shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 3685
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aanesen, Arthur
    et al.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    Prospective study of a Swedish infertile cohort 2005-08: population characteristics, treatments and pregnancy rates2014Ingår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 31, nr 3, s. 290-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: We here report on results from a prospective study comprising 380 infertile couples undergoing infertility work-up and various treatments for infertility in our clinic. The aim was to investigate the overall birth rate as a result of different treatments, as well as spontaneous pregnancies.

    METHODS: Three hundred and eighty couples were consecutively included between December 2005 and May 2008. All couples underwent a fertility work-up, including hysterosalpingogram, hormonal characterization, clinical examination, screening for infectious diseases and semen analysis. The mean age of the women at the time of inclusion was 33.2 years. The mean duration of infertility prior to inclusion was 1.8 years. And 46.6% (n = 177) of the women had been pregnant prior to their first visit to the clinic and 30.0% (n = 114) had been pregnant earlier in their present relationship.

    RESULTS: As of November 2010, 57.3% (n = 218) of the women had given birth to a child when they were lost to follow up by the study. Spontaneous conception was observed in 11.3% (n = 43) of the women, 14.5% (n = 64) conceived after intrauterine insemination (IUI), 4.2% (n = 16) conceived after ovarian hyperstimulation and ovulation induction (OH/OI) and 28.4% (n = 113) after in vitro fertilization. There were 280 pregnancies and 58 spontaneous abortions (22.3%) in the group. Mean anti-mullerian hormone significantly correlated with antral follicle count and age and was significantly higher in the subgroup that became pregnant after IUI.

    CONCLUSIONS: Spontaneous pregnancies and IUI + OH/OI contributed significantly to the pregnancies observed in the total population. Predictive factors for pregnancy were anti-mullerian hormone in the group undergoing IUI treatment and in the age group ≥38-duration of infertility. Previous pregnancies, body mass index, estradiol, follicle stimulating hormone or having given birth prior to the infertility period were not predictive of pregnancy for the infertile couples in this study.

  • 2.
    Aas, Lars
    Sophiahemmet Högskola.
    Dokumentation av sjuksköterskor hos patienter som försämras innan hjärtstopp på ett stort svenskt universitets sjukhus2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Aasa, Mari
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelse av rapportering i samband med patientöverföring på en akutklinik2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abate, Dawit
    Sophiahemmet Högskola.
    Stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsrelation2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Abdelnur, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med panikångest: en forskningsöversikt2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Abdoshi, Faeza
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans kunskaper och attityder i mötet med patienter med alkoholmissbruk: Forskningsöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Abdullahi-Moalim, Fauzia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Granström, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp vid hjärtsvikt: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som ofta leder till stor symtombörda och nedsatt livskvalitet. Trots behandling har hjärtsvikt hög mortalitet. Sjukdomsförloppet är individuellt med gradvis försämring och övergången till den palliativa fasen kan vara svår att identifiera. Kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp bör ske i tidigt skede för att underlätta patientens möjlighet att hantera hela sjukdomsförloppet.

    Syftet var att belysa kommunikationen om prognos och sjukdomsförlopp mellan patienten med hjärtsvikt och vårdpersonalen.

    Litteraturöversikt valdes som metod för att svara mot syftet. Sökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO och utifrån dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade 2007–2019. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med integrerad analys.

    Resultatet visade att kommunikation om prognos, sjukdomsförlopp och vård vid livet slut förekommer i låg utsträckning och möjligheter till kommunikation missas ofta av sjukvårdspersonalen. Dessutom finns det flera hindrande faktorer för kommunikation som svårigheten att förutsäga prognos, gemensam syn på när rätt tidpunkt är och patientens bristande kunskap om hjärtsvikt. Patienterna önskar att kommunikationen vid livets slut ska präglas av positivitet och de önskar få veta sanningen trots att den kan skapa en rädsla. Kommunikation om prognos behöver även balanseras med hopp.

    Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt har olika önskemål om hur kommunikationen bör gå till och att en ökad kunskap om hjärtsvikt är en förutsättning för en bra kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp. Patientens individuella önskan om kommunikation behöver bemötas på ett personcentrerat sätt för att skapa möjlighet för patienten att bli delaktig i vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abdulwahab, Iman
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Safa, Said
    Sophiahemmet Högskola.
    Unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes typ-1: en litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Övergången från ung till vuxen med sin uppsjö av nya upplevelser ses ofta som en utmaning av många. Att få diagnosen diabetes mellitus typ 1 innebär en ny omställning och ett stort ansvarstagande för individen. Den unge vuxnes välbefinnande och hälsa beror till stor del på deras förmåga till egenvård. Sjuksköterskans kompetens samt undervisning- och handledningsförmåga är av stor betydelse för patienter som diagnostiseras med sjukdomen. Sjuksköterskor behöver därför ha förståelse för hur sjukdomen upplevs för att en god vägledning i den nya livsstilen ska kunna ges. 

    Syfte 

    Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 1. 

    Metod 

    En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och låg till grund för resultatet. Med hjälp av olika sökkombinationer i databaserna PubMed och CINAHL kunde artiklarna inhämtas och kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys av de valda resultatartiklarna och sorterades in i huvudkategorier och subkategorier. 

    Resultat 

    Tre huvudkategorier och nio subkategorier identifierade. Huvudkategorierna var: Känslomässiga upplevelser hos unga vuxna med diabetes, Utmaningar vid egenvården av diabetes och Stödet till egenvård vid diabetes. Resultatet visade på att rädsla och oro inför komplikationer som kan uppstå i vardagen var en gemensam känsla bland deltagarna, precis som känslan av trygghet från familj och vänner upplevdes som välbehövlig av samtliga. 

    Slutsats 

    Resultatet visade på gemensamma upplevelser kring utmaningar som de unga vuxna stöter på i sin vardag. Dessa upplevda utmaningar kan undvikas om omgivningen får rätt kunskap om sjukdomen och fortsätter stödja de unga vuxna i sin behandling. Ansvaret ligger huvudsakligen hos den unga vuxna, men med stöd från sjukvården samt familj och vänner stärks individens förmåga att klara av sin egenvård. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abdulwahab & Said Examensarbete.pdf
  • 9.
    Abefelt, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandt, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens upplevelse efter obesitasoperation: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem över hela världen. Övervikt och fetma (obesitas) definieras som en överdriven ansamling av fett som utgör risk för hälsan. Tidigare sågs fetma som ett problem endast i höginkomstländer, men detta har förändrats och ökar nu i låg- och medelinkomstländer, särskilt i städerna. Övervikt mäts med Body Mass Index [BMI]. BMI räknas ut genom en formel där kroppsvikten i kilo delas med kroppslängdens meter i kvadrat (kg/m2). Definitionen på övervikt är ett BMI på 25 upp till 30. Ett BMI på 30 eller högre är definitionen av fetma, obesitas (World Health Organization, 2020). Om en person, trots flertalet försök att förändra sin livsstil och har, eller riskerar att få problem med hälsan på grund av sin vikt, kan obesitasoperation (överviktskirurgi) vara ett alternativ.

    Syfte

    Syftet var att belysa patientens upplevelse efter obesitasoperation.

    Metod

    Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa hartagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed och CINAHL. Insamling av data och granskning tillämpas med ett kritisktförhållningssätt. Resultatet baseras på 15 artiklar som publicerats mellan år 2010 - 2020, som kvalitetsgranskats och analyserats med Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag.

    Resultat

    Resultatet visade att viktminskning, konsekvenser samt behovet av uppföljning på lång siktvar frekvent återkommande faktorer i artiklarna. Dessa faktorer ligger till grund förresultatet. Upplevelse av viktminskning, upplevelse av konsekvenser samt uppföljning ocheftervård är de huvudfynd som presenteras för att besvara syftet. Detta resultat harsammanställts av 15 vetenskapliga artiklar.

    Slutsats

    För patienter med svår fetma är obesitasoperation ett sätt att gå ner i vikt tillsammans med kost- och livsstilsförändringar. I det flesta fall leder det till en förbättrad fysisk hälsa. Långtidsuppföljningar samt att utveckla patientens förväntningar på fysiska och psykiskaresultat postoperativt efterfrågas. Gruppsamtal har visat sig vara bra för diskussion och stöd. Dock ersätter dessa inte behovet av långtidsstöd och kontinuitet från sjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abel, Anna-Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vestling, Fanny
    Sophiahemmet Högskola. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede: en integrerad litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades.

    Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften.

    Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede
  • 11.
    Abera, Queen
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ismail Taleb, Zahra
    Sophiahemmet Högskola.
    Mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår: en litteraturöversikt2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globalt födds varje år 15 miljoner barn prematurt före gestationsvecka 37+0.Barn som födds mellan gestationsvecka 34+0 – 36+6 benämns som sent prematurt födda. Sent prematurt födda barn kan bedömas både som låg vårdkrävande och högvårdkrävande. De kan både vårdas på en neonatalavdelning eller på ett barnbördshus. Mödrar är inte alltid förberedda att ta hand om sitt sent prematurt födda barn eftersom det sker ett avbrott i mödrarnas omställningsprocess från graviditet till moderskap. Amningen har många fördelar för de ammande mödrarna och barnen. Amningsprocessen kan skilja sig vid amning av sent prematurt födda barn i jämförelse med fullgångna barn.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår.

    Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen i databaserna PubMed och Cinahl genererade i 14 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även en manuell sökning utfördes, vilket genererade i en artikel. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativt, kvalitativt ansats samt mixed metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas kvalitet granskats och därefter har en integrerad dataanalys använts för att besvara arbetes syfte.

    Resultatet presenterar tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att mödrar till sent prematurt födda barn upplevde en önskan och längtan om att få amma sitt barn, de förstod bröstmjölkens betydelse för det prematurt födda barnets utveckling. Amningen upplevdes som en känslomässig period som ingav känsla av glädje, harmoni och avslappning. Men amningen orsakade även känslor av stress, utmattning och ångest främst på grund av utmaningarna som tillkom vid amningen. Fysiska utmaningar både hos barnet och mödrarna var återkommande. Behov av stöd, undervisning och uppmuntran från anhöriga och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt för mödrarna och amningsutfallet.

    Slutsatsen i studien indikerar att mödrar till sent prematurt födda barn upplever amningen som utmanande men betydelsefull. Under amningen upplevs starka känslor. Mödrars anknytning till barnet och barnets bindning till mödrarna stärktes genom amningen. Behov av stöd och undervisning under amningsperioden identifierades som kan underlätta amningsutmaningar och främja fortsatt amning. Arbetet belyser vikten av undervisning och stöd från sjukvårdspersonal, bland annat barnmorskor, som arbetar nära denna patientgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår docx(1).docx (1).pdf
  • 12. Aboagye, Emmanuel
    et al.
    Lilje, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Bengtsson, Camilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Ulf
    Skillgate, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Manual therapy versus advice to stay active for nonspecific back and/or neck pain: A cost-effectiveness analysis2022Ingår i: Chiropractic and Manual Therapies, E-ISSN 2045-709X, Vol. 30, nr 1, artikel-id 27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Low back and neck pain are the most common musculoskeletal disorders worldwide, and imply suffering and substantial societal costs, hence effective interventions are crucial. The aim of this study was to evaluate the cost-effectiveness of manual therapy compared with advice to stay active for working age persons with nonspecific back and/or neck pain.

    METHODS: The two interventions were: a maximum of 6 manual therapy sessions within 6 weeks, including spinal manipulation/mobilization, massage and stretching, performed by a naprapath (index group), respectively information from a physician on the importance to stay active and on how to cope with pain, according to evidence-based advice, at 2 occasions within 3 weeks (control group). A cost-effectiveness analysis with a societal perspective was performed alongside a randomized controlled trial including 409 persons followed for one year, in 2005. The outcomes were health-related Quality of Life (QoL) encoded from the SF-36 and pain intensity. Direct and indirect costs were calculated based on intervention and medication costs and sickness absence data. An incremental cost per health related QoL was calculated, and sensitivity analyses were performed.

    RESULTS: The difference in QoL gains was 0.007 (95% CI - 0.010 to 0.023) and the mean improvement in pain intensity was 0.6 (95% CI 0.068-1.065) in favor of manual therapy after one year. Concerning the QoL outcome, the differences in mean cost per person was estimated at - 437 EUR (95% CI - 1302 to 371) and for the pain outcome the difference was - 635 EUR (95% CI - 1587 to 246) in favor of manual therapy. The results indicate that manual therapy achieves better outcomes at lower costs compared with advice to stay active. The sensitivity analyses were consistent with the main results.

    CONCLUSIONS: Our results indicate that manual therapy for nonspecific back and/or neck pain is slightly less costly and more beneficial than advice to stay active for this sample of working age persons. Since manual therapy treatment is at least as cost-effective as evidence-based advice from a physician, it may be recommended for neck and low back pain. Further health economic studies that may confirm those findings are warranted. Trial registration Current Controlled Trials ISRCTN56954776. Retrospectively registered 12 September 2006, http://www.isrctn.com/ISRCTN56954776 .

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abrahamsson, Emy-Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cederlöf, Lina
    Sophiahemmet Högskola.
    Bipolär sjukdom: närståendes upplevelse och behov av stöd2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Abrahamsson, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hovi, Annastiina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjälp till självhjälp: en kvalitativ intervjustudie om patientens egenvård och motivation ur diabetessjuksköterskeperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Abrahamsson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bergström, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering: en enkätundersökning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.

    Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.

    Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.

    I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.

    Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.

    Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.

    I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal.

    Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    OM_HT10_Marie Abrahamsson&Carina Bergström_120514
  • 16.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Adams, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund  

    Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.

     

    Syfte

    Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext. 

     

    Metod 

    En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.

     

    Resultat

    Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.

     

    Slutsats

    Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats-Jennifer-Eriksson-och-Johanna-Adams
  • 18.
    Adell, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Avendano, Fanny
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhavande av perifer venkateter hos patienter på ett sjukhus i Tanzania2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika.

    Syfte

    Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania.

    Metod

    Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania.

    Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer.

    Resultat

    Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK.

    Slutsats

    Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Adler Franzén, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevention of malnutrition among older persons with dementia: an interview study of Cape Town Care Home Nurses’ preventative work2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Malnutrition among older persons with dementia is a common issue due to the consequences of the diagnosis, such as physical hindrances or forgetting to eat. Preventative work, against malnutrition for example, is part of the work responsibility of a registered nurse (Swedish Society of Nursing (SSN, 2011).

     Aim

    The aim was to describe how Cape Town Care home nurses work to identify and prevent malnutrition in older persons with dementia.

    Method

    A qualitative method was used with semi structured-interviews conducted with six nurses working at six different care homes in the Cape Town Area. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews.

     

    Result

    It was found that nurses work differently in their preventative work, depending on the policies of the care home. Some uses assessments for identifying malnutrition while others rely on their capacity of observation. There were no standardized aids used overall on the care homes to ensure quality of the work.

     

    Conclusion

    It is important to look beyond the diagnosis of dementia in order to work according to a person-centered perspective with the residents wishes and autonomy in focus. To identify risks of malnutrition; identification is key in the preventative work. The nurses used their skills and experience, rather than standardized assessment aids, to observe changes in the residents’ behavior and outlook.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Adler, Marina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Puumala, Catherine
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars uppfattning om vilken information som är betydelsefull vid det första besöket på en neonatalenhet inför en prematur förlossning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Adlitzer, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med implanterbar insulinpump vid typ 1-diabetes2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Adolfsson, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientupplevelser av att leva med pacemaker: en litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska statistiken visar att ungefär 7000 pacemakeroperationer sker per år i Sverige. Det är viktigt att, som sjuksköterska, ge rådgivning och utbildning till patient och närstående före implantationen, vid utskrivning och vid uppföljningarna. För att bedriva en personcentrerad omvårdnad och uppnå en fördjupad kunskap inom vården av patienter med pacemaker krävs en utökad förståelse för patientens upplevelse och livskvalitet.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en pacemaker, och deras hälsorelaterade livskvalitet.

    Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes, med sökningar i PubMed och i CINAHL. Sökningarna ledde till 12 vetenskapliga originalartiklar, varav 11 artiklar hade en kvantitativ metod och en artikel hade en kvalitativ ansats. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning via Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och därefter gjordes en integrerad dataanalys av artiklarna.

    Resultat: Den integrerade dataanalys resulterade i två huvudkategorier: Erfarenheter av att leva med pacemaker och Livskvalitet vid pacemaker. Patienter kunde känna en oro över hur bra pacemakern skulle fungera och det framkom att det varierade hur mycket informerade patienterna var. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades för de flesta personerna ett år efter pacemakerimplantationen. Resultatet visade även att faktorer som påverkar livskvaliteten var bland annat kön, ålder, graden av information och om de gick på uppföljningarna.

    Slutsats: Denna studie visade att patienter kan ha olika upplevelser efter en pacemakerimplantation, både positiva och negativa. Dessutom framkom att patienter kan känna att de och deras närstående skulle behöva mer information om pacemakern. Med ökad kunskap om patienternas upplevelse och med förbättrad och ökad patient- och familjeutbildning skulle oro kunna reduceras och patienters livskvalitet och upplevelse skulle kunna förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Emelie Adolfsson, självständigt arbete
  • 24.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Ageborg, Lina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Moberg Larsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Tarmstomi och påverkan på sexualitet: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård.

    Syfte

    Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi.

    Metod

    Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning.

    Resultat

    Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv.

    Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K39 Ager Sevelin
  • 28.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Agnig, Zozan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rostami, Parastoo
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelse av den postoperativa perioden: en icke-systematisk litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den postoperativa perioden, efter en kirurgisk operation, är avgörande för patientens välmående. Det påverkar deras tillfredsställelse, återhämtning och hur väl de följer medicinska råd. Vårdgivare måste förstå och uppfylla patientens behov och förväntningar. Smärta, illamående, rädsla, kommunikation med vårdpersonal och stöd från nära och kära är centrala faktorer för en positiv återhämtning.

    Syfte

    Syftet var att belysa patienters upplevelse av postoperativa perioden under och efter sjukhusvistelse.

    Metod

    I denna litteraturöversikt genomfördes icke- systematisk metod och inkluderade 15 vetenskapliga originalartiklar som använde kvalitativa forskningsmetoder. Dessa artiklar identifierades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes enligt de kriterier som fastställts av Sophiahemmet Högskola. Resultaten från dessa artiklar genomgick en analys och sammanställdes med hjälp av en integrerad dataanalysmetod och presenterades sedan i en rapport.

    Resultat

    I resultatet identifierades tre kategorier: patienters förväntningar under återhämtningsperioden, eget ansvar i återhämtningen och miljöns påverkan på patientens upplevelse. Patienter förväntade sig tydlig information om återhämtningen och kände att de kunde påverka den genom att följa medicinska råd. Stöd från vårdpersonal och närstående var avgörande för deras motivation. Miljöns betydelse var tydlig, där en stödjande miljö främjade välbefinnande och en stressig miljö komplicerade återhämtningen.

    Slutsats

    Patientens upplevelse framhåller att effektiv kommunikation, patientengagemang och en stödjande vårdmiljö är avgörande faktorer för att förbättra den postoperativa erfarenheten. Genom att identifiera och hantera dessa aspekter kan vårdgivare höja nivån av patientnöjdhet, förbättra återhämtningen och erbjuda en mer personanpassad vård under den postoperativa perioden.

  • 30.
    Agrell, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Henriksson Olofsson, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av att göra en orosanmälan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att personal inom hälso-och sjukvård enligt lag är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa görs relativt få anmälningar inom vuxenpsykiatrin. Essensen inom den psykiatriska vården är vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där kommunikation och patientens delaktighet är av stor betydelse. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att upprätta och behålla en god vårdrelation med sin patient samtidigt som barnperspektivet måste beaktas och skyldigheten att utföra en anmälan vid oro ska följas.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor,inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, erfar och upplever att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Metod

    En kvalitativ studie där åtta sjuksköterskor verksamma på psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län intervjuades för att besvara studiens syfte. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet presenteras utifrån kategorierna faktorer som påverkar orosanmälan och omvårdnadsperspektivet vid orosanmälan. Sjuksköterskorna i vår studie beskriver att en orosanmälan som leder till stöd för familjen hjälper patienten att fokusera på sin egen behandling. Barnperspektivet måste alltid vara i fokus samtidigt som sjuksköterskan ska sträva efter att med hjälp av kommunikation, tillit och patientens delaktighet behålla och stärka vårdrelationen. Tidigare erfarenhet och stöd från kollegor i teamet skapar trygghet i sjuksköterskans utförande av orosanmälan.

    Slutsats

    Resultatet i vår studie tyder på att en orosanmälan i de allra flesta fall bidragit till något positivt i den fortsatta vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Genom kommunikation och patientens delaktighet kan sjuksköterskan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården bidra till att en orosanmälan inte bara leder till att utsatta barn får stöd och skydd, utan också att patienten kan fokusera på sin egen behandling och att den essentiella vårdrelationen bevaras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Petra Agrell & Ida Olofsson, självständigt arbete K49.pdf
  • 31. Aguera-Torres, Hedda
    et al.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Winblad, Bengt
    Disability in activities of daily living among the elderly2001Ingår i: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, nr 4, s. 355-359Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 32.
    Ahlberg, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hokkanen, Minna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter som drabbats stroke2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Ahlberg, Mira
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlin, Carolin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med HIV som kronisk sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa.

    Metod

    Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades.

    Resultat

    I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra.

    Slutsats

    Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K39 Ahlberg Dahlin
  • 34.
    Ahlberg, Susann
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterberg, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av barn som har en svårt sjuk förälder2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Ahlbom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öberg, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Vattenförlossningens för- och nackdelar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Ahlenius, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobsson, Michaela
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod.

    Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget.

    Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla.

    Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K41 Ahlenius Jacobsson
  • 37.
    Ahlgren, Claudine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Duse, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans professionella ansvar avseende rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt efter stroke: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys.

    Resultat

    Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp.

    Slutsats

    Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Ahlgren, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevalensen och lidandet av ätstörningar hos sexuella-och könsminoriteter: en icke-systematisk litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund  

    Ätstörningar påverkar ungefär nio procent av världens befolkning. De definieras som allvarliga och tvångsmässiga beteenden med potentiellt livsfarliga konsekvenser. Sexuella-och könsminoriteter är sårbara och marginaliserade grupper med hög risk för att lida av psykisk ohälsa. Deras upplevelser och erfarenheter som marginaliserade samhällsgrupper påverkar deras interaktion med vården.

    Syfte

    Att beskriva prevalensen och lidandet av ätstörningar hos sexuella-och könsminoriteter.

    Metod

    Studien är en icke-systematisk litteraturstudie. För att söka ut de 17 originalartiklar som inkluderades i studien användes tre separata databaser och manuell sökning. Alla artiklar har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Därefter lästes materialet igenom och en integrerad dataanalys användes för att analysera det syntetiserade resultatet.

    Resultat

    Sexuella-och könsminoriteter påvisade en högre risk för att lida av ätstörningar än ciskönade heterosexuella individer. Helt homosexuella deltagare hade ofta en officiell ätstörningsdiagnos medan bisexuella deltagare rapporterade höga resultat på bedömningar om ätstörningar. Ätstörningar och ätstörningsbeteende var ofta förekommande hos könsminoriteter med motiveringen att framhäva eller förtrycka könskaraktärer. Deltagare rapporterade upplevt lidande på grund av en bristande kunskap eller möjlighet till vård.

    Slutsats

    Det finns ett behov av ett empatiskt förhållningssätt gentemot målgrupperna samt utbildning i att förstå minoritetsperspektivet för att minska lidandet bland sexuella-och könsminoriteter som lider av ätstörningar. Minoritetsstress måste tas i beaktning när man hanterar minoriteter då de löper hög risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Resultaten illustrerade skillnader mellan grupperna vilket lyfte fram vikten av att se individen holistiskt. Genom att arbeta för att förstå minoritetsperspektivet kan vårdgivare bidra till globala mål samt lindra lidande för individen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Ahlgren, Louise
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tihinen, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten: en litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten.

    Metod

    Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys.

    Resultat

    I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador.

    Slutsats

    Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ahlgren&Tihinen
  • 40.
    Ahlin, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Vestlund, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser efter ileostomianläggning vid en inflammatorisk tarmsjukdom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Ahlskog, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Brister i bemötandet inom äldrevården i förhållande till sjuksköterskans omvårdnadsansvar2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Ahlsröd, Richard
    Sophiahemmet Högskola.
    Lustgasläckage på operationssal, tandvårdssal och förlossningssal: arbetsmiljöaspekter för sjukvårdspersonal2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Ahlström, Mandy
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fajutrao Valles, Carmelle
    Sophiahemmet Högskola.
    Hand hygiene compliance among nursing staff in a Philippine private hospital2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Healthcare-associated infections constitute a threat to patient safety and an economic burden on health systems worldwide. The most effective way to prevent healthcare-associated infections is through proper hand hygiene practice, but studies show that compliance is low. In 2009, the World Health Organization released hand hygiene guidelines and tools to address the issue. 

    Aim

    The aim of the study was to measure the compliance to the WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care among nursing staff in a private hospital in the Philippines using the evaluation framework of the World Health Organization.

    Method

    The method used to assess compliance was structured direct observations using the World Health Organization’s observation form. Data was collected in 15 days, during full shifts, and analyzed quantitatively based on overall compliance, according to indication, ward, week day/weekend and shift.

    Results

    A total of 1920 opportunities were recorded, of which 336 were hand rub performances, 168 hand wash and 1416 missed opportunities, giving an overall compliance of 26.25 percent. The ward with the highest compliance rate was the Neonatal Intensive Care Unit (45.40 percent) and the lowest was Nursing Station 1 (22.26 percent).

    Conclusion

    The overall compliance rate of 26.25 percent is lower compared to most published studies and healthcare workers were more compliant to indications that protect themselves than to indications that protect patients. The results can be useful in improving quality of care and patient safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K41-Ahlstrom-FajutraoValles
  • 44.
    Ahlén Bergman, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lignercrona, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer: en litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Idag överlever ungefär 90 procent av de kvinnor som drabbats av bröstcancer 10 år efter diagnos. Kvinnor som drabbas av bröstcancer påverkas negativt både psykiskt och socialt av att den fysiska kroppen förändrats i samband med behandling. Studier har visat på att kvinnor undviker att diskutera sin sexuella hälsa med vårdpersonal på grund av osäkerhet om hur det ska tas emot och önskar att vårdpersonal tar upp ämnet. Då sexualitet och sexuell hälsa är ett tabubelagt ämne och anses vara en privat angelägenhet, gör att problem som hade kunnat förebyggas förblir olösta till följd av bristande kommunikation.

    Syfte

    Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.

    Metod

    En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med metoden för en integrerad dataanalys. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som togs fram genom databassökningar i PubMed och CINAHL.

    Resultat

    Många kvinnor upplever sexuell dysfunktion i samband med bröstcancer. De sexuella problem kvinnorna rapporterat om har handlat om bland annat minskad vaginal lubrikation, smärta i samband med samlag och penetration samt minskad sexuell lust och upphetsning. För många kvinnor bidrog de fysiska förändringarna i samband med bröstcancerbehandlingen till att deras kroppsuppfattning, identitet och självkänsla påverkades negativt.

    Slutsats

    En stor andel av kvinnor med bröstcancer upplever att den sexuella hälsan försämras. Det har framkommit att en del kvinnor haft enklare att hantera de kroppsliga förändringarna i samband med behandling för bröstcancer genom att de utvecklat särskilda copingstrategier. I tidigare studier har det framkommit att vårdpersonal inte berör patienters sexuell hälsa på grund av bristande kunskaper inom ämnet. Genom att vårdpersonal undviker att lyfta kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancerbehandling orsakar det ett onödigt vårdlidande för patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ahlén, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gyberg, Ebba
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige insjuknar ungefär 800 barn per år i typ 1 diabetes, vilket innebär drygt 40 barn per 100 000 invånare. Målet med behandlingen för typ 1 diabetes är att uppnå ett normalt blodglukosvärde och minska risken för senare komplikationer. För detta krävs flera injektioner av insulin dagligen, resten av livet. Som sjuksköterska möter man familjer med barn som är diagnostiserade med typ 1 diabetes i olika vårdsammanhang. Det är viktigt att ha förståelse för familjens situation och vilken påfrestning det kan innebära för föräldrarna att ständigt behöva ha kontroll över barnets blodglukosnivå. Tidigare studier har visat att det är vanligt med utbrändhet hos föräldrar med barn med typ 1 diabetes.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes.

    Metod

    Den metod som valdes var litteraturöversikt och databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades för resultatet.

    Resultat

    Resultatet i studien bestod av fyra kategorier med 11 underrubriker. Kategorierna var Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet, Emotionella aspekter, Coping och Hälso- och sjukvården. Resultatet visade en påverkan på föräldrarnas liv inom alla fyrakategorierna.

    Slutsats

    Slutsatsen av litteraturöversikten blev att föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever påtaglig och mätbar påverkan på livet i form av bland annat oro, ångest och försämrad livskvalitet. Denna påverkan pekar på att det finns behov av förbättring i hur föräldrars situation hanteras med ett ökat inslag av familjefokuserad vård i konsultationer hos hälso-och sjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats Ebba Gyberg & Cecilia Ahlén
  • 46.
    Ahmadi, Afsane
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Saleh, Maryam
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens utmaningar och livskvalitet efter stomioperation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund  

    Idag finns det runt 43 000 personer i Sverige som lever med stomi och sedan 2006 har antalet patienter ökat i alla regioner och landsting. Operationen förändrade patientens livssituation och dess upplevelse om den nya vardagen efter stomioperationen påverkade individens livskvalitet. Sjuksköterskans roll i möten med denna patientgrupp är att lindra deras lidande och främja deras livskvalitet. Patienters förändrade välbefinnande och livskvalitet efter stomioperationen ställer krav på sjuksköterskans kapacitet till att främja livskvaliteten. 

     

    Syfte

    Syftet var att beskriva utmaningar, livskvalitet hos patienter efter stomioperation samt behov av stöd av sjuksköterskan. 

    Metod

    Denna litteraturöversikt grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets bedömningstabell och analyserades med stöd av Integrerade analys.

    Resultat

    I studien framkom tre kategorier vilka ansågs viktiga för att beskriva patientens utmaningar, livskvalitet hos patienter efter stomioperation samt behov av sjuksköterskans stöd. 

    Slutsats

    Sammanfattningsvis visar resultatet att patienter som får stomi upplever negativ i större utsträckning som har sämre inverkan på deras livskvalitet. Sjuksköterska stöd genom rådgivning, stomiutbildning och egenvård kan minska problem och komplikationer i vardagen som har bättre inverkan på livskvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Ahmadi Tabatabaee, Parisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tesfamikael, Winta
    Sophiahemmet Högskola.
    Motiverande samtal relaterat till kardiovaskulära sjukdomar - ur ett patientperspektiv: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund 

    Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor.

    Syfte

    Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck.

    Slutsats

    Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Ahmed, Alya
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brostedt, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens roll i kommunikation och omvårdnad av patienter med afasi orsakas av stroke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad.

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke.

    Metod

    För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna.

    Resultat

    Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk.

    Slutsats

    Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ahmedi Wahid, Sadaf
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Aziz Salar, Gasha
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos äldre personer med demens: inom särskilt boende2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Smärta hos äldre personer är utmanande att upptäcka särskilt när det gäller personer med demens. Deras smärta är ofta underbehandlad. Kommunikationssvårigheter hos personer med demens är den främsta orsaken till felbedömning av smärtan. Demenssjukdomen orsakar nedsatt kognitiva förmågan som i sin tur påverkar själv rapporteringen av smärtan som personer med demens upplever. Inom särskilt boende har sjuksköterskan en annan roll och detta leder till att sjuksköterskan inte kan delta aktivt i smärtbedömning av personer med demens som i sin tur orsakar onödigt lidande. Sjuksköterskor delegerar vissa arbetsuppgifter till vårdpersonal. Därför utgår sjuksköterskor utifrån vårdpersonalens rapportering av smärta hos personer med demens

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demens på särskilt boende.

    Metod

    Kvalitativ design är vald som metod för denna studie och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio undersköterskor intervjuades enskilt inom tre olika särskilda boenden. Analys av data gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultaten visar att vårdpersonalens anser att smärtskattning av personer med demens är viktigt och ett sätt att kunna lindra lidande hos dessa personer. Vårdpersonal upplever svårigheter att upptäcka smärta hos personer med demens på grund av deras kognitivt nedsatta förmågor. Det visade sig att det saknas smärtskattnings rutiner på särskilda boende och det saknas även kunskap om smärtskattningsinstrument hos vårdpersonal

    Slutsats

    Resultat i denna studie visar att vårdpersonal har begränsat med kunskap om validerad smärtskattning. Det visar sig även att delegeringen av smärtskattning är bristfällig för att samtliga vårdpersonal inte hade fått tillräckligt med information av ansvariga sjuksköterskan på de särskilda boenden där deltagarna arbetade. Vårdpersonal i studien önskade att få utbildning om smärtskattningsinstrument. Kunskap om validerad smärtskattning kan hjälpa vårdpersonal att upptäcka smärta hos personer med demens samt att följa upp behandlingens effekt. Detta i sin tur kan leda till minskat lidande hos personer med demens som lider av smärta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K50 Sadaf och Gasha
  • 50.
    Ahnsberg, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lizén, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition.

    Syfte

    Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi.

    Metod

    En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data.

    Resultat

    Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar.

    Slutsats

    Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 3685
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf