Bakgrund

Ungefär en person får ett cancerbesked varje timma i Sverige. Beroende på individens diagnos och tillstånd, tvingas personen inse att denne står inför andra förutsättningar och att livet plötsligt förändrats. Ett cancerbesked leder ofta till att personen försätts i en kris, en kris varje individ på olika sätt försöker övervinna. I samband med ett cancerbesked är kommunikationsförmågan och bemötandet två viktiga faktorer som har en betydande roll i mötet med patienten.

Syfte

Syftet var att beskriva patientens upplevelse av faktorer som påverkar mötet i samband med ett cancerbesked.

Metod

En litteraturöversikt valdes som metod till föreliggande studie. Databassökningar genomfördes och totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär för att besvara studiens syfte.

Resultat

De fyra teman som presenteras i resultatet är betydelsen av individanpassad information, preferenser gällande informationens innehåll, betydelsen av vårdpersonalens bemötande och förtroende för vårdpersonalen. Det framkom att beskedet bör lämnas på ett individanpassat sätt och att patienten ska involveras i sjukdomsprocessen. Vidare ska vårdpersonalen tillämpa ett empatiskt och känslomässigt bemötande samt inge en känsla av hopp till patienten.

Slutsats

Utifrån de inkluderade studierna framkom att det är många aspekter som vårdpersonalen bör ta i beaktning för att göra patientens upplevelse av mötet i samband med cancerbeskedet så lindrigt och hanterbart som möjligt. Författarna till föreliggande studie identifierande följande betydelsebärande faktorer: att informationen utformas efter det enskilda behovet, stöd av närstående, att vårdpersonalen tillämpar ett förenklat och anpassat språk, att det bringas klarhet i sjukdomsprocessen, att patientens delaktighet i processen främjas, avvarande av tid, att patienten ges utrymme för sin reaktion och att främja att patienten vågar visa känslor, att personalen tillämpar ett empatiskt och känslomässigt bemötande, ett gott samarbete mellan professionerna, att vårdpersonalen tillämpar bra kommunikationsstrategier, förtroende för vårdgivaren och avslutningsvis vårdpersonalens förmåga att förmedla hopp.