Nattarbete de bortglömda timmarna: en intervjustudie baserad på sjuksköterskors upplevelser av hemsjukvård
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
Night work the forgotten hours : an interview study based on nurses’ experiences of home care (English)
Abstract [sv]
Allt fler patienter som drabbats av en obotlig sjukdom väljer att leva livet ut i sitt eget hem. Döende patienter är ofta i behov av god symtomlindring. När patienten väljer att dö i det egna hemmet ställer detta också krav på närstående som finns i patientens närhet. Dessa närstående är viktigt att sjuksköterskan också uppmärksammar. För att ge både patient och närstående en trygg och säker vård i livet slut, är det av vikt att det finns personal med kunskap i palliativ vård dygnets alla timmar.
Syftet var att beskriva hur nattarbetande sjuksköterskor upplevde det medicinska stödet i omvårdnadsarbetet till patienter i behov av palliativ vård i hemmet.
Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. En innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Sammanlagt genomfördes 11 intervjuer i två olika vårdorganisationer, specialiserat palliativt team dygnet runt och kommunal hemsjukvård i samverkan med specialiserat palliativt team.
I resultatet framträdde fyra domäner i relation till sjuksköterskornas upplevelser av det medicinska stödet. De fyra domänen var läkarstöd, journal/planering, slutenvården och rapportering. Inom dessa domän framkom både positiva och negativa upplevelser. Inom läkarstödet beskrevs behov av möjlighet till kontakt med läkare med inriktning till palliativ vård. De eftersökte stöd i form av hembesök när detta behövdes. Hur tillgången till journal/planering var, såg väldigt olika ut beroende på vilken vårdorganisation som sjuksköterskan tillhörde. Det framkom negativa faktorer så som total avsaknad av tillgång till journal men också positiva upplevelser så som god tillgång och möjlighet att följa patientens planerade omvårdnadsvårdplanering. I fyra av enheterna fanns ingen tillgång till direktinläggning nattetid för de patienter som behövde. Slutenvården fyllde en så mycket större roll än bara sina slutenplatser. Sjuksköterskorna i hemmet uppskattade att kunna bolla idéer och rådfråga kollegor inom slutenvården, vilket minskade känslan av ensamhet. Rapporteringen till och från övriga kollegor var ett område som samtliga sjuksköterskor upplevde kunde förbättras. Övergripande kände sjuksköterskorna sig säkra i sin roll och upplevde sitt jobb givande men önskade överlag ett bättre medicinsk stöd i sitt arbete i patienternas hem.
Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever en ökad trygghet när läkare med inriktning mot specialiserad palliativ vård fanns kontaktbar dygnet runt. Även tillgången till journaler var en avgörande faktor för att känna att förutsättningarna fanns för att kunna lösa situationer som kunde uppstå i patientens hem. Det finns ett övergripande behov av ökad kommunikation mellan vårdlag. Föreliggande studie visar på ett behov av att granska verksamheters sätt att inkludera sina nattarbetande sjuksköterskor i behandling- och omvårdnadsplaner. Denna information som dessa sjuksköterskor besitter kan vara till stor vikt för att öka livskvalitet för patienten och deras närstående.
Abstract [en]
An increasing number of patients suffering from incurable illness/disease choose to live the last days of their lives in their own homes. Terminally ill patients are often in need of good symptom management. When the patient chooses to spend the last days of his life in his or her own home it affects the closest family and imposes demands on them. Therefore it is important for the registered nurse (RN) to also support the closest family in order to create a safe and secure end-of-life care. It is important to have health professionals with expertise and knowledge in palliative care when giving support around the clock.
The aim was to describe how RN´s who work night shifts experienced the medical support while providing nursing care for patients in need of palliative care at the patient's home.
The method used was a qualitative semi-structured interview. A content analysis of the collected material was conducted. The total of eleven interviews were conducted in two different healthcare organizations, namely, in a hospital-based specialized palliative team working around the clock and a municipal home-care team that collaborates with the specialized palliative team.
In the results, four domains appeared in relation to the nurses’ experiences of the medical assistance. These four domains are the support of physicians, medical records, inpatient care, and reporting. Within these four domains both positive and negative experiences were described by the nurses. The support of physicians was described as a possibility to contact a physician with knowledge of palliative medicine. Even the possibility of making a house call was expected. Access to patient's medical record varied depending on the healthcare organization where the RN`s were working. There were negative experiences such as a total lack of access to medical records but also positive ones such as good access to medical records and the opportunity to follow patients care plan. Four of the units did not have the possibility of inpatient care when needed at nighttime. For the RN`s who were providing homecare, the access to inpatient care did not only mean to have access to a bed when needed, it also gave them the possibility to consult and discuss problems with their colleagues working at the inpatient care, so they did not feel left one on one with their problems. Reporting between colleagues was an area that all RN´s working night shifts described as being in need for improvement. Overall the RN´s felt secure in their role and found their work rewarding but desired a better medical support in their work in homecare.
The conclusion of the study is that RN´s feel more secure when a physician specialised in palliative care is available around the clock. Furthermore, access to medical records was a crucial factor for RN`s to be able to resolve situations that could occur at the patient’s home. There was a significant need for an increase in communication between different care teams. The present study also shows a need to review how RN`s who work night shifts are included in the process of treatment and the creation of care plans for the patient. The information that RN`s working night shifts possess can be of great importance to increase the quality of life of patients and their families.
Place, publisher, year, edition, pages
2016. , p. 33
Keywords [en]
Palliative care, Community care; Out of hours nurse, Medical assistance
Keywords [sv]
Palliativ vård, Hemsjukvård, Nattarbetande sjuksköterskor, Medicinskt stöd
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-2251OAI: oai:DiVA.org:shh-2251DiVA, id: diva2:934012
Educational program
Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap : palliativ vård
Supervisors
Examiners
2016-06-172016-06-072021-05-11Bibliographically approved