shh.sePublikationer
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 164
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aanesen, Arthur
    et al.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    Prospective study of a Swedish infertile cohort 2005-08: population characteristics, treatments and pregnancy rates2014Inngår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 31, nr 3, 290-7 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: We here report on results from a prospective study comprising 380 infertile couples undergoing infertility work-up and various treatments for infertility in our clinic. The aim was to investigate the overall birth rate as a result of different treatments, as well as spontaneous pregnancies.

    METHODS: Three hundred and eighty couples were consecutively included between December 2005 and May 2008. All couples underwent a fertility work-up, including hysterosalpingogram, hormonal characterization, clinical examination, screening for infectious diseases and semen analysis. The mean age of the women at the time of inclusion was 33.2 years. The mean duration of infertility prior to inclusion was 1.8 years. And 46.6% (n = 177) of the women had been pregnant prior to their first visit to the clinic and 30.0% (n = 114) had been pregnant earlier in their present relationship.

    RESULTS: As of November 2010, 57.3% (n = 218) of the women had given birth to a child when they were lost to follow up by the study. Spontaneous conception was observed in 11.3% (n = 43) of the women, 14.5% (n = 64) conceived after intrauterine insemination (IUI), 4.2% (n = 16) conceived after ovarian hyperstimulation and ovulation induction (OH/OI) and 28.4% (n = 113) after in vitro fertilization. There were 280 pregnancies and 58 spontaneous abortions (22.3%) in the group. Mean anti-mullerian hormone significantly correlated with antral follicle count and age and was significantly higher in the subgroup that became pregnant after IUI.

    CONCLUSIONS: Spontaneous pregnancies and IUI + OH/OI contributed significantly to the pregnancies observed in the total population. Predictive factors for pregnancy were anti-mullerian hormone in the group undergoing IUI treatment and in the age group ≥38-duration of infertility. Previous pregnancies, body mass index, estradiol, follicle stimulating hormone or having given birth prior to the infertility period were not predictive of pregnancy for the infertile couples in this study.

  • 2.
    Ahlenius, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobsson, Michaela
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod.

    Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget.

    Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla.

    Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

  • 3.
    Ahlström, Mandy
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fajutrao Valles, Carmelle
    Sophiahemmet Högskola.
    Hand hygiene compliance among nursing staff in a Philippine private hospital2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Healthcare-associated infections constitute a threat to patient safety and an economic burden on health systems worldwide. The most effective way to prevent healthcare-associated infections is through proper hand hygiene practice, but studies show that compliance is low. In 2009, the World Health Organization released hand hygiene guidelines and tools to address the issue. 

    Aim

    The aim of the study was to measure the compliance to the WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care among nursing staff in a private hospital in the Philippines using the evaluation framework of the World Health Organization.

    Method

    The method used to assess compliance was structured direct observations using the World Health Organization’s observation form. Data was collected in 15 days, during full shifts, and analyzed quantitatively based on overall compliance, according to indication, ward, week day/weekend and shift.

    Results

    A total of 1920 opportunities were recorded, of which 336 were hand rub performances, 168 hand wash and 1416 missed opportunities, giving an overall compliance of 26.25 percent. The ward with the highest compliance rate was the Neonatal Intensive Care Unit (45.40 percent) and the lowest was Nursing Station 1 (22.26 percent).

    Conclusion

    The overall compliance rate of 26.25 percent is lower compared to most published studies and healthcare workers were more compliant to indications that protect themselves than to indications that protect patients. The results can be useful in improving quality of care and patient safety.

  • 4.
    Alayed, Abdulrahman S.
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lööf, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Saudi Arabian ICU safety and nurses' attitudes2014Inngår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 27, nr 7, 581-593 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Almerén, Rebecca
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundquist, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    "Du får inte dö på en söndag": sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på akutkirurgisk avdelning.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.

    Metod

    Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.

    Resultat

    Sjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård. Vidare beskrevs det hur tidsbristen påverkade kvaliteten på den palliativa vården. En avsaknad av riktlinjer försvårade vården,vilket fick sjuksköterskorna att förlita sig på varandra och erfarna kollegor. Sjuksköterskorna lyfte fram närstående som stundtals påfrestande och hindrande i deras arbete, men även som en stor tillgång. Teamarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor belystes som en trygghet.

    Slutsats

    Sjuksköterskor på akutkirurgiska avdelningar känner sig trygga i vårdandet av patienter i livets slutskede, men upplever tidsbristen som det största hindret för att ge god palliativ vård.

  • 6.
    Aly, Sarah
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ronkainen, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av omvårdnad vid inducerad sen abort: en intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten. En abort i andra trimestern benämns sen abort och sker genom medicinsk abort där kvinnan först får en tablett oralt för att avstanna näringstillförseln till fostret från livmodern och därefter ett vagitorium för att framkalla kontraktioner i livmodern.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av omvårdnad vid inducerad sen abort.

    Metod

    För att svara på syftet valde författarna att genomföra en kvalitativ forskningsintervju. Med en intervjuguide som grund utfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre kvinnokliniker i Stockholm.

    Resultat

    Informanterna upplevde ett behov av kompetensutveckling inom abortvård och väldigt få av dem har fått möjlighet till detta på sin arbetsplats. Informanterna upplevde att det skulle vara att föredra om kvinnan som genomgått sen abort fick ett återbesök på kliniken med anledning att följa upp fysiskt och psykiskt mående men även för att kliniken skulle få möjlighet att ta del av hennes subjektiva upplevelse av aborten. Alla informanter upplevde tidsbrist som en negativ faktor i deras arbete och vidare beskrev informanterna att de inte hade den effektiva tid de skulle vilja ha hos kvinnan.

    Slutsats

    En sjuksköterska som arbetar inom abortvård bör bland annat vara empatisk, ödmjuk och kompetent. Informanterna önskar kompetensutveckling inom abortvård, en bättre stöttning från arbetsplatsen och även uppföljning av kvinnan som genomgått abort. Tidsbrist är en negativ faktor i arbetet som samtliga informanter upplevde. Den positiva feedback informanterna får från kvinnor utgör en grund för tillfredsställelsen för sjuksköterskans arbete inom abortvård.

  • 7. Anderbro, Therese
    et al.
    Gonder-Frederick, Linda
    Bolinder, Jan
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, Erik
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Fear of hypoglycemia: relationship to hypoglycemic risk and psychological factors2014Inngår i: Acta Diabetologica, ISSN 0940-5429, E-ISSN 1432-5233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The major aims of this study were to examine (1) the association between fear of hypoglycemia (FOH) in adults with type 1 diabetes with demographic, psychological (anxiety and depression), and disease-specific clinical factors (hypoglycemia history and unawareness, A1c), including severe hypoglycemia (SH), and (2) differences in patient subgroups categorized by level of FOH and risk of SH.

    RESEARCH DESIGN AND METHODS: Questionnaires were mailed to 764 patients with type 1 diabetes including the Swedish translation of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) and other psychological measures including the Perceived Stress Scale, Hospital Anxiety and Depression Scale, Anxiety Sensitivity Index, Social Phobia Scale, and Fear of Complications Scale. A questionnaire to assess hypoglycemia history was also included and A1c measures were obtained from medical records. Statistical analyses included univariate approaches, multiple stepwise linear regressions, Chi-square t tests, and ANOVAs.

    RESULTS: Regressions showed that several clinical factors (SH history, frequency of nocturnal hypoglycemia, self-monitoring) were significantly associated with FOH but R (2) increased from 16.25 to 39.2 % when anxiety measures were added to the model. When patients were categorized by level of FOH (low, high) and SH risk (low, high), subgroups showed significant differences in non-diabetes-related anxiety, hypoglycemia history, self-monitoring, and glycemic control.

    CONCLUSION: There is a strong link between FOH and non-diabetes-related anxiety, as well as hypoglycemia history. Comparison of patient subgroups categorized according to level of FOH and SH risk demonstrated the complexity of FOH and identified important differences in psychological and clinical variables, which have implications for clinical interventions.

  • 8.
    Andersson, Camilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala kring existentiella frågor med patienter med svår hjärtsvikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 9.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunze, Carola
    Sophiahemmet Högskola.
    Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 10.
    Andersson, Sarah
    Sophiahemmet Högskola.
    Riskfaktorer för trycksår vid planerade neurokirurgisk operation som varar längre än fyra timmar2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 11.
    Andréll, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 12.
    Arndtzén, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Juneskans, Kevin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patient med stroke på medicinsk vårdavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare. Särskilt uttalad var bristen på logoped, vilket orsakade försenade logopedbedömningar och rädsla för att orsaka aspirationspneumoni. Sjuksköterskorna beskrev att patienter med allvarliga strokesymtom i större utsträckning fick plats på strokeenheten och de med lindriga strokesymtom kunde placeras på annan medicinsk vårdavdelning. I de flesta situationer var sjuksköterskornas kompetens därmed tillräcklig.

    Slutsats: Sjuksköterskorna på de medicinska vårdavdelningarna efterlyser ytterligare kunskap om stroke och ett mer organiserat multidisciplinärt team. Hos patienter med lindriga strokesymtom räcker kunskapen hos en allmänsjuksköterska till, men bristerna blir påtagliga när patienterna har svårare strokesymtom. De medicinska vårdavdelningarna bör därför begränsas till vilken nivå av strokevård de erbjuder.

  • 13.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Pregnancy termination due to fetal anomaly: women's reactions, satisfaction and experiences of care2014Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 30, nr 6, 620-627 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    to explore what women who have had a pregnancy terminated due to a detected fetal malformation perceived as having been important in their encounters with caregivers for promoting their healthy adjustment and well-being.

    METHOD:

    an exploratory descriptive design was used. Semi-structured interviews were audiotaped, and the information pathway described. The text was processed through qualitative content analysis in six steps.

    SETTING:

    four fetal care referral centres in Stockholm, Sweden.

    PARTICIPANTS:

    11 women opting for pregnancy termination due to fetal malformation.

    FINDINGS:

    in-depth understanding and compassion are important factors in providing the feeling of support people need so they are able to adapt to crisis. The women emphasised that the caregivers have to communicate a sense of responsibility, hope and respect and provide on-going care for them to feel assured of receiving good medical care and treatment. Aside from existing psychological conditions, the women identified as having emotional distress directly after termination and for at least the following three months. Most women experienced a range of negative emotions after pregnancy termination, including sadness, meaninglessness, loneliness, tiredness, grief, anger and frustration. Still some of this group had positive reactions because they experienced empathy and well-organised care.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The most important factors associated with satisfaction regarding pregnancy termination due to a fetal malformation are the human aspects of care, namely state-dependent communication and in-depth understanding and compassion. The changes in care most often asked for were improvements in the level of standards and provision of adequate support through state-dependent communication, in-depth understanding and compassion, and complete follow-up routines and increased resources. Targeted education for the caregivers may be suited to ensuring that they properly meet needs of their patients.

  • 14.
    Augustsson Hedman, Kaj
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nkobo, Laura
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med diabetes typ-1: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv.

    Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.

    Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet.

    Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.

  • 15. Avelin, Pernilla
    et al.
    Gyllenswärd, Göran
    Erlandsson, Kerstin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Adolescents' experiences of having a stillborn half-sibling2014Inngår i: Death Studies, ISSN 0748-1187, E-ISSN 1091-7683, Vol. 38, nr 9, 557-562 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although there is an increasing interest in siblings' experiences of loss and grief there is limited knowledge of adolescent's own perspectives, especially in a unique situation as after stillbirth in a reconstituted family. The authors interviewed 13 bereaved adolescents. They were sad that their family was not the same and expressed feelings of being inside family grief, yet outside, because they did not have full access in their reconstituted family. An implication of present findings is that it is important to include all the members of the family in the grieving process, even half-siblings of the deceased child.

  • 16.
    Blidberg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnström, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på neonatalavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet.

    Slutsats

    Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

  • 17.
    Blomberg, Liselott
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Legerstam, Berit
    Sophiahemmet Högskola.
    Medelålders kvinnors attityd, kunskap och erfarenhet om klimakteriet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 18.
    Blomfeldt, Anne-Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Arbetsdräktens och omgivande faktorers betydelse för mängden luftburna bakterier på en operationssal: en fråga om patientsäkerhet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 19.
    Blomqvist Hassell, Felicia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    HIV prevention for adolescents in South Africa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    It is estimated that 6.1 million people have HIV in South Africa, which makes it the country with the highest number of people living with HIV in the world. Adolescents are a severely affected and exposed group, since they tend to have several risk factors and a risky sexual behaviour. However, sexual education is implemented in school and there are special prevention programmes for adolescents in the country.

    Aim

    The aim of this study was to examine the HIV prevention work for adolescents in South Africa.

    Method

    The study was accomplished with a qualitative method and a semistructured interview design. The respondents were reached through purposive sampling and snowballing. In total six interviews were accomplished with people active within school, healthcare and different organisations.

    Results

    South Africa is a diverse country with many different cultures, beliefs and languages. Due to all the differences in the country, the widespread poverty and the previous political situation the challenges are many when it comes to prevention work. The key findings of the thesis are the importance of education and gender empowerment for adolescents to prevent the further spread.

    Conclusion

    HIV prevention for adolescents is important to reduce the HIV epidemic in South Africa. However, further education and gender empowerment is needed. Stigmatization and poor adherence to ART is also issues that need to be addressed in order to make progress in the prevention work. A mutual goal has appeared in the field of HIV prevention; to have zero new infections.

  • 20.
    Borg, Matilda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grönblad, Victoria
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med epilepsi2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 21.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Efterlängtad bok om transkulturell psykiatri2014Inngår i: Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 60, nr 10, 29-29 s.Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Brandt, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Edlund, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande vid diagnosen endometrios2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi. Det är svårt att ställa diagnos enbart med ultraljud. Differentialdiagnoser är gynekologiska sjukdomar som orsakar smärta och menstruationssmärta. Symtomen behandlas med hormonpreparat, smärtlindring och kirurgi. Upp till 50 procent har nedsatt fertilitet till följd av sjukdomen. Endometrios kan påverka kvinnorna negativt, både fysiskt och psykiskt. Att få diagnos kan ta flera år, delvis på grund av okunskap inom hälso- och sjukvården, men även bland allmänheten och kvinnorna själva.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonal i samband med vårdbesök före och efter att de erhållit diagnosen endometrios.

    Metod

    En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Kvinnorna upplevde att deras smärtor inte blev tagna på allvar då de avfärdades som normala menstruationssmärtor eller att smärtan var psykosomatisk. Bristande kompetens var ett återkommande problem då det bland annat resulterade i fördröjd diagnos och att kvinnorna fick fel eller bristfällig information och behandling. Kvinnorna upplevde att uppföljning och tillgänglighet var ett problem efter diagnos. Tidsbrist och ett okänsligt bemötande påverkade vårdkontakten negativt. De kvinnor som hade barnlängtan upplevde att de fick snabb hjälp med att få kontakt med en fertilitetsklinik. En önskan om att få psykologiskt stöd samt utbildning om hur det är att leva med en kronisk sjukdom uttrycktes. Genom att vårdpersonalen visade förståelse för kvinnans problem eller bekräftade symtomen genom att undersökningar gjordes, upplevdes bemötandet bra trots inadekvat behandling.Slutsats Det framkom att det inte var själva bemötandet som var dåligt utan omständigheterna kring mötet. I studien belyses bristen på kompetens bland vårdpersonalen som den omständighet som främst inverkade på hur bemötandet upplevdes. Även personliga förutsättningar hos kvinnorna påverkade upplevelsen av bemötandet. De kvinnor i studien som upplevt ett positivt bemötande menar att det främst berodde på att vårdpersonalen besatt kunskap om ämnet samt kunde förmedla och tillämpa den på ett professionellt och empatiskt sätt.

  • 23.
    Brannestam, Eva-Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexuell funktion hos kvinnor med diabetes vid en diabetesmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 24.
    Bulhões Miranda, Luciana
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Los, Alicja
    Sophiahemmet Högskola.
    Transkulturell palliativ omvårdnad: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad.

    Metod

    En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar.

    Resultat

    Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna.

    Slutsats

    I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning.

    Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.

  • 25.
    Burman, Catharina
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre i palliativ vård: den äldre människans behov av existentiella samtal2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 26. Bylund Grenklo, Tove
    et al.
    Kreicbergs, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Valdimarsdóttir, Unnur A
    Nyberg, Tommy
    Steineck, Gunnar
    Fürst, Carl Johan
    Self-injury in youths who lost a parent to cancer: nationwide study of the impact of family-related and health-care-related factors2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 9, 989-997 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Self-injury, a manifestation of severe psychological distress, is increased in cancer-bereaved youths. Little is known about the potential influence on the risk for self-injury of factors that could be clinically relevant to and modifiable by the health-care professionals involved in the care of the dying parent.

    METHODS: In a nationwide population-based anonymous study, 622 (73.1%) youths (aged 18-26) who, 6 to 9 years earlier at ages 13 to 16, had lost a parent to cancer answered study-specific questions about self-injury and factors related to the family and parental health care.

    RESULTS: Univariable analyses showed that the risk for self-injury was increased among cancer-bereaved youths who reported poor family cohesion the years before (relative risk [RR], 3.4, 95% confidence interval [CI], 2.5-4.6) and after the loss (RR, 3.3, 95% CI, 2.4-4.4), distrust in the health care provided to the dying parent (RR, 1.7, 95% CI, 1.2-2.4), perceiving poor health-care efforts to cure the parent (RR 1.5, 95% CI, 1.1-2.1) and poor efforts to prevent suffering (RR, 1.6, 95% CI, 1.1-2.4), that at least one of their parents had been depressed or had troubles in life (RR, 1.5, CI, 1.1-2.1) and believing 3 days before the loss that the treatment would probably cure the parent (RR, 1.6, CI, 1.1-2.3). In the total multivariable models, only poor family cohesion before and after the loss remained statistically significantly associated with self-injury.

    CONCLUSION: Poor family cohesion before and after the loss of a parent to cancer is associated with an increased risk of self-injury in teenage children. Copyright © 2014 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 27.
    Bylund, Lina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Salo, Karmen
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med sepsis: en intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Patienter som har drabbats utav en sepsis behöver, precis som patienter som har drabbats utav hjärt- och kärlsjukdom och ett trauma, akutsjukvård. I nuläget hamnar sepsis i skymundan och diagnosen behöver få ett bättre fokus för att ge ökad kunskap. Sjuksköterskan är den person som inom hälso- och sjukvård träffar patienten i ett tidigt vårdskede. Då begynnande sepsis har diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp är det av största vikt att sjuksköterskan har en klinisk blick och erhåller goda kunskaper om tecken och observation relaterat till sjukdomen. 

     Syfte

     Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård vid sepsis

     Metod

     Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Halvstrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma inom två olika vårdavdelningen genomfördes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys låg till grund för dataanalys.

     Resultat

     I resultatet framkom totalt fem kategorier. En av de utformade kategorierna var Behandling där sjuksköterskor uppfattade att det är av största vikt att ha kunskap om observation av tidiga tecken och symtom vid sepsis. Sjuksköterskorna beskrev att det är angeläget att inleda tidig behandling på akutmottagningen. I kategorin Kunskap kom det fram att sjuksköterskorna tyckte att de hade fått otillräcklig kunskap om sepsis i sin grundutbildning. Samtliga sjuksköterskor hade fått sin kunskap om diagnosen genom vidareutbildning och yrkeserfarenhet. I kategorin Profession talade sjuksköterskorna om att ett gott samarbete är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna förklarade att det är av största vikt att personalen har en god kommunikation mellan varandra och att det finns riktlinjer att följa. I kategorin Patientkommunikation beskrev sjuksköterskor om vikten av bra kommunikation med patienten och dess närstående. Omvårdnad är en kategori som belyser sjuksköterskors erfarenheter om omvårdnadens olika dimensioner och dess betydelse för vården.

     Slutsats

     Resultatet visade att erfarenhet och kunskap är väsentligt för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. En tidig behandling av sepsis är av största vikt. Detta kan uppnås genom ett gott samarbete och tydliga riktlinjer. Personcentrerad omvårdnad har en central roll i behandlingen.

  • 28.
    Bäck, Olivia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klintmalm, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Underårig men överviktig: sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Fetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.

    Resultat

    Fem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet. Hinder för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, där omotiverade föräldrar ansågs vara det största hindret för minskning av barnfetma.

    Slutsats

    Grundläggande kunskap hos sjuksköterskan om hälsoproblemet är avgörande för preventivt arbete. De mest framgångsrika preventiva åtgärderna är föräldrautbildning,motiverande samtal och interprofessionellt samarbete. Största hindret anses vara omotiverade och/eller förnekande föräldrar.

  • 29.
    Bäckheden, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av kompetens i relation till arbetsuppgifterna : en intervjustudie med ambulanssjuksköterskor2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 30.
    Bäcklund, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsmetoder i syfte att lindra depression hos äldre2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Båkman, Kajsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre personer med demenssjukdom som har upplevt psykiskt trauma: en kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 32.
    Carestrid Taube, Marilene
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre patienters upplevelse av sin vårdtid på en geriatrisk vårdavdelning: en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 33.
    Carlberg, Sarah
    Sophiahemmet Högskola.
    En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av teamarbete på en akutmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 34. Carlsson, Christina
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Ideellt engagemang och närståendes insatser2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, 197-223 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Charoub, Annica
    Sophiahemmet Högskola.
    Att ge stöd till patienter i existentiell kris inom specialiserad palliativ vård: sjuksköterskans behov och förutsättningar - en kvalitativ studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 36.
    Colliander, Sibelle
    Sophiahemmet Högskola.
    Barnmorskors erfarenheter och handläggande av gravida kvinnor med uppvisad vaginalsmärta: en enkätstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 37.
    Dahl, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklånge, Emy
    Sophiahemmet Högskola.
    Informationssökning: hur bibehåller sjuksköterskan professionell kompetens?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.

    Syfte

    Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.

    Metod

    En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.

    Resultat

    Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär. Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning. Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet, ålder och utbildning.

    Slutsats

    Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt.

  • 38.
    Dahl Seffers, Ellen
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Evstedt, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med multipel skleros ur närståendes perspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer i fyra former och klassificeras utefter sjukdomsförlopp. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom, varav synnervsinflammation, muskelsvaghet, domningar och sväljsvårigheter är vanliga symtom. Vanliga psykiska symtom är ångest och depression.

    Syfte

    Syftet med arbetet var att beskriva närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med Multipel skleros.

    Metod

    Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt för att belysa hur närstående påverkas av Multipel skleros. Vetenskapligt granskade artiklar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL.

    Resultat

    När en familjemedlem drabbas av Multipel skleros drabbas hela familjen. Närstående blir ofta på grund av sjukdomsutvecklingen omsorgsgivare. Till följd av omsorgsgivandet kan närstående uppleva fatigue, depression samt sömnproblem. Då en förälder insjuknar påverkas dennes möjlighet till delaktighet i barnets liv. Den friska föräldern tvingas då till ett större ansvarstagande. Förälderns sjukdom innebär även att barnet får ta mer ansvar hemma. När ett barn drabbas av MS ifrågasätter föräldrarna ofta sin roll som förälder i och med att sjukdomen är oförutsägbar och därmed svår att kontrollera. Vid insjuknande ses det sociala stödet som en viktig komponent för sjukdomshanteringen inom familjen. Stöd från hälso- och sjukvården har en betydande roll men upplevs av många drabbade som otillräcklig.

    Slutsats

    Studien visar att Multipel skleros har en inverkan på familjen. Effekterna som sjukdomen hade på familjen innebar en förändrad hälsa hos både patienten och de närstående med bland annat försämrad livskvalitet och depression som följd.

  • 39.
    Dahlqvist, Maritha
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelse av vardagen hos den äldre ensamboende personen med kronisk hjärtsvikt: en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 40.
    Davidsson, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer som uppvisar beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom: en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 41.
    Demidova-Sjtjedrina, Aglaja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Räty, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Emotionella utmaningar i omvårdnadsarbetet: en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor.

    Syfte

    Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter.

    Metod

    Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet.

    Resultat

    Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård.

    Slutsats

    Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs. 

  • 42.
    Dey, Sutapa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pavlov, German
    Sophiahemmet Högskola.
    Självbestämmande hos äldre personer boendes på vård- och omsorgsboende - ur sjuksköterskans perspektiv: en kvantitativ studie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation.

    Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen.

    Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat.

    Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende.

    Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.

  • 43.
    Doveson, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser av att leva med, och genomgå behandling för, metastaserad, kastrationsrefraktär prostatacancer: en kvalitativ studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 44.
    Dunberger, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jörnhagen, Louise
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientsäkerhet i samband med överrapportering med hjälp av ett standardiserat kommunikationsverktyg2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Inom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning.

    Metod

    Metoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna.

    Resultat

    Vid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen. Vidare nämndes tidigare sjukdomar och prover eller provsvar i knappt hälften av fallen. Ett fåtal rapportörer tog upp patientens vitalparametrar och endast en återkoppling på informationen given under överrapporteringen observerades. Varken behandlingsinskränkning,upplysningsskydd, eventuella allergier eller smittorisker nämndes vid någon avobservationerna.

    Slutsats

    Följsamheten av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på den aktuella akutmottagningen vid observationstillfällena visade sig vara bristfällig.Patientsäkerheten kan äventyras då viktig information, såsom eventuella allergier,utelämnas.

  • 45.
    Ekman, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jungefeldt, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Ditt barn har cerebral pares: föräldrars upplevelse av att ta emot ett svårt besked2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Cerebral pares är ett samlingsnamn för hjärnskador på den omogna hjärnan som kan uppstå under fosterlivet, i samband med förlossningen eller under spädbarnsperioden fram till två års ålder. Då den omogna hjärnan har en förmåga att till viss del kompensera för skadade delar och där det är stor skillnad från fall till fall, kan det vara svårt att tidigt ställa diagnosen Cerebral Pares. För föräldrarna kan det innebära en lång process fram till beskedet, där stor ovisshet råder. Bemötandet från vårdpersonalens sida har en central roll i den här processen och kan med fördel anta ett personcentrerat perspektiv.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med mottagandet av beskedet om att deras barn har cerebral pares.

    Metod

    En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Sex intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys.

    Resultat

    Föräldrarna redogjorde för vikten av ett bra bemötande under processen då de fick beskedet om att barnet hade en CP-skada. Ett bra bemötande beskrevs av föräldrarna som personligt, informativt, empatiskt samt med känslan av att tillräckligt med tid fanns avsatt för dem. De uttryckte att behovet av stöd och uppföljning genom hela processen var viktiga faktorer för att orka med sin situation, samt att vårdpersonalen inte enbart riktade sitt fokus mot barnet.

    Slutsats

    Personcentrerad omvårdnad var en viktig aspekt vid bemötandet av föräldrar som får besked om att deras barn har en CP-skada. Det var önskvärt att kommunikationen var rak och informativ men samtidigt inkännande och bekräftande. Vad det gällde behovet av information skiftade det mellan föräldrarna i föreliggande studie och somliga uppskattade ovissheten mer än fakta. 

  • 46.
    Eliasson, Malisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Özden, Aylin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet och attityder till handhygienrutiner i slutenvården: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige.

    Syfte

    Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården.

    Metod

    Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté.

    Resultat

    Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna. 

    Slutsats

    Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

  • 47.
    Engman, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pihlblad Moreno, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärta hos barn: sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Smärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.

    Syfte

    Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.

    Metod

    Den valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.

    Resultat

    De faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation. Sjuksköterskans begränsade kunskap identifierades som ett hinder i samband med smärthanteringen. Dock påvisades inget belägg för att kunskapen ökade i samband med erfarenhet eller om det berodde på andra faktorer såsom attityd och utbildning.Enligt sjuksköterskorna var ett av de mest pålitliga tecknen på smärta hos barnet, dess verbala och orala uttryck. Kombinationen av barnets beteendemässiga och verbala indikationer på smärta ökade tron på att barnet upplevde smärta. Uteblev någon av dessa indikatorer skapade det en misstro hos sjuksköterskorna gentemot graden av barnets smärta.Läkemedelsordinationer identifierades som ett hinder för en adekvat smärthantering då sjuksköterskor beskrev problem rörande otillräckliga ordinationer.Otillräcklig dokumentation var en viktig faktor som påverkade smärthanteringen negativt.

    Slutsats

    Sjuksköterskans smärtskattning och behandling av barns smärta påverkas av flera faktorer såsom barnets ålder, diagnos och föräldrar men även sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och attityd samt organisatoriska faktorer såsom dokumentation och läkemedelsordinationer.

  • 48.
    Ericson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Laitinen, Sari
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR; en strukturerad informationsöverföring mellan vårdpersonal: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49. Ericson-Lidman, Eva
    et al.
    Franklin Larsson, Lise-Lotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Norberg, Astrid
    Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 2, 337-346 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Caring for people with dementia and working in dementia care is described as having both rewarding and unpleasant aspects and has been studied to a minor extent. This study aims to explore care providers' narrated experiences of caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Nine care providers were interviewed about their experiences, the interviews were recorded, transcribed and analysed using thematic analysis. The analysis revealed that participants were struggling to perform person-centred care, which meant trying to see the person behind the disease, dealing with troublesome situations in the daily care, a two-edged interaction with relatives, feelings of shortcomings and troubled conscience, and the need for improvements in dementia care. The analysis also revealed an ambiguous work situation, which meant a challenging value base, the differently judged work environment, feelings of job satisfaction and the need for a functional leadership and management. The results illuminate participants' positive as well as negative experiences and have identified areas requiring improvements. It seems of great importance to strive for a supportive and attendant leadership, a leadership which aims to empower care providers in their difficult work. Using conscience as a driving force together in the work group may benefit care providers' health.

  • 50.
    Eriksson, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans behov av stöd vid krisbearbetning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234 1 - 50 of 164
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf