shh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 2325
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Aanesen, Arthur
    et al.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet University.
    Prospective study of a Swedish infertile cohort 2005-08: population characteristics, treatments and pregnancy rates2014In: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 31, no 3, p. 290-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: We here report on results from a prospective study comprising 380 infertile couples undergoing infertility work-up and various treatments for infertility in our clinic. The aim was to investigate the overall birth rate as a result of different treatments, as well as spontaneous pregnancies.

    METHODS: Three hundred and eighty couples were consecutively included between December 2005 and May 2008. All couples underwent a fertility work-up, including hysterosalpingogram, hormonal characterization, clinical examination, screening for infectious diseases and semen analysis. The mean age of the women at the time of inclusion was 33.2 years. The mean duration of infertility prior to inclusion was 1.8 years. And 46.6% (n = 177) of the women had been pregnant prior to their first visit to the clinic and 30.0% (n = 114) had been pregnant earlier in their present relationship.

    RESULTS: As of November 2010, 57.3% (n = 218) of the women had given birth to a child when they were lost to follow up by the study. Spontaneous conception was observed in 11.3% (n = 43) of the women, 14.5% (n = 64) conceived after intrauterine insemination (IUI), 4.2% (n = 16) conceived after ovarian hyperstimulation and ovulation induction (OH/OI) and 28.4% (n = 113) after in vitro fertilization. There were 280 pregnancies and 58 spontaneous abortions (22.3%) in the group. Mean anti-mullerian hormone significantly correlated with antral follicle count and age and was significantly higher in the subgroup that became pregnant after IUI.

    CONCLUSIONS: Spontaneous pregnancies and IUI + OH/OI contributed significantly to the pregnancies observed in the total population. Predictive factors for pregnancy were anti-mullerian hormone in the group undergoing IUI treatment and in the age group ≥38-duration of infertility. Previous pregnancies, body mass index, estradiol, follicle stimulating hormone or having given birth prior to the infertility period were not predictive of pregnancy for the infertile couples in this study.

  • 2.
    Aas, Lars
    Sophiahemmet University College.
    Dokumentation av sjuksköterskor hos patienter som försämras innan hjärtstopp på ett stort svenskt universitets sjukhus2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Aasa, Mari
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Larsson, Marie
    Sophiahemmet University College.
    Upplevelse av rapportering i samband med patientöverföring på en akutklinik2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Abate, Dawit
    Sophiahemmet University College.
    Stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsrelation2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 5.
    Abdelnur, Sofia
    Sophiahemmet University College.
    Omhändertagande av patienter med panikångest: en forskningsöversikt2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Abdoshi, Faeza
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans kunskaper och attityder i mötet med patienter med alkoholmissbruk: Forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 7.
    Abrahamsson, Emy-Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Cederlöf, Lina
    Sophiahemmet University College.
    Bipolär sjukdom: närståendes upplevelse och behov av stöd2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Abrahamsson, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hovi, Annastiina
    Sophiahemmet University College.
    Hjälp till självhjälp: en kvalitativ intervjustudie om patientens egenvård och motivation ur diabetessjuksköterskeperspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Abrahamsson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bergström, Carina
    Sophiahemmet University College.
    Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering: en enkätundersökning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.

    Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.

    Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.

    I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.

    Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.

    Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.

    I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal.

    Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

  • 10.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Adell, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Avendano, Fanny
    Sophiahemmet University College.
    Handhavande av perifer venkateter hos patienter på ett sjukhus i Tanzania2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika.

    Syfte

    Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania.

    Metod

    Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania.

    Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer.

    Resultat

    Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK.

    Slutsats

    Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

  • 12.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

  • 13.
    Adler Franzén, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsson, Lovisa
    Sophiahemmet University.
    Prevention of malnutrition among older persons with dementia: an interview study of Cape Town Care Home Nurses’ preventative work2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Malnutrition among older persons with dementia is a common issue due to the consequences of the diagnosis, such as physical hindrances or forgetting to eat. Preventative work, against malnutrition for example, is part of the work responsibility of a registered nurse (Swedish Society of Nursing (SSN, 2011).

     Aim

    The aim was to describe how Cape Town Care home nurses work to identify and prevent malnutrition in older persons with dementia.

    Method

    A qualitative method was used with semi structured-interviews conducted with six nurses working at six different care homes in the Cape Town Area. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews.

     

    Result

    It was found that nurses work differently in their preventative work, depending on the policies of the care home. Some uses assessments for identifying malnutrition while others rely on their capacity of observation. There were no standardized aids used overall on the care homes to ensure quality of the work.

     

    Conclusion

    It is important to look beyond the diagnosis of dementia in order to work according to a person-centered perspective with the residents wishes and autonomy in focus. To identify risks of malnutrition; identification is key in the preventative work. The nurses used their skills and experience, rather than standardized assessment aids, to observe changes in the residents’ behavior and outlook.

     

  • 14.
    Adler, Marina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Puumala, Catherine
    Sophiahemmet University College.
    Föräldrars uppfattning om vilken information som är betydelsefull vid det första besöket på en neonatalenhet inför en prematur förlossning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Adlitzer, Helena
    Sophiahemmet University.
    Att leva med implanterbar insulinpump vid typ 1-diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 16.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet University.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

  • 17.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet University College.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 18.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet University.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

  • 19.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet University College.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 20.
    Agrell, Petra
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Henriksson Olofsson, Ida
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av att göra en orosanmälan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att personal inom hälso-och sjukvård enligt lag är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa görs relativt få anmälningar inom vuxenpsykiatrin. Essensen inom den psykiatriska vården är vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där kommunikation och patientens delaktighet är av stor betydelse. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att upprätta och behålla en god vårdrelation med sin patient samtidigt som barnperspektivet måste beaktas och skyldigheten att utföra en anmälan vid oro ska följas.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor,inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, erfar och upplever att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Metod

    En kvalitativ studie där åtta sjuksköterskor verksamma på psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län intervjuades för att besvara studiens syfte. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet presenteras utifrån kategorierna faktorer som påverkar orosanmälan och omvårdnadsperspektivet vid orosanmälan. Sjuksköterskorna i vår studie beskriver att en orosanmälan som leder till stöd för familjen hjälper patienten att fokusera på sin egen behandling. Barnperspektivet måste alltid vara i fokus samtidigt som sjuksköterskan ska sträva efter att med hjälp av kommunikation, tillit och patientens delaktighet behålla och stärka vårdrelationen. Tidigare erfarenhet och stöd från kollegor i teamet skapar trygghet i sjuksköterskans utförande av orosanmälan.

    Slutsats

    Resultatet i vår studie tyder på att en orosanmälan i de allra flesta fall bidragit till något positivt i den fortsatta vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Genom kommunikation och patientens delaktighet kan sjuksköterskan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården bidra till att en orosanmälan inte bara leder till att utsatta barn får stöd och skydd, utan också att patienten kan fokusera på sin egen behandling och att den essentiella vårdrelationen bevaras.

  • 21. Aguera-Torres, Hedda
    et al.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet University.
    Winblad, Bengt
    Disability in activities of daily living among the elderly2001In: Current Opinion in Psychiatry, ISSN 0951-7367, E-ISSN 1473-6578, Vol. 14, no 4, p. 355-359Article, review/survey (Refereed)
  • 22.
    Ahlberg, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hokkanen, Minna
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter som drabbats stroke2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 23.
    Ahlberg, Mira
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dahlin, Carolin
    Sophiahemmet University.
    Att leva med HIV som kronisk sjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa.

    Metod

    Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades.

    Resultat

    I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra.

    Slutsats

    Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

  • 24.
    Ahlberg, Susann
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Peterberg, Charlotte
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande av barn som har en svårt sjuk förälder2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 25.
    Ahlbom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Öberg, Helena
    Sophiahemmet University.
    Vattenförlossningens för- och nackdelar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Ahlenius, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Jacobsson, Michaela
    Sophiahemmet University.
    Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod.

    Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget.

    Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla.

    Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

  • 27.
    Ahlgren, Claudine
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Duse, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans professionella ansvar avseende rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt efter stroke: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys.

    Resultat

    Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp.

    Slutsats

    Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

  • 28.
    Ahlin, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Vestlund, Amanda
    Sophiahemmet University College.
    Upplevelser efter ileostomianläggning vid en inflammatorisk tarmsjukdom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 29.
    Ahlskog, Helena
    Sophiahemmet University College.
    Brister i bemötandet inom äldrevården i förhållande till sjuksköterskans omvårdnadsansvar2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Ahlsröd, Richard
    Sophiahemmet University.
    Lustgasläckage på operationssal, tandvårdssal och förlossningssal: arbetsmiljöaspekter för sjukvårdspersonal2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 31.
    Ahlström, Mandy
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fajutrao Valles, Carmelle
    Sophiahemmet University.
    Hand hygiene compliance among nursing staff in a Philippine private hospital2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Healthcare-associated infections constitute a threat to patient safety and an economic burden on health systems worldwide. The most effective way to prevent healthcare-associated infections is through proper hand hygiene practice, but studies show that compliance is low. In 2009, the World Health Organization released hand hygiene guidelines and tools to address the issue. 

    Aim

    The aim of the study was to measure the compliance to the WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care among nursing staff in a private hospital in the Philippines using the evaluation framework of the World Health Organization.

    Method

    The method used to assess compliance was structured direct observations using the World Health Organization’s observation form. Data was collected in 15 days, during full shifts, and analyzed quantitatively based on overall compliance, according to indication, ward, week day/weekend and shift.

    Results

    A total of 1920 opportunities were recorded, of which 336 were hand rub performances, 168 hand wash and 1416 missed opportunities, giving an overall compliance of 26.25 percent. The ward with the highest compliance rate was the Neonatal Intensive Care Unit (45.40 percent) and the lowest was Nursing Station 1 (22.26 percent).

    Conclusion

    The overall compliance rate of 26.25 percent is lower compared to most published studies and healthcare workers were more compliant to indications that protect themselves than to indications that protect patients. The results can be useful in improving quality of care and patient safety.

  • 32.
    Ahlén, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gyberg, Ebba
    Sophiahemmet University.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige insjuknar ungefär 800 barn per år i typ 1 diabetes, vilket innebär drygt 40 barn per 100 000 invånare. Målet med behandlingen för typ 1 diabetes är att uppnå ett normalt blodglukosvärde och minska risken för senare komplikationer. För detta krävs flera injektioner av insulin dagligen, resten av livet. Som sjuksköterska möter man familjer med barn som är diagnostiserade med typ 1 diabetes i olika vårdsammanhang. Det är viktigt att ha förståelse för familjens situation och vilken påfrestning det kan innebära för föräldrarna att ständigt behöva ha kontroll över barnets blodglukosnivå. Tidigare studier har visat att det är vanligt med utbrändhet hos föräldrar med barn med typ 1 diabetes.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes.

    Metod

    Den metod som valdes var litteraturöversikt och databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades för resultatet.

    Resultat

    Resultatet i studien bestod av fyra kategorier med 11 underrubriker. Kategorierna var Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet, Emotionella aspekter, Coping och Hälso- och sjukvården. Resultatet visade en påverkan på föräldrarnas liv inom alla fyrakategorierna.

    Slutsats

    Slutsatsen av litteraturöversikten blev att föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever påtaglig och mätbar påverkan på livet i form av bland annat oro, ångest och försämrad livskvalitet. Denna påverkan pekar på att det finns behov av förbättring i hur föräldrars situation hanteras med ett ökat inslag av familjefokuserad vård i konsultationer hos hälso-och sjukvården.

  • 33.
    Ahmadi Tabatabaee, Parisa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tesfamikael, Winta
    Sophiahemmet University.
    Motiverande samtal relaterat till kardiovaskulära sjukdomar - ur ett patientperspektiv: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund 

    Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor.

    Syfte

    Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck.

    Slutsats

    Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

     

  • 34.
    Ahmed, Alya
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Brostedt, Johan
    Sophiahemmet University.
    Vårdpersonalens roll i kommunikation och omvårdnad av patienter med afasi orsakas av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad.

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke.

    Metod

    För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna.

    Resultat

    Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk.

    Slutsats

    Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

  • 35.
    Ahmedi Wahid, Sadaf
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Aziz Salar, Gasha
    Sophiahemmet University.
    Vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos äldre personer med demens: inom särskilt boende2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Smärta hos äldre personer är utmanande att upptäcka särskilt när det gäller personer med demens. Deras smärta är ofta underbehandlad. Kommunikationssvårigheter hos personer med demens är den främsta orsaken till felbedömning av smärtan. Demenssjukdomen orsakar nedsatt kognitiva förmågan som i sin tur påverkar själv rapporteringen av smärtan som personer med demens upplever. Inom särskilt boende har sjuksköterskan en annan roll och detta leder till att sjuksköterskan inte kan delta aktivt i smärtbedömning av personer med demens som i sin tur orsakar onödigt lidande. Sjuksköterskor delegerar vissa arbetsuppgifter till vårdpersonal. Därför utgår sjuksköterskor utifrån vårdpersonalens rapportering av smärta hos personer med demens

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demens på särskilt boende.

    Metod

    Kvalitativ design är vald som metod för denna studie och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio undersköterskor intervjuades enskilt inom tre olika särskilda boenden. Analys av data gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultaten visar att vårdpersonalens anser att smärtskattning av personer med demens är viktigt och ett sätt att kunna lindra lidande hos dessa personer. Vårdpersonal upplever svårigheter att upptäcka smärta hos personer med demens på grund av deras kognitivt nedsatta förmågor. Det visade sig att det saknas smärtskattnings rutiner på särskilda boende och det saknas även kunskap om smärtskattningsinstrument hos vårdpersonal

    Slutsats

    Resultat i denna studie visar att vårdpersonal har begränsat med kunskap om validerad smärtskattning. Det visar sig även att delegeringen av smärtskattning är bristfällig för att samtliga vårdpersonal inte hade fått tillräckligt med information av ansvariga sjuksköterskan på de särskilda boenden där deltagarna arbetade. Vårdpersonal i studien önskade att få utbildning om smärtskattningsinstrument. Kunskap om validerad smärtskattning kan hjälpa vårdpersonal att upptäcka smärta hos personer med demens samt att följa upp behandlingens effekt. Detta i sin tur kan leda till minskat lidande hos personer med demens som lider av smärta. 

  • 36.
    Ahnsberg, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lizén, Carolina
    Sophiahemmet University.
    Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition.

    Syfte

    Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi.

    Metod

    En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data.

    Resultat

    Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar.

    Slutsats

    Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

  • 37.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, H
    Pettersson, K
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Women's attitudes, experiences and compliance concerning the use of Mindfetalness: A method for systematic observation of fetal movements in late pregnancy2017Conference paper (Other academic)
  • 38.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Women's attitudes, experiences and compliance concerning the use of Mindfetalness- a method for systematic observation of fetal movements in late pregnancy2017In: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 17, no 1, article id 359Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Maternal perception of decreased fetal movements and low awareness of fetal movements are associated with a negative birth outcome. Mindfetalness is a method developed for women to facilitate systematic observations of the intensity, character and frequency of fetal movements in late pregnancy. We sought to explore women's attitudes, experiences and compliance in using Mindfetalness.

    METHODS: We enrolled 104 pregnant women treated at three maternity clinics in Stockholm, Sweden, from February to July of 2016. We educated 104 women in gestational week 28-32 by providing information about fetal movements and how to practice Mindfetalness. Each was instructed to perform the assessment daily for 15 min. At each subsequent follow-up, the midwife collected information regarding their perceptions of Mindfetalness, and their compliance. Content analyses, descriptive and analytic statistics were used in the analysis of data.

    RESULTS: Of the women, 93 (89%) were positive towards Mindfetalness and compliance was high 78 (75%). Subjective responses could be binned into one of five categories: Decreased worry, relaxing, creating a relationship, more knowledge about the unborn baby and awareness of the unborn baby. Eleven (11%) women had negative perceptions of Mindfetalness, citing time, and the lack of need for a method to observe fetal movements as the most common reasons.

    CONCLUSION: Women in late pregnancy are generally positive about Mindfetalness and their compliance with daily use is high. The technique helped them to be more aware of, and create a relationship with, their unborn baby. Mindfetalness can be a useful tool in antenatal care. However, further study is necessary in order to determine whether the technique is able to reduce the incidence of negative birth outcome.

  • 39.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Linde, Anders
    Sophiahemmet University.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, H
    Pettersson, K
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Structured daily observation of fetal movements and transfer to neonatal clinic2017Conference paper (Other academic)
  • 40.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Mindfetalness: En metod som kan stärka kvinnors uppmärksamhet av fosterrörelser2018Conference paper (Other academic)
  • 41.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Georgsson, Susanne
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Increased labor induction and women presenting with decreased or altered fetal movements: A population-based survey2019In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, no 5, article id e0216216Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Women's awareness of fetal movements is important as perception of decreased fetal movements can be a sign of a compromised fetus. We aimed to study rate of labor induction in relation to number of times women seek care due to decreased or altered fetal movements during their pregnancy compared to women not seeking such care. Further, we investigated the indication of induction.

    MATERIAL AND METHODS: A prospective population-based cohort study including all obstetric clinics in Stockholm, Sweden. Questionnaires were distributed to women who sought care due to decreased or altered fetal movements ≥ 28 week's gestation in 2014, women for whom an examination did not indicate a compromised fetus that required induction of labor or cesarean section when they sought care. Women who gave birth at ≥ 28 weeks' gestation in 2014 in Stockholm comprises the reference group.

    RESULTS: Labor was induced more often among the 2683 women who had sought care due to decreased or altered fetal movements (RR 1.4, 95% CI 1.3-1.5). In women who presented with decreased or altered fetal movements induction of labor occurred more frequently for fetal indication than those with induction of labor and no prior fetal movement presentation (RR 1.6, 95% CI 1.4-1.8). The rate of induction increased with number of times a woman sought care, RR 1.3 for single presentation to 3.2 for five or more.

    CONCLUSIONS: We studied women seeking care for decreased or altered fetal movements and for whom pregnancy was not terminated with induction or caesarean section. Subsequent (median 20 days), induction of labor and induction for fetal indications were more frequent in this group compared to the group of women with no fetal movement presentations. Among women seeking care for altered or decreased fetal movements, the likelihood of induction of labor increased with frequency of presentation.

  • 42.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Mindfetalness - a systematic method for observing fetal movements: A randomized controlled trial2019Conference paper (Other academic)
  • 43.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Mindfetalness: A useful tool when informing pregnant women about fetal movements2019Conference paper (Other academic)
  • 44.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindgren, Helena
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Warland, Jane
    Pettersson, Karin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet University.
    Daily structured approach to awareness of fetal movements and pregnancy outcome - a prospective study2019In: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 20, p. 32-37, article id S1877-5756(18)30321-5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: We investigated how women, seeking care due to decreased movements, had paid attention to fetal movements and if the method of monitoring was associated with pregnancy outcome.

    METHODS: A questionnaire was distributed to women from gestational week 28, who had sought care due to decreased fetal movements in Stockholm between January 1st and December 31st, 2014. Women were included in the study if the examination did not reveal any signs of a compromised fetus requiring immediate intervention. Birth outcome and sociodemographic data were collected from the obstetric record register.

    RESULTS: There were 29166 births in Stockholm in 2014, we have information from 2683 women who sought care for decreased fetal movements. The majority (96.6%) of the women stated that they paid attention to fetal movements. Some women observed fetal movements weekly (17.2%) and 69.5% concentrated on fetal movements daily (non-structured group). One in ten (9.9%) used counting methods daily for observing fetal movements (structured group). Women in the structured group more often had caesarean section before onset of labor (RR 1.6, 95% CI 1.2-2.2) and a lower risk of their baby being transferred to neonatal nursery (RR 0.25, 95% CI 0.03-0.94) compared to women in the non-structured group.

    CONCLUSIONS: Women, who had a daily and structured approach to awareness of fetal movements, were more likely to have a caesarean section but their babies were less likely to be transferred to a neonatal nursery as compared with women who used a non-structured method daily.

  • 45.
    Alanen, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Axelsson, Johanna
    Sophiahemmet University College.
    Beröring i vården av äldre: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46. Al-Ani, Amer N
    et al.
    Samuelsson, Bodil
    Sophiahemmet University College.
    Tidermark, Jan
    Norling, Asa
    Ekström, Wilhelmina
    Cederholm, Tommy
    Hedström, Margareta
    Early operation on patients with a hip fracture improved the ability to return to independent living:  a prospective study of 850 patients2008In: The Journal of Bone and Joint Surgery. American volume, ISSN 1535-1386, Vol. 90, no 7, p. 1436-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The outcome for many patients with a hip fracture remains poor. The aim of the present study was to investigate whether the timing of surgery in such patients could influence the short-term clinical outcome. METHODS: We included 850 consecutive patients with a hip fracture who were admitted to the hospital during one year in a prospective study. Three cutoff limits for a comparison of early and late operation were defined. The outcome (the ability to return to independent living, risk for the development of pressure ulcers, length of the hospital stay, and mortality rate) for patients who had an operation within twenty-four, thirty-six, and forty-eight hours was compared with the outcome for those who had an operation at a later time. RESULTS: Patients who had the operation more than thirty-six and forty-eight hours after admission were less likely to return to independent living within four months (odds ratio, 0.44 and 0.33, respectively), whereas there was no significant difference with use of the twenty-four-hour cutoff limit. The incidence of pressure ulcers in the groups that had the operation later was increased at all three cutoff limits (a delay of more than twenty-four hours, more than thirty-six hours, and more than forty-eight hours) (odds ratio, 2.19, 3.42, and 4.34, respectively). The length of hospitalization was also increased in the groups that had the later operation (median, fourteen compared with eighteen days, fifteen compared with nineteen days, and fifteen compared with twenty-one days, respectively) (p < 0.001 for all comparisons). The importance of surgical timing remained significant after adjusting for several possible confounders (p < 0.05). CONCLUSIONS: Early compared with late operative treatment of patients with a hip fracture is associated with an improved ability to return to independent living, a reduced risk for the development of pressure ulcers, and a shortened hospital stay.

  • 47. Alasiry, Sharifa
    et al.
    Löfvenmark, Caroline
    Sophiahemmet University.
    Nurses' perceptions of pain assessment and pain management for patients with myocardial infarction in a coronary care unit2013In: Middle East Journal of Nursing, ISSN 1834-8750 (e-ISSN), 1834-8742 (print), Vol. 7, no 5, p. 9-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Pain is one of the most common medical problems that occur in hospitals; in spite of its incidence, there are many patients who suffer with untreated pain. Unrelieved pain can negatively impact a person's quality of life, causing activity life disturbances like psychological distress; anxiety, depression and lack of sleep. Cardiovascular disorder is a significant global health problem, which accounts for the death of a third of people of the world. Chest pain is the most common symptom of heart attacks. However, some patients will present with pain in other areas like pain in arm, shoulder, neck, teeth, jaw and back pain. In literature there is little observational research to investigate actual pain assessment and management practices of critical care nurses in routine clinical practice for patients with myocardial infarction. Aim:The aim of this study was to explore nurses' perceptions regarding pain assessment and pain management for patients with Myocardial Infarction in a coronary care unit.

    Methodology: The study was a qualitative design, using semi structured interviews. Ten critical care nurses who work in a coronary care unit were interviewed. The author used a qualitative content analysis approach to analyze the interviews by doing the manual analyzing and having different themes.Result: Three main themes were indentified in this study and each theme had different categories which are presented as the following: Dealing with patients who have myocardial infarction pain is challenging; there are different approaches in pain assessment including subjective and the third theme is Holistic approaches to pain management.

    Conclusion: Critical care nurses need more skills and knowledge to practice good pain assessment and effective pain management when they deal with patients who have myocardial infarction pain. In this study patients who do not verbalized their pain lack the proper assessment of pain due to inability to communicate their pain. More research is needed in this area of pain assessment and management especially for patients with myocardial infarction.

  • 48.
    Alayed, Abdulrahman S.
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lööf, Helena
    Sophiahemmet University.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Saudi Arabian ICU safety and nurses' attitudes2014In: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 27, no 7, p. 581-593Article in journal (Refereed)
  • 49.
    Albertsson, Catharina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bolin, Louise
    Sophiahemmet University College.
    Hierarkins inverkan på omvårdnadsarbetet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 50.
    Albertsson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Kärnek, Malin
    Sophiahemmet University College.
    Föräldrars upplevelse av information då deras barn vårdas för cancer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
1234567 1 - 50 of 2325
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.6
|