ludvigsen, Jannich
    Sophiahemmet University.
    Egenvård vid hjärtsvikt: egenvårdens påverkan på livssituationen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många patienter formar deras liv utifrån deras hjärtsvikt och här hjälper sjuksköterskan genom att öka egenvårdsförmågan. Dorothea Orem har skapat en omvårdnadsteori som bygger på tillämpningen av egenvård också kallad self-care. Hon betonar att patienten ska göra så mycket egenvård som möjligt och att sjuksköterskan ska uppmana till detta. Enligt svensk lag har patienten rätt till att medverka i sin egen vård. Vi vill undersöka hur egenvården påverkar livssituationen hos personer med hjärtsvikt.

  • 17.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet University.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 18.
    Becirevic, Sheima
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nilsson, Josefin
    Sophiahemmet University.
    Stöd och information i palliativ vård: ett närståendeperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stöd och information har visat sig vara av betydelse för närstående inom palliativ vård beträffande deras behov och inverkan på deras eget välbefinnande. Utbildning och personliga egenskaper hos sjuksköterskan var två faktorer som påverkade närståendes upplevelse av stöd och information.

  • 19.
    Bedey, Annika
    Sophiahemmet University.
    Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika.

    Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt.

    Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll.

    Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

  • 20.
    Benoni, Celia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Keyson, Malin
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier har blivit ett globalt problem. Ett av sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att minska smittspridning och förebygga sjukdom. Användning av kohortvård har visat sig vara effektivt i begränsningen av smittspridning. Det har påvisats att kohortvård resulterar i ökad arbetsbelastning hos sjuksköterskor vilket kan leda till brister i patientsäkerheten.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård.

    Metod Kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuer med sex sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats

    Resultat Sjuksköterskorna beskrev att deras tillgänglighet för patienterna ökade vid tillämpning av kohortvård. Känslor, så som rädsla och stress påverkade hur ofta sjuksköterskorna gick in till sina patienter. Personalbrist resulterade i att det inte alltid fanns möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt. Tydligare riktlinjer kring praktisk tillämpning av kohortvård efterfrågades av sjuksköterskorna samt fler enkelsalar att bedriva kohortvård i.

    Slutsats Personalbrist kombinerat med bristande tydlighet hos riktlinjerna gällande kohortvård kan leda till att kohortvård inte bedrivs dygnet runt, vilket kan orsaka att patientsäkerheten försämras. För att skapa goda förutsättningar för tillämpning av kohortvård behövs mer personal, anpassade vårdutrymmen samt tydligare riktlinjer kring kohortvårdens tillämpning.

  • 21.
    Bergius, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bostedt, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Den stora förändringen: hur kvinnors livssituation påverkas av hjärtsvikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

  • 22.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet University.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - patients' experiences of care and daily life during the early phase2016Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsen, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Mattsson, J
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Family members' life situation and experiences of different caring organisations during allogeneic haematopoietic stem cells transplantation-A qualitative study.2016In: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe family members' life situation and experiences of care in two different care settings, the patient's home or in hospital during the acute post-transplantation phase after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Data were collected through semi-structured interviews with 14 family members (seven women and seven men). An inductive qualitative content analysis was used to analyse the data. The majority of the family members' (n = 10) had experiences from home care. The findings show the family members' voice of the uncertainty in different ways, related with the unknown prognosis of the HSCT, presented as Being me being us in an uncertain time. The data are classified into; To meet a caring organisation, To be in different care settings, To be a family member and To have a caring relationship. Positive experiences such as freedom and security from home care were identified. The competence and support from the healthcare professionals was profound. Different strategies such as adjusting, having hope and live in the present used to balance to live in an uncertain time. The healthcare professionals need to identify psychosocial problems, and integrate the psychosocial support for the family to alleviate or decrease anxiety during HSCT, regardless of the care setting.

  • 24.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Family members' experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation - a qualitative study2016Conference paper (Other academic)
  • 25.
    Berglind Garmenfjäll, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa hos äldre personer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där

    korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini

    Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

  • 26.
    Berglund, Rebecka
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Birkedahl, Hanna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

  • 27.
    Bergman, Håkan
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i prehospital sjukvårdsledning vid allvarlig händelse: kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 28.
    Bergman, Jennie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bergschöld, Linnéa
    Sophiahemmet University.
    Men lilla gumman, det är bara mensvärk!: en litteraturstudie om hur hä̈lso- och sjukvårdens bemö̈tande kan minska vå̊rdlidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs.

    Syfte

    Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande.

    Metod

    Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts.

    Resultat

    Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses.

    Slutsats

    För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour

    gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och

    sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till

    vårdtagaren. 

  • 29.
    Bergman, Mikael
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sahlén, Hanna
    Sophiahemmet University.
    ”Better a horrifying end, than horror without end”: litteraturstudie om orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka för att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött.

    Syfte

    Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande.

    Metod

    Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden.

    Resultat

    Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande.

    Slutsats

    Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

  • 30.
    Bergmark Kudan, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Edlund, Petra
    Sophiahemmet University.
    Upplevelsen av ett mindfulnessprogram och dess inverkan på symtom hos patienter med cancerdiagnos i ett palliativt  skede2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Palliative care prevents and relieves suffering through early detection, assessment and treatment of pain and other physical, psychosocial and spiritual problems. The four guiding principles of palliative care is holistic, closeness, empathy and knowledge. Frequently occurring symptoms for patients in palliative care are anxiety, fatigue, pain and nausea. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) is a ten-scale symptom assessment tools for the most common symptoms for patients in palliative care. The breaking point for symptoms exceeding four on ESAS is classified as moderate/severe and four or under is classifies as little. Mindfulness is an ancient meditation practice that has in several studies been revealed an increased quality of life, reduced stress and anxiety for patients with different cancer diagnoses. Mindfulness sa a metod requires continuous training to better meet the sources of stress and external pressures of life.

     The aim of this study was to examine a seven days mindfulness programs effect on symptoms and experiences in patients with cancer in palliative care.

     The method that the authors have used were a case study with several falls design to test the mindfulnessprogram. After the end of the program, the authors analysed four informants experience with interviews. For the analysis of interview data was used a qualitative content analysis with inductive approach. Informants (n=6) also estimated their symptoms using ESAS before and after the mindfulnessprogram.

     The result appeared into three categories; The experience of the mindfulnessprogram, Relief of symptoms and Mindfulness as self-care. The study revealed that several of infomants that the experience of getting to relax and become calm was the biggest effect of the mindfulnesprogram. Most informants were positive of continuing mindfulness training. All informants estimated their symptoms lower using ESAS after completed the mindfulnessprogram.

     The result of the study showed that the mindfulnessprogram helped the infomants to relax. The program also decreased the experience of troublesome symtoms. Through support and introduction nurses can teach the patient to practice mindfulness on their own through self care.  

  • 31.
    Besili, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Undernäring inom äldrevården: förebyggande omvårdnadsåtgärder som har effekt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem bland äldre både internationellt och inom svensk hälso- och sjukvård. Inom den svenska äldrevården används verktyget Mini Nutritional Assessment (MNA), (bilaga 3) för screening av nutritionsstatus. Trots detta är var tredje patient underviktig inom den svenska äldrevården. Undernäring leder till en minskad livskvalitet, ökad risk för infektioner, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Vid ett minskat intag av energi och näringsämnen, som understiger kroppens behov, förbrukar kroppen sina depåer av näringsämnen och muskulaturen bryts ner. Förutsättningen för en god hälsa och sjukdomsläkning är ett gott näringstillstånd. Enligt Virginia Henderson har alla människor vissa gemensamma egenskaper och behov, där omvårdnaden skall planeras utifrån patientens upplevda behov och bristande förmåga att tillfredsställa dessa. Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses [ICN], (2000) ett grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa.

    Syftet var att undersöka effekter av omvårdnadsåtgärder som syftar till att förebygga undernäring hos äldre i äldrevård.

    En forskningsöversikt genomfördes utifrån 14 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.

    Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman, nutrition, kunskap och utbildning samt vikten av delaktighet och engagemang. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att förbättra måltidsmiljön, ge kosttillskott, arbeta utifrån en individanpassad vård där patienten engageras i sin egen näringsvård, var åtgärder som kan förebygga undernäring inom äldrevården. Åtgärderna kan tillämpas inom både äldreboende och sjukhus.

    Slutsatsen var att faktorer som upplevdes betydelsefulla ur patientens perspektiv var att själv få medverka i sin näringsvård. Nutritionsåtgärder som visat sig effektiva för äldre är kosttillskott och en familjelik måltidssituation.

  • 32.
    Binback, Jenny
    Sophiahemmet University.
    "Välkänd patient" - mångbesökares upplevelse av bemötande inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

  • 33.
    Birgersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmström, Sofie
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt-lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus.

    Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer.

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus.

    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen.

    Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård. 

  • 34.
    Bjällstrand, Josefine
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sjöberg, Maria
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattningsarbete och kännedom om centrala riktlinjer för smärtskattning.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av flertalet faktorer och bör snarare ses ur

    detta perspektiv än vilken typ av vävnadsskada den kan härledas till. Smärta skall angripas

    i ett helhetsperspektiv vilket tar hänsyn till hela patientens upplevelse och lidande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattning,

    smärtskattningsverktyg och kännedomen om centralt uppsatta riktlinjer för smärtskattning.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod, vilken beskrev sjuksköterskornas

    levda erfarenheter. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I studien

    intervjuades sju legitimerade sjuksköterskor utvalda med hjälp av urvalskriterier uppsatta

    för att kunna besvara studiens syfte. Materialet analyserades med en induktiv kvalitativ

    analysmetod och bearbetades med en manifest metod.

    Resultat

    Resultatet visade på tillgångar och begränsningar i sjuksköterskans smärtskattningsarbete.

    Tillgångarna återfanns i sjuksköterskans praktiska arbete och i de strukturer

    sjuksköterskorna ansåg behjälpliga i arbetet med smärtskattning. Begränsningarna avsåg de

    områden sjuksköterskorna uppfattade hindra ett effektivt smärtskattningsarbete. Vidare

    framkom att sjuksköterskorna hade begränsad kännedom om att centrala riktlinjer för

    smärtskattning fanns upprättade på sjukhuset och deras innehåll. Flertalet förslag på

    förbättringsarbeten framkom.

    Slutsats

    Resultatet visade att sjuksköterskorna strävade efter ett aktivt smärtskattningsarbete för att

    lindra lidande och ge patienterna möjlighet till optimal smärtbehandling. Dock beskrevs

    flertalet strukturella och kunskapsmässiga begränsningar vilka försvårade omvårdnaden

    vid smärta. Detta kunde leda till att patienterna inte fick en optimal smärtbehandling, vilket

    kunde gett ett ökat lidande och en försämrad återhämtning efter sjukdom eller operativa

    ingrepp.

  • 35.
    Björkenstam, Tomas
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskans omhändertagande av barn ur ett patientsäkerhetsperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården ska ta hand om människor i nöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Av alla uppdrag ambulanser skickas på, brukar pediatriska patienter ses som de svåraste. Barn skiljer sig på flera sätt från vuxna, och ambulansens utrustning passar inte alltid på dem. Att arbeta under sådana omständigheter ökar riskerna för vårdskador. Alla patienter har rätt till en säker vård, och arbetet med att minska risker och skador inom vården kallas patientsäkerhet. I Sverige kräver Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdspersonal tillgodoser patienters säkerhet, och prehospitalt är det ambulanssjuksköterskan som skall upprätthålla denna säkerhet. Forskningen inom prehospital patientsäkerhet är sparsam, och den forskning som sker inom området inriktar sig framförallt på lättillgängliga ämnen som trafikolyckor, medicineringsfel och avvikelserapportering.

    Syftet med studien var att belysa patientsäkerheten under ambulanssjuksköterskans omhändertagande av pediatriska patienter.

    Metoden för studien var litteraturöversikt, 15 artiklar publicerade mellan 2006 och 2016 inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna har kvalitetsvärderats, och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkade patientsäkerheten. Dessa var kunskap, läkemedelshantering och trafiksäkerhet. Underkategorier till kunskap som identifierades var utbildning, erfarenhet, bedömning, färdigheter, kommunikation, utrustning och kultur. Underkategorier till läkemedelshantering var läkemedelsberäkning, läkemedelsadministrering och viktbedömning, och underkategorier till trafiksäkerhet var kunskap och attityder och beteende.

    Brister hos ambulanssjuksköterskan och den prehospitala organisationen medför risker för patientsäkerheten för barn som vårdas prehospitalt. Det krävs insatser både på individ- och systemnivå för att komma tillrätta med dessa brister. Samtidigt gör avsaknaden av publicerade studier inom prehospital patientsäkerhet att generaliserbarheten av dessa fynd är låg.

  • 36.
    Björnesjö Sköld, Maria
    Sophiahemmet University.
    Interventioner för att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige är cirka 40 procent av alla kvinnor i fertil ålder överviktiga eller har fetma. Detta medför ökade risker för kvinnan och fostret under graviditet såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi, kejsarsnitt, intrauterin fosterdöd och barn som föds stora för tiden. I Sverige idag finns inga riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång utifrån Body mass index innan graviditet. Att banta under graviditet är inget som rekommenderas, men samtidigt visar studier att en överdriven viktuppgång under graviditet ökar riskerna för viktretention efter graviditeten. Det finns otillräcklig kunskap både hos gravida kvinnor och hos vårdpersonal om vad som är lämplig viktuppgång under graviditet. En kvinna som redan innan graviditet är överviktig eller har fetma utsätter sig själv och sitt ofödda barn för ytterligare risker genom överdriven viktuppgång under graviditet.

    Syftet med detta arbete var att undersöka interventioners effekt på att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor, med övervikt eller fetma, samt om dessa interventioner påverkar kvinnan eller barnet i övrigt under graviditet och förlossning.

    En litteraturöversikt utfördes där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Genom att läsa artiklarna ett flertal gånger och göra understrykningar i texten hittades mönster som svarade på arbetets syfte och frågeställningar. Utifrån detta kategoriserades fakta i artiklarna.

    Resultatet visade att fysisk aktivitet, kostråd och beteendestrategier kan ha effekt på att begränsa viktuppgången hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma. Många av kvinnorna som deltog i studierna förbättrade sina matvanor. I övrigt hade dessa interventioner även till viss del positiv effekt på blodtrycket och förekomsten av graviditetsdiabetes, men resultatet är på många områden inte entydigt. Ingen tydlig effekt på att begränsa födelsevikten kunde påvisas hos barnen, men det fanns en viss begränsning av barn som föddes med en födelsevikt över 4000 gram.

    Livsstilinterventioner kan vara effektiva för att begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med övervikt eller fetma. Vidare forskning behövs för att säkerställa att detta sker på ett säkert sätt utifrån BMI klassificering.

  • 37. Blomgren Mannerheim, Ann
    et al.
    Hellström Muhli, Ulla
    Siouta, Eleni
    Sophiahemmet University.
    Parents' experiences of caring responsibility for their adult child with schizophrenia.2016In: Schizophrenia Research and Treatment, ISSN 2090-2085, E-ISSN 2090-2093, Vol. 2016Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As a consequence of the latest psychiatry-related reform in Sweden and its implementation, relatives and family members have taken over from the formal healthcare system significant responsibility for the care of persons with a mental disability and illness. The aim of this study was to systematically describe and analyze the experiences of parents' informal care responsibility. The questions were, what are the experiences around parents' informal care activities and responsibilities and how do parents construct and manage their caring responsibility and with what consequences? Semistructured in-depth interviews were conducted (16 hours of recorded material) with eight parents who were all members of the Interest Association for Schizophrenia (Intresseföreningen för Schizofreni (IFS)) in Sweden. A mixed hermeneutic deductive and inductive method was used for the interpretation of the material. The parents endow their informal caring responsibility with meaning of being a good, responsible, and accountable parent with respect to their social context and social relationships as well as with respect to the psychiatric care representatives. In this tense situation, parents compromise between elements of struggle, cooperation, avoidance, and adaption in their interaction with the world outside, meaning the world beyond the care provision for their child, as well as with the world inside themselves.

  • 38.
    Blomkvist, Anna-Karin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Mousa, Eleksandra
    Sophiahemmet University.
    Behov av kunskap och undervisning gälande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att ungefär

    200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna. Människor påverkas på olika sätt av hjärtsvikt och därför är det av yttersta vikt att förstå sjukdomen ur ett helhetsperspektiv. Egenvård är en betydelsefull del i behandlingen av hjärtsvikt och kräver ett aktivt deltagande. Informationen och undervisningen ska ges utifrån patientens och anhörigas behov och med hänsyn till den situationen den specifika patienten befinner sig i. Krav ställs därför på sjuksköterskor att ha kunskap om rekommenderade egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, detta för att de ska kunna ge rätt sorts information och undervisning till hjärtsviktspatienterna.

    Syftet med arbetet var att belysa behovet av kunskap och undervisning gällande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus.

    För att besvara syftet i denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes sedan för att besvara syftet.

    Resultatet visade att behovet av egenvårdskunskap är stort hos patienter som vårdas på sjukhus. Det framkommer en förbättrad egenvårdskunskap hos de patienter som fått en välplanerad utskrivning med en snabb uppföljning. Med kontinuerlig undervisning över tid, där flera professioner inom vården samverkade med patienten, ledde till ytterligare positiva resultat vad gäller egenvårdskunskap. Det framkommer även att patienter som erhållit egenvårdsundervisning hade mindre återinläggningar på sjukhus, samt när de blev inlagda var vårtiden kortare. Resultatet påvisar vidare att patienterna upplevde sig ha goda egenvårdskunskaper på sjukhuset, men att det uppstod en känsla av osäkerhet efter att patienterna återvänt hem. Trötthet och en tvekan att ta kontakt med sjukvården vid symtomförsämring var vanliga företeelser bland patientgruppen. För att nå ett gott resultat av patientundervisningen bör sjuksköterskan ha rätt sorts utbildning och kunskap. Genom att identifiera patientens hälsokunskap kan undervisningen riktas utifrån den nivå patienten befinner sig på.

    För att få en god effekt och följsamhet av egenvård bör personcentrad undervisning anpassas utifrån patientens hälsokunskap, utbildningsnivå och individuella förutsättningar. Med en snabb uppföljning och långsiktig planering vid utskrivning ökar patientens förutsättningar för en trygg återgång till hemmet.

  • 39. Bondesson, Tina
    et al.
    Petersson, Lena-Marie
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet University.
    Alexanderson, Kristina
    Kjeldgård, Linnea
    Nilsson, Marie I
    A study to examine the influence of health professionals' advice and support on work capacity and sick leave after breast cancer surgery2016In: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 24, no 10, 4141-4148 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to investigate how women, shortly after breast cancer surgery, experienced encounters with, and information from, healthcare professionals regarding work and sick leave and if these experiences were associated with self-reported work capacity and sick leave.

    METHODS: This is a cross-sectional study based on questionnaire data from 605 women who had had breast cancer surgery, aged 20-63 years. Exclusion criteria were known distant metastases, pre surgical therapy, and/or previous breast cancer. Data on age, type of surgery, global health, and work environment were included as covariates in multivariable logistic regression analysis.

    RESULTS: Five percent of the women had not received any advice concerning work or sick leave. Women reporting receiving useful advice or support related to paid work had lower risk of reporting reduced physical or psychological/social work capacity due to the cancer or treatment (OR 0.46 (95 % CI 0.26-0.81) respective OR 0.45 (95 % CI 0.26-0.77)). There were no associations between having received useful advice or support concerning work and being on sick leave. Women encouraged to take sick leave had an OR of 2.17 (95 % CI 1.39-3.37) of being sickness absent. They also to a higher extent had reduced physical and psychological/social work capacity. Women who reported to have been encouraged to work were sickness absent to a lower extent (OR 0.64; 95 % CI 0.41-0.98) and reported higher physical work capacity.

    CONCLUSIONS: Work and sick leave is being discussed during consultations with women with breast cancer and the advice given seems to be in line with the women's subjective work capacity.

  • 40.
    Bos, Sara van den
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dahlberg, Elin
    Sophiahemmet University.
    Överrapportering: En litteraturöversikt om informationsöverföring mellan sjuksköterskor2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus.

    Metod:

    Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman.

    Resultat:

    Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan.

    Slutsats:

    Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

  • 41. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet University.
    Studenttät avdelning: personcentrerat förhållningssätt2016Conference paper (Other academic)
  • 42.
    Bring Beckman, Annikki
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fantenberg, Linda
    Sophiahemmet University.
    Compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård: varför orkar vi inte bry oss?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom akutsjukvården idag råder ett högt tempo och en tung arbetsbelastning. Att som sjuksköterska arbeta inom denna verksamhet ställer krav på både kompetens, ork och empati. Att möta svårt sjuka eller skadade patienter och anhöriga i kris kräver ett känslomässigt engagemang. Flera faktorer påverkar dock individens förmåga att upprätthålla detta engagemang. När orken och empatin brister kan detta leda till den form av empatitrötthet som kallas compassion fatigue.

     

    Syftet var att beskriva de faktorer och omständigheter som orsakar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

     

    Metoden som valdes var en litteraturöversikt innehållande 17 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och sökorden valdes utifrån att kunna besvara syftet.

     

    Resultatet visade att flera faktorer och omständigheter bidrar till utvecklandet av compassion fatigue hos akutsjuksköterskor. Fyra huvudkategorier framträdde; psykosociala faktorer så som att i sin yrkesroll ställas inför etiska dilemman och psykiskt krävande arbetsuppgifter, traumatisering genom att ofta möta lidande och död, arbetsplatsrelaterade faktorer orsakade av hög arbetsbelastning, brist på stöd från chefer och ledare och en utebliven teamkänsla samt demografiska faktorer så som ung ålder och kort arbetslivserfarenhet.

     

    Slutsatsen är att ett flertal faktorer och omständigheter påverkar den bristande ork och förlust av empati som sjuksköterskor inom akutsjukvård kan uppleva på sin arbetsplats. Problemet behöver uppmärksammas, både av anställda och av arbetsgivare inom akutsjukvården, för att kunna erbjuda det stöd som behövs. 

  • 43.
    Brink, Filip
    Sophiahemmet University.
    Safe handling of antineoplastic drugs at a public hospital in Guangzhou, China: an observational study in clinical practice2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Antineoplastic drugs constitute an important cornerstone in treating malignant cancer diseases. The nurses administering these drugs risk developing short- and long-term side effects from exposure if not properly protected by personal protective equipment. The National Institute for Occupational Safety & Health produces guidelines and recommendations for healthcare personnel handling antineoplastic drugs in order to minimise exposure.

    Aim

    The aim of this study was to observe and describe registered nurses’ compliance to National Institute for Occupational Safety & Health guidelines and recommendations concerning the use of personal protective equipment during drug administration at a public hospital in Guangzhou, China.

    Method

    Data was collected at three different departments using structured direct observations, totalling 211 administrations encompassing day and evening shifts.

    Results

    Total compliance to National Institute for Occupational Safety & Health guidelines and recommendations was 0 percent as a result of non-existent gown use. The overall compliance for the use of double gloves was 76,3 percent. The Department of Medical Oncology had the highest department-specific compliance rate for double gloves at 80,7 percent, whereas the evening shift at Chemotherapy Outpatient Department boasted the highest shift-specific compliance rate for the same item at 83,3 percent.

    Conclusion

    Interventions are needed concerning the use of personal protective equipment, in particular the use of gowns. Obtained hospital-specific guidelines did not include the procedure of drug administration, warranting the implementation of hospital-specific standard operating procedure guidelines encompassing this aspect.

  • 44. Butler, Eile
    et al.
    Oien, Rut F
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Olofsson, Tobias C
    Nilson, Bo
    Vásquez, Alejandra
    A pilot study investigating lactic acid bacterial symbionts from the honeybee in inhibiting human chronic wound pathogens2016In: International Wound Journal, ISSN 1742-4801, E-ISSN 1742-481X, Vol. 13, no 5, 729-37 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Treatment and management of chronic wounds is a large burden on the health sector and causes substantial suffering for the patients. We believe that 13 lactic acid bacteria (LAB) symbionts isolated from the honey crop of the honeybee are important players in the antimicrobial action of honey, by producing antimicrobial substances and can be used in combination with heather honey as an effective treatment in wound management. A total of 22 patients with chronic ulcers were included; culture-dependent and molecular-based (MALDI-MS and 16S rRNA gene sequencing) techniques were used to identify bacteria from chronic wounds. These clinical isolates were used for in vitro antimicrobial testing with standardised viable LAB and sterilised heather honey mixture. Twenty of the patients' wounds were polymicrobial and 42 different species were isolated. Patient isolates that were tested in vitro were inhibited by the LAB and honey combination with inhibitory zones comparable with different antibiotics. LAB and heather honey in combination presents a new topical option in chronic wound management because of the healing properties of honey, antimicrobial metabolite production from the LAB and their bactericidal effect on common chronic wound pathogens. This new treatment may be a stepping stone towards an alternative solution to antibiotics.

  • 45.
    Bylund, Elena
    Sophiahemmet University.
    Sexuell hälsa hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Uppskattningsvis är 72,4 miljoner drabbade av ofrivillig barnlöshet, infertilitet, i världen. Infertilitet beror till en tredjedel på kvinnlig faktor, en tredjedel på manlig faktor och resterande på både kvinnan och mannen. I 10-20 procent hittas ingen orsak till infertiliteten, så kallad oförklarlig barnlöshet. Utredning av ofrivillig barnlöshet lägger grunden för val av behandlingsmetod som till exempel kan vara ovulationsstimulering, insemination och in vitro fertilisering. Assisterad befruktning styrs av aktuell lagstiftning i det berörda landet. Livskvalitet innebär individens uppfattning och sin livssituation utifrån kulturella normer och värderingar där individen befinner sig i relation till egna mål, förväntningar, normer och intressen. Sexualitet är en underdimension till livskvalitet och sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysisk, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Legitimerade barnmorskor arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa vilket innebär många olika verksamhetsområden.

    Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa.

    Sexton kvantitativa primärartiklar identifierades genom sökningar i databaser. Resultatet visade att den sexuella hälsan påverkades negativt hos ofrivilligt barnlösa kvinnor och män.

    Både sexuell dysfunktion hos kvinnor och erektil dysfunktion hos män hade en högre prevalens i jämförelse med hos fertila kvinnor och män. Även samlagsfrekvensen påverkades negativt. En sämre sexuell hälsa visade sig också medförda en sämre sexuell hälsa hos partnern. Förekomst av depression och ångest ökade sannolikheten för att en sämre sexuell hälsa skulle föreligga.

    Det är viktigt att barnmorskor har kunskap om hur ofrivillig barnlöshet påverkar den sexuella hälsan för att kunna ge en optimal vård. Utbildning om ofrivillig barnlöshet för allmänheten kan sannolikt minska befintliga fördomar. Förekomsten av stress över infertilitet kan lindras genom stöd och empati.

  • 46.
    Carleborg, Anna
    Sophiahemmet University.
    Ledningssjuksköterskans upplevelser om svårhanterbara situationer på en akutmottagning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to outline the experiences of charge nurses in their leadership role when dealing with challenging situations in the emergency department. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership (skills) and hence the quality and safety of patient care.

    Several studies have shown that it is important to have experienced and competent charge nurses for an emergency department to perform/function to its optimal capacity. The responsibilities of the charge nurse are many and include; being the first point of contact for the emergency department, taking charge if a major incident occurs, and to support the staff by co-ordinating and managing the workload between all the different areas in the department. Financial cutbacks to the Swedish health care system have led to reorganisation and increased demand on the emergency departments. To continue to deliver good quality and safe care it has therefore become even more important for frontline health care staff to have/receive clear and stable leadership from a highly competent charge nurse who supports and reinforces teamwork. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership skills and hence the quality and safety of patient care.

    The method used in this study was semi-structured qualitative interviews with eight charge nurses from four different emergency departments located in Stockholm. The interviews have been processed through a qualitative manifest content analysis to highlight the charge nurses’ experiences in relation to the aim of the study.

    The charge nurses´ experiences have been summarised into three categories to capture the different perspectives; i) perceived reasons for challenging situations, ii) feelings and impressions associated with challenging situations, and iii) coping abilities in challenging situations. The three categories revealed similar findings to earlier research studies into leadership skills but also unravelled a lot of new notable information. This study shows that effective leadership is prevented when the charge nurse has got multiple responsibilities that distract from gaining an overall overview of the department. This in turn creates challenging situations in the emergency department. Another important observation was that the charge nurses’ found that the localisation and usage of guidelines further complicated rather than improved the work in the emergency department. Furthermore, the interviews highlighted the consequences of the financial cutbacks within the health care sector that have had negative implications on the wellbeing of staff and patient relatives. A pertinent finding was that one of the emergency departments in this study still expects the charge nurse to be responsible for hands on patient care whilst maintaining an overview of the workflow in the emergency department. This despite the proven importance of the charge nurse to give her undivided attention to provide effective leadership. Finally, this study has shown that charge nurses found that with experience they discovered new abilities that are required to provide effective leadership in challenging situations.

    In conclusion this study showed that there are opportunities to minimise challenging situations from arising but also to improve the efficiency of the leadership work.

  • 47.
    Carlens, AnnaMi
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Rosenthal, Michelle
    Sophiahemmet University.
    Dagligt liv efter besked om icke kurativ lungcancer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas.

    Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer.

    Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås.

    Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid. 

  • 48.
    Carlsson, Emma
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet av möten med personer som lider av psykisk ohälsa inom den somatiska vården: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa är ett växande problem, ändå är det fortfarande stigmatiserat. I studier har det framkommit att det finns en överdödlighet hos personer med psykisk ohälsa i somatiska sjukdomar. Det har visat sig att dessa personer inte söker somatisk vård i samma utsträckning som personer utan psykiatrisk diagnos och att de inte alltid får den vård och det bemötande de bör. Sjuksköterskan har ett ansvar i att ge omvårdnad så att varje persons värdighet respekteras.

    Syfte

    Syftet var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors attityder i möten med personer som lider av psykisk ohälsa inom den somatiska vården för att omvårdnaden ska kunna utföras med respekt för personens värdighet.

    Metod

    Vald metod var en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Använda databaser var PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO.

    Resultat

    Översikten visade på att sjuksköterskor upplevde mötet med personer med psykisk ohälsa svårt och det fanns ofta en rädsla för att bemöta dem. Miljön på somatiska vårdavdelningar ansågs olämplig för vård av dessa patienter. Sjuksköterskor önskade ge god omvårdnad men det framkom i studien att de saknade kunskap om psykisk ohälsa samt att det på många vårdavdelningar brast i säkerhet och resurser.

    Slutsats

    Sjuksköterskor inom somatisk vård upplever flera svårigheter i mötet med personer som lider av psykisk ohälsa. Mer utbildning behövs, samt att rutiner och riktlinjer för hur vård till dessa personer ska ges, ses över. Detta skulle resultera i sjuksköterskor som känner sig tryggare i sin roll och som ger bättre omvårdnad.

  • 49.
    Dampha, Isatou
    Sophiahemmet University.
    Faktorer som påverkar bemötandet mot personer med psykisk sjukdom ur patientens och sjuksköterskans perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Personer med psykisk sjukdom har länge varit utsatta för fördomar och kategoriseringar av allmänheten men även av sjukvårdspersonalen. Studier visar att patienter bemötts av både positiva och negativa attityder i sin vårdmiljö, där de negativa dominerar. Studier visar även att personer med psykisk sjukdom blir bemötta annorlunda inom den somatiska vården i motsats till psykiatrin.

    Syfte

    Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar bemötandet av personer med psykisk sjukdom utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv.

    Metod

    Litteraturöversikt valdes som metod och 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo.

    Resultat

    I resultatet framkom sju teman: positiva och negativa attityder, den sociodemografiska faktorn, den psykiatriska diagnosen, utbildningsnivå och erfarenhet hos sjuksköterskan, skillnader i bemötandet vid olika vårdformer, social isolering och sjuksköterske- patient relationen. Resultatet behandlar olika faktorer som påverka bemötandet mot personer med psykisk sjukdom i sin vårdmiljö.

    Slutsats

    Bemötandet mot patienter med psykisk sjukdom innefattades av både positiva och negativa attityder där vissa psykiatriska diagnoser bemöttes av mer pessimism. Generellt var bemötandet bättre inom den psykiatriska vården jämfört med den somatiska våden men inom båda vårdformerna upplevdes negativa attityder och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom.

  • 50.
    de Jager, Weronika
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Haake, Louise
    Sophiahemmet University.
    Egenvård hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. I genomsnitt tar det sju år att få en diagnos. Sjukdomen har en mängd olika symtom som påverkar kvinnornas livskvalitet. Den medicinska och kirurgiska behandlingen är inte alltid tillräcklig och kan behöva kompletteras med olika egenvårdsåtgärder. Forskningen visar att ändrade levnadsvanor kan lindra symtomen vid endometrios.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors egenvård vid behandling och lindring av symtomen vid endometrios.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet av kvinnornas egenvård delades upp i tre kategorier. Den första kategorin innebar att ändra sina levnadsvanor i form av kost, fysisk aktivitet, mental träning, återhämtning samt alternativa behandlingsmetoder. Den andra kategorin utgjordes av informationssökning och emotionellt stöd. Den tredje kategorin innebar att öka kroppsmedvetenheten. Egenvården var en viktig del av kvinnornas vardag och ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Symtomen såg olika ut hos kvinnorna och därmed även den egenvård som utfördes.

    Slutsats: Egenvården bestod av en mängd faktorer som lindrade symtomen både på det fysiska och psykiska planet. Beroende på symtombild var de olika faktorerna mer eller mindre framträdande i vardagen. Det framgick att egenvården var individuell och att den enskilda kvinnan behöver prova sig fram till vad som passar för henne.

123456 1 - 50 of 260
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf