shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 113
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Ahnsberg, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lizén, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition.

    Syfte

    Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi.

    Metod

    En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data.

    Resultat

    Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar.

    Slutsats

    Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

  • 3.
    Albertsson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kärnek, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelse av information då deras barn vårdas för cancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Almlöf, Amelia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Göranson, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Foss, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sociala mediers betydelse för personer med multipel skleros2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder.

    Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt.

    Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården.

    Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år.

    Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet.

    Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

  • 6.
    Andersson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjögren, Katarina
    Sophiahemmet Högskola.
    Vad är svårt att tala om?: sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, nr 1, 47-53 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ANDERSSON H., LINDHOLM C. & FOSSUM B. (2011) MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. International Nursing Review58, 47-53 Aim:  To ascertain and describe the patients' knowledge, perceptions and experiences of being methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) positive. Background:  Antibiotic resistant bacteria are a serious global threat. MRSA can cause wound infection, pneumonia, septicaemia and mortality. This qualitative study has focused on patients' experiences of living with MRSA. Methods:  Fifteen patients with MRSA-infected wounds were interviewed. All data were transcribed verbatim and analysed according to content analysis. Findings:  Information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. Patients' perception of being MRSA positive was stigmatizing as plague or leprosy; they felt dirty and felt that they were a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. The key findings emerged as a theme: Being exposed to others' shortcomings and being a threat to others' health. Three categories were identified: understanding and emotional reactions, treatment by the healthcare professionals and consequences and expectations. Gaps in both patient and staff knowledge of MRSA led to unnecessary misunderstandings, causing fear, social isolation and suffering. Conclusions:  Living with MRSA can be extremely stressful for the patients. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimize patients' experiences. Staff education to meet patients' demand for information and prevent contamination is essential.

  • 8. Avelin, Pernilla
    et al.
    Erlandsson, Kerstin
    Hildingsson, Ingegerd
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish parents' experiences of parenthood and the need for support to siblings when a baby is stillborn2011Ingår i: Birth, ISSN 0730-7659, E-ISSN 1523-536X, Vol. 38, nr 2, 150-8 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It has been argued that having a stillborn baby in the family affects older siblings more than parents realize. The aim of this study was to describe parenthood and the needs of siblings after stillbirth from the parents' perspective.

    METHODS: Six focus groups were held with 27 parents who had experienced a stillbirth and who had had children before the loss. The discussion concerned parents' support to the siblings, and the sibling's meeting, farewell, and memories of their little sister or brother. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The overall theme of the findings was parenthood in a balance between grief and everyday life. In the analysis, three categories emerged that described the construction of the theme: support in an acute situation, sharing the experiences within the family, and adjusting to the situation.

    CONCLUSIONS: The siblings' situation is characterized by having a parent who tries to maintain a balance between grief and everyday life. Parents are present and engaged in joint activities around the stillbirth together with the siblings of the stillborn baby. Although parents are aware of the sibling's situation, they feel that they are left somewhat alone in their parenthood after stillbirth and therefore need support and guidance from others.

  • 9.
    Barnö, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tro, hälsa och sjukdom: en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosföreställningars inverkan på hälsa och sjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.

    Resultat

    Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras.

    Slutsats

    I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

  • 10.
    Bergström, Liza
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liljedahl, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med ALS2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.

    Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts. Artiklar eftersöktes idatabaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades20 artiklar efter klassificering och kvalitetsbedömning.

    Resultat: Resultatet visade att personer med ALS upplevde en stor oro över kommandefysiska förluster, men hos de flesta fanns en benägenhet att anpassa sig efter förändringarna.Att förlora förmågan att kommunicera upplevdes frustrerande och var en av de värstaaspekterna på sjukdomen. Rädsla, oro, ångest och depression kunde i varierande grad påverkaden psykiska hälsan. Socialt stöd var av stor betydelse för att orka leva med sjukdomen samten bidragande faktor till lägre förekomst av depression. Personer med en positiv inställningoch som utvecklade strategier för att hantera sjukdomen upplevde ett bättre välmående. Attuppleva kontroll, självbestämmande och en bibehållen identitet gav en ökad känsla av attkunna hantera sjukdomen.

    Slutsats: Individer som anpassade sig till sjukdomen och accepterade den nya situationenuppvisade ett bättre välmående. Trots det progressiva och snabba sjukdomsförloppet var denpsykiska hälsan generellt god. Oro, ångest, rädsla och depression var faktorer som kundeinverka negativt på den psykiska hälsan. Det fanns ett stort informationsbehov bland individermed ALS, och de individer som upplevde att de fick information i önskad mängd hade lättareatt hantera sin sjukdom. Att skapa strategier för att hantera sjukdomen inverkade positivt påpatienternas välmående, varför det kan vara av betydelse för sjuksköterskan att hjälpapatienten att finna strategier. Vårdpersonal kan också bidra med optimism, flexibilitet ochhumor för att underlätta patientens situation. Det var viktigt för personer med ALS att blisedda som enskilda individer oberoende av funktionshinder.

  • 11.
    Berner, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ljung, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Livet som kvinna efter en hysterektomi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Björkman, Jenifer
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående: en intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Barn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet. Detta kan yttra sig i kliniska symtom som blåmärken, brännskador, bitmärken och frakturer. Hälso- och sjukvårdspersonal har en lagstadgad skyldighet att anmäla fall där barn misstänks fara illa till socialtjänsten. Det finns dock svårigheter i att identifiera barnmisshandel och hantera den känslomässiga upplevelse som det ger upphov till.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående, eller där det funnits misstanke om det.

    Metod

    Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var mellan 33 och 58 år gamla och hade olika stor erfarenhet av att möta barn som misstänkts blivit utsatta för fysisk misshandel. De arbetade på en barnakutmottagning, barnavårdscentral eller i ett specialiserat barnskyddsteam. Samtliga intervjuer spelades in för att kunna transkriberas och analyseras med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Sjuksköterskorna beskrev att möten med barn som blivit utsatta för fysisk misshandel upplevs som en känslomässig svårighet. Det kunde ge upphov till en känsla av utsatthet, ilska mot den misstänkte förövaren och att inte kunna räcka till för barnet. Resurser i mötena var emotionellt stöd och handledning samt stöd från socialtjänsten.

    Slutsats

    Det är känslomässigt svårt för sjuksköterskor att möta barn som misstänks ha blivit utsatta för fysisk misshandel samt den misstänkta förövaren. Erfarenhet och kunskap om fysisk misshandel samt handledning och emotionellt stöd är av betydelse för att kunna hantera dessa möten. Kliniska riktlinjer för bemötande saknas och sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta den misstänkte förövaren och inte själva barnet.

  • 13. Broberger, Eva
    et al.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Symtomskattningsinstrument minskar patientens besvär2011Ingår i: Onkologi i Sverige, ISSN 1653-1582, Vol. 7, nr 3, 42-46 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Brunier, Marita
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens upplevelse av hälsa före och ett år efter en gastric bypass operation: en enkätstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Bäck, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Torkkeli, Thereze
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtlindringsmetoder hos kvinnor med fibromyalgi: en intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi är utbredd, kronisk, migrerande muskelsmärta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar där 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sätts med hjälp av en detaljerad smärtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smärta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi är okänd varför det ännu inte finns någon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spänner över ett brett område från farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgår från två av Stockholms län utvecklade vårdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms läns landsstings vårdprogram från 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan från 2010.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi använder för att uppnå smärtlindring.

    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i åldern 18-65 år. Deltagarna hade haft fibromyalgi under minst två år och använt behandling i smärtlindrande syfte. Kvinnorna ombads att fritt berätta hur de gör för att uppnå smärtlindring och under analysarbetet identifierades tre teman, som blev huvudrubriker i resultatet.

    Resultat: Förutom behandlingar erbjudna från traditionell hälso- och sjukvård, med allt från läkemedel och sjukgymnastik till samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), sökte sig kvinnorna till komplementära och alternativa behandlingsmetoder, t.ex. olika former av massage. Gemensamt för behandlingarna var dess kortvariga effekter, från någon timme till högst någon dag. Samtliga utövade också egenvård vilket kunde bestå i olika värmebehandlingar och fysisk aktivitet. De beskrev också egenvård i form av distraktion där skapande i olika former och umgänge med vänner och familj uppgavs ge en form av smärtlindring. Slutligen var stresshantering en faktor som påtalades som viktig eftersom smärtan påverkades negativt av stressupplevelser.

    Slutsats: Fynden i studien visar att varaktig smärtlindring vid fibromyalgi uppnåddes först efter omfattande livsstilsförändringar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv, d.v.s. med en syn på människan som en helhet. Vid behandling med enskilda och begränsade insatser, t.ex. tio tillfällen med varmvattengymnastik, nåddes endast temporär smärtlindring.

    Nyckelord: Fibromyalgi, smärtlindring, biopsykosociala modellen, livsstilsförändringar, integrativ medicin.

  • 16.
    Bönner, David
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Worge Kreü, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Trötthet hos ambulanspersonal under nattarbete: påverkar det patientsäkerheten?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Börjesson, Astrid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordlund, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med intrauterin fosterdöd: utifrån begreppen ledsen, arg eller sårad.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år förlöses barn som är döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per år. Första juli år 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att få ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. gränsen för vad som är ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor. Orsaker till intrauterin fosterdöd är skiftande. Vid c:a 10 -15 procent av fallen förblir orsaken till barnets död okänd. Tidigare forskning har funnit att vårdpersonalens bemötande och handlande, av såväl kvinnan som av hennes partner, är betydelsefull i den kaotiska situation som uppstår i samband med intrauterin fosterdöd. Föräldrarna behöver stöd, inte bara i mötet med barnet, utan också för att kunna separera från barnet. För att tillgodose omvårdnaden och omhändertagandet av föräldrar som mist sitt barn före födelsen finns riktlinjer framtagna. Föreliggande arbetes författare är verksamma som barnmorskor på en förlossningsavdelning där möten med kvinnor som föder ett dött barn innefattas i omvårdnadsarbetet. Trots vägledande riktlinjer är vår erfarenhet den, att vårdpersonalens handlande ändå kan upplevas som kränkande och/eller sårande av de drabbade föräldrarna utan personalens egen medvetenhet om de egna handlingarnas effekt.

    Syftet med föreliggande arbete var därför att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden i samband med intrauterin fosterdöd utifrån begreppen ledsen, arg och sårad.

    Materialet i föreliggande arbete byggde på en av frågorna i en webbaserad enkät som under en begränsad period vänt sig till alla kvinnor som mist ett barn före födelsen. En kvalitativ analysmetod med deduktiv ansats användes då forskningsfrågan löd: "Är du idag ledsen, arg eller sårad för något som personalen gjorde i samband med ditt barns födelse?". Av resultatet framgick att de tillfrågade kvinnorna kände sig ledsna då personalen brast i sitt stöd när det gällde den fysiska kontakten med det döda barnet och deras anknytning till det. De kände besvikelse över att personalen vare sig bekräftade eller stärkte deras moderskap. Arga känslor infann sig när personalen visade brist på inlevelseförmåga och förståelse och inte alltid haft kännedom om att de fött ett dött barn och därmed behandlat dem som övriga mödrar. Kvinnorna kände sig sårade när personalen visade brist på respekt och uppträdde kränkande, men också vid de tillfällen personalen skapade en känsla av att ha övergivit kvinnorna.

    En övergripande slutsats är att omvårdnadsbehovet hos de drabbade kvinnorna och deras familjer inte helt tillgodosetts av vårdpersonalen. Resultatet visar att omvårdnaden i samband med intrauterin fosterdöd därför behöver individualiseras och bedrivas patientcentrerat. Ytterligare en slutsats är att det är av stor vikt för kvinnan att bli bekräftad i sitt moderskap. Resultatet visade att personalen inte hade förmåga att stödja kvinnorna i detta.

     

  • 18.
    Carlsson, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Töpel, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd för föräldrar till barn som vårdas på sjukhus2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Carrere, Siri
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder för sjuksköterskor att behandla postoperativ smärta på vårdavdelningar2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20. Contro, Nancy
    et al.
    Kreicbergs, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichard, Wilma J
    Sourkes, Barbara M
    Anticipatory grief and bereavement2011Ingår i: Textbook of interdisciplinary pediatric palliative care / [ed] Joanne Wolfe, Pamela S. Hinds, Barbara M. Sourkes, Philadelphia: Saunders Elsevier, 2011, 1, 41-54 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Dahlberg, Sophia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindkvist, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Samband mellan stress respektive infektion och sjukdomsaktivitet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Damirova-Tasbiti, Maryam
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sherafat, Elnaz
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens behov av information under de första tre till sex månaderna efter genomgången hjärtinfarkt: en kvantitativ litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de största folksjukdomarna i Sverige är hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med hjärtrehabiliteringen är att hjälpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen.

  • 23.
    Dessel, Martin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ouchterlony, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av traumapatienter: skiljer sig omvårdnadsdokumentationen och väntetider för traumanivå 1 & 2 i jämförelse med traumanivå 3 patienter?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Edberg, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thång, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Att förebygga infektion i blodbanan hos patienter med central venös kateter: en beskrivning av sjuksköterskans preventiva arbete2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.

    Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på Sophiahemmets Högskola under mars och april 2011. En söktabell med antal träffar och inkluderade artiklar skapades för att ge en överblick och en matris med kvalitetsbedömning gjordes. Både matrisen och bedömningsunderlaget bifogades studien. Totalt inkluderades 22 artiklar, varav en hittades genom manuell sökning.

    Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre olika områden: kunskap och utbildning, sammansatta interventioner samt skötsel. Olika utbildningsinsatser visade sig vara en effektiv preventiv metod för att förhindra infektion. Detta område innefattade bland annat lektioner, affischer beteendeförändring och återkoppling. Området som handlade om sammansatta interventioner visade sig även vara effektivt, vilka bestod av ett antal evidensbaserade riktlinjer som användes tillsammans. Vissa delar av skötseln av CVK hade bra effekt och gav varierande resultat.

    Slutsats: Utbildning ger ökad kunskap och följsamhet vilket verkar vara en elementär och effektiv metod för att förhindra uppkomst av infektion. Hur sjuksköterskan sköter patientens CVK är av stor betydelse då till exempel olika förband och antiseptiska lösningar gav varierande resultat. Vidare forskning krävs inom området och gärna fler studier från Sverige.

  • 25.
    Egberg, Louise
    Sophiahemmet Högskola.
    Life situation in people with peripheral arterial disease and their family members2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Life with peripheral arterial disease and the resulting impaired walking ability leads to major limitations in daily life and a decreased quality of life. The overall aim of this thesis was to generate understanding about the life situation among people living with peripheral arterial disease and their family members. The outcomes after percutaneous transluminal angioplasty interventions both proximal and distal to the inguinal ligament were assessed by collecting data by means of chart review using a study specific protocol. The results show a connection between proximal intervention and age as well as proximal intervention and smoking. Patients in the proximal group were younger and more frequent smokers or former smokers and hematomas/bruises as a complication were more common among non-diabetic patients (Paper I). Health related quality of life in patients with peripheral arterial disease undergoing percutaneous transluminal angioplasty intervention was investigated using a general questionnaire (EQ5D) as well as a disease-specific questionnaire (CLAU-S) translated into Swedish for this study. The health related quality of life was improved both one month and one year after the percutaneous transluminal angioplasty compared to before the intervention (Paper II). The experiences of living with intermittent claudication were studied through qualitative interviews with individuals suffering from peripheral arterial disease. The interviews were analyzed by thematic content analysis and six themes together founded a main theme concerning adjusting to a restricted life when living with intermittent claudication (Paper III). Spouses and cohabitants were interviewed about their experiences of living together with a person suffering from intermittent claudication. The overall theme was about living a demanding life when living together with someone with intermittent claudication. The findings of this study give insight into the complexities and the difficulties of ageing and living together with someone suffering from intermittent claudication (Paper IV). In conclusion, living with intermittent claudication has a major impact on daily life and demands adjustment to a restricted life. Percutaneous transluminal angioplasty improves health related quality of life among individuals suffering from peripheral arterial disease and the effect is sustainable over time up to one year after the intervention. People who had undergone percutaneous transluminal angioplasty were younger in the proximal group and hematomas/bruises were more common among nondiabetic patients. Ageing and intermittent claudication have great impact on both the spouse’s and the ill person’s life situation

  • 26.
    Ekelund, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Madeleine
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med långtidstrakeostomi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Eriksson, Angelica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Montenegro, Fernanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Copingstrategier hos ungdomar med cancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ungdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie. Forskning där undersökningsgruppen var mellan 10 och 20 år samt hade en cancerdiagnos ämnades inkluderas i studiens resultat. Totalt 16 artiklar låg till grund för studiens resultat.

    Resultat

    Centrala områden som framkom vid sammanställningen av de vetenskapliga artiklarna utgjorde resultatets fem huvudrubriker att upprätthålla en känsla av normalitet, att söka socialt stöd, att utbyta erfarenheter, att söka information samt positiva tankar och att acceptera. Dessa rubriker speglar de olika copingstrategierna som ungdomarna använde sig av. Det sociala stödet uppgavs till största del komma från vänner, familj och sjukvårdspersonal och erfarenheter utbyttes gärna med andra ungdomar i samma situation. Via litteratur, Internet och sjukvårdspersonalen sökte de information om sjukdomen.

    Slutsats

    Ungdomar med cancer använder sig av olika copingstrategier, både emotionsfokuserade och problemfokuserade. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att ungdomarna använder sig av olika copingstrategier och att alla strategier inte passar alla ungdomar. Att uppmuntra ungdomarna till att hantera situationen på ett sätt som de själva inte valt skulle kunna resultera i ytterligare stress och ångest. Sjuksköterskor måste respektera ungdomarnas val av strategier och alltid utgå från den enskilde individens behov.

  • 28.
    Eriksson, Birgitta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Palmgren, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens behov av psykosocial omvårdnad efter ett cancerbesked: en forskningsöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 50 000 personer varje år i Sverige får ett cancerbesked. Livet tar inte slut på grund av detta besked men det kommer i olika grad att påverka patientens resterande liv. En cancerdiagnos är ofta början på en lång resa och det ställer stora krav på den som ger beskedet. De flesta människor som drabbas av cancer hamnar i någon form av kris. Krisförloppet ser ibland annorlunda ut vid cancer än vid andra trauman på grund av att krisförloppet ofta blir ett vandrande mellan de olika faserna. För att komma vidare i livet och för att klara av påfrestningarna i den nya situationen använder sig patienterna av olika copingstrategier. Psykosocial omvårdnad är ett begrepp som innefattar social identitet, känslomässigt stöd, materiellt stöd, information och social tillhörighet. Som sjuksköterskor är det av vikt att ha kunskap om detta område för att kunna hjälpa patienterna igenom denna svåra tid.

     

    Syftet var att belysa patientens behov av psykosocial omvårdnad i samband med onkologisk behandling efter ett cancerbesked.

     

    Metoden bestod av en forskningsöversikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet delades in i fyra kategorier för att underlätta sammanställningen. Resultatet redovisas under dessa fyra rubriker; information, förändrad livssituation, emotionella och existentiella reaktioner samt psykosocialt stöd.

     

    Resultatet visade att patienter med en cancersjukdom ville ha mycket information både vad gällde sjukdom och behandling men också detaljerad information så att de till fullo kunde förstå sin nya situation. Sjuksköterskorna kunde ge stöd till patienterna genom att finnas nära och genom att lyssna. Patienterna behövde tid för att kunna ställa sina frågor. Vidare sågs att patienterna önskade att livet skulle återgå till det normala, samtidigt som vissa patienter värderade om sina liv och drog ner på ambitionsnivån beträffande karriären. En del patienter valde en hälsosammare livsstil. Att få en cancerdiagnos förknippades ofta med döden och patienten insåg att han/hon inte var odödlig. Det väckte emotionella och existentiella frågor. Psykosocial omvårdnad upplevdes ibland eftersatt. Patienter i flera studier ansåg att sjukvårdspersonalen fokuserade mest på den medicinska delen.

     

    Slutsatsen var att de flesta patienterna efterfrågade psykosocialt stöd och flera artiklar visade att sjukvården inte prioriterade detta område. Sjukvården fokuserar fortfarande på att behandla somatiska problem. Vidare kunde ses att det var viktigt att individualisera den psykosociala omvårdnaden. Det var också viktigt att ge patienterna tid för information och reflektion.

  • 29.
    Eriksson, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pernow, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad vid livets slutskede på en vårdavdelning på ett akutsjukhus: en forskningsöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Eriksson, Leontine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wester, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Förebyggande arbete med att förhindra sexuellt överförbara infektioner2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    De senaste åren har antalet fall av klamydia, Humant immunbristvirus (HIV), gonorré och syfilis ökat i Sverige. Vad gäller klamydia och gonorré har den största ökningen skett bland ungdomar och unga vuxna som är i åldern 15-24 år. Effektiva förebyggande insatser existerar i nuläget, men antalet fall av ovanstående sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsätter att öka.

    Syfte

    Syftet var att beskriva det förebyggande arbetet med att förhindra sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-24 år i en storstad.

    Metod

    Studien utgick från kvalitativa intervjuer med en deskriptiv ansats. Vid två intervjuer medverkade två personer från verksamheterna vilket resulterade i att nio personer intervjuades vid sju intervjutillfällen. Inklusionskriterierna för att få medverka i studien var att respondenterna arbetade inom professionella verksamheter som arbetade förebyggande mot STI hos ungdomar och unga vuxna. Sju intervjuer genomfördes.

    Resultat

    Resultatet redovisades utifrån ett antal huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I det förebyggande arbetet med att förhindra spridning av STI var utbildning, information och att ständigt aktualisera ämnet tre centrala begrepp. Bland annat använde verksamheterna sig av metoder så som utåtriktad verksamhet, massmedia, kondomutdelning och personliga möten för att nå målgrupperna. Resultatet visade även brister som respondenterna ansåg fanns i det förebyggande arbetet och vad respondenterna ansåg behövde utvecklas inom området.

    Slutsats

    När föreliggande studie gjordes fanns ett flertal aktörer som arbetade med att på olika sätt hålla frågan om STI på dagordningen. Skolan visade sig ha en betydande roll i mötet med ungdomar och unga vuxna. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan var en viktig grund för ungdomar och unga vuxnas sexuella hälsa samt levnadsvanor. För att förändra ungdomar och unga vuxnas sexuella riskbeteenden krävdes inte bara en större kunskap utan också en förändring av beteenden i praktiken.

  • 31.
    Eriksson, Lilli
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ström, Cornelia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fatigue och sömnsvårigheter under cytostatikabehandling: hos kvinnor med bröstcancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32. Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Lindgren, Helena
    Malm, Mari-Cristine
    Davidsson-Bremborg, Anna
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Mothers' experiences of the time after the diagnosis of an intrauterine death until the induction of the delivery: a qualitative Internet-based study2011Ingår i: Journal of obstetrics and gynaecology research, ISSN 1341-8076, E-ISSN 1447-0756, Vol. 37, nr 11, 1677-84 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: This study aims to describe how mothers spend the period of time between being diagnosed with a dead baby in utero and the induction of the delivery.

    MATERIAL AND METHODS: Data were collected using a web questionnaire. Five hundred and fifteen women who had experienced a stillbirth after the 22nd week of gestation answered the open question: 'What did you do between the diagnosis of the child's death and the beginning of the delivery?' A qualitative content analysis method was used.

    RESULTS: The results show that some mothers received help to adapt to the situation, while for others, waiting for the induction meant further stress and additional psychological trauma in an already strained situation.

    CONCLUSION: There is no reason to wait with the induction unless the parents themselves express a wish to the contrary. Health care professionals, together with the parents, should try to determine the best time for the induction of the birth after the baby's death in utero. That time may vary, depending on the parents' preferences.

  • 33. Erlandsson, Kerstin
    et al.
    Säflund, Karin
    Wredling, Regina
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Support after stillbirth and its effect on parental grief over time2011Ingår i: Journal of social work in end-of-life & palliative care, ISSN 1552-4264, Vol. 7, nr 2-3, 139-52 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study the authors describe parents' experiences of support over a 2-year period after a stillbirth and its effect on parental grief. Data was collected by questionnaire from 33 mothers and 22 fathers at 3 months, 1 year, and 2 years after a stillbirth. Midwives, physicians, counselors, and priests--at the hospital where the stillbirth occurred--are those on the front line providing professional support. The support from family and friends was seen to be important 2 years after the stillbirth. The need for professional support after stillbirth can differ, depending on the support provided by family, friends, and social networks. They may not fully realize the value of their support and how to be supportive. Printed educational materials given to individuals in the social network or family might therefore be helpful.

  • 34.
    Fernberg, Elin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordius, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur bemöts unga HBT-personer i hälso- och sjukvården?: en intervjustudie om vårdgivares bemötande av normbrytare2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Filipson, Marika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thunborg, Josefine
    Sophiahemmet Högskola.
    Mötet mellan könsstympade kvinnor och västerländsk vård: en forskningsöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Frid, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienttillfredställelse på akutmottagningen: skillnad med eller utan teamtriage?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Frid, Helen
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gebart, Kerstin
    Sophiahemmet Högskola.
    Musik och akupunktur som omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta: en forskningsöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Då alternativa vårdformer efterfrågas allt mer inom vården är det viktig att ta reda på om akupunktur och musik kan användas som smärtlindrande metoder vid postoperativ smärta. Alla patienter har rätt att kräva en god farmakologisk som icke farmakologisk postoperativ smärtlindring.Syftet var att belysa hur musik och akupunktur kan påverka postoperativ smärta.En forskningsöversikt valdes som metod. Artiklarna söktes i PubMed med sökorden postoperative pain, acupuncture, complementary therapy, analgesic non narcotic och music therapy. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet.Resultatet visade att akupunktur och musik i kombination med andra metoder lindrade postoperativ smärta samt minskade morfin konsumtionen. Vidare framkom det att även om postoperativ smärta hos deltagarna som fått akupunktur var oförändrad i både kontrollgrupp och testgrupp i två av studierna, behövde patienterna i akupunkturgrupperna mindre morfin än patienterna i kontrollgrupperna. I två artiklar framkom att akupunktur utan kombination med andra metoder minskade postoperativ smärta.Slutsatsen var att både enskilt och kombination med andra metoder kan akupunktur och musik påverka postoperativ smärta och minska morfin konsumtionen. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har kunskap om dessa alternativa behandlingsmetoder som ett led i att minska farmakologiska biverkningar vilket i sin tur kan minska lidandet för patienten.

  • 38.
    Fröbergh, My
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fänge, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Riskfaktorer vid hjärtinfarkt: ur ett genusperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Glantz, Monika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gál, Gabriella
    Sophiahemmet Högskola.
    Djurassisterad terapi i omvårdnaden: En forskningsöversikt om effekter av vårdhund2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Grufman, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alwert, Denise
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av barn som utsatts för fysisk misshandel: sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Hafström, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Strindberg, Marja
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet och uppfattning av en värdig död2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42. Hagedoorn, Mariët
    et al.
    Kreicbergs, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Appel, Charlotte
    Coping with cancer: The perspective of patients' relatives2011Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 50, nr 2, 205-11 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Future studies that focus on the interactions between patients and family members - parents, children and partners - are of great importance to further the field by providing more insight into the family dynamics of dealing with cancer. Such insights will offer tools for (refining) interventions for families in need.

  • 43.
    Hagström, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tengstrand, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Att stödja närstående till patienter med cancersjukdom: kontaktsjuksköterskors erfarenheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Hallgren, Elin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bouzham, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter i samband med gastric bypass kirurgi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 45.
    Hammarstedt, Anna Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schmidt, Birgitta
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet hos barn och föräldrar efter barnets hjärttransplantation: en forskningsöversikt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Harlin, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rouvinen, Elina
    Sophiahemmet Högskola.
    Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar.

    Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet.

    Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades.

    Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta.

    Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

  • 47.
    Harrysson, Kristin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sengkey, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Muslimska kvinnors upplevelser av bemötande i svensk hälso- och sjukvård2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Hedenäs, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Komplementära och alternativa behandlingsmetoder som används av patienter inom palliativ cancervård2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Hendel, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Weinesjö, Camilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevd psykisk hälsa efter genomförd gastric bypassoperation2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet.

    Syfte

    Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer.

    Resultat

    Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god.

    Slutsats

    Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

  • 50. Holste, Carola
    et al.
    Pilo, Christina
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Papadogiannakis, Nikos
    Mothers' attitudes towards perinatal autopsy after stillbirth2011Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 90, nr 11, 1287-90 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigated mothers' attitudes to autopsy of their stillborn baby and their experiences concerning information and treatment in relation to their loss in an observational study. Data were collected by postal questionnaires and telephone calls. Fifty-four of 72 mothers (76%) replied. Fifty-one (94%) received information from a physician about the possibility of having an autopsy; three (6%) did not get any information. The autopsy rate was 83% (n= 45). Thirty-six of 45 (80%) received adequate information about results. Twenty-five (56%) were pleased with how results were presented. Eleven (24%) were positive about individual contact with the pathologist who performed the autopsy. Fifty-one (94%) stated that their decision concerning autopsy was right. Mothers do not regret their decision concerning perinatal autopsy but they do not always receive thorough and timely information concerning autopsy and its results. Personal contact with the perinatal pathologist might help with specific questions both before and after autopsy.

123 1 - 50 av 113
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf