Inom Sjukvårdens akutmottagningar ökar antalet vårdsökande patienter. Det växande vårdbehovet medför ökade resurskrav i form av personal, kompetens, vårdplatser och utrustning. Efterfrågan på sjuksköterskor är stor och behovet förväntas öka de kommande åren. Tillgången på sjuksköterskor har betydelse för patientsäkerheten i vården och det råder en obalans mellan efterfrågat vårdbehov och resurser. Samtidigt noteras stigande sjuktal bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården vilket är oroväckande då personalbortfall påverkar vårdproduktionen.

Syftet var att belysa faktorer som kan påverka arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Arbetet genomfördes med hjälp av litteraturöversikt och data bearbetades med hjälp av integrativ analys. I litteraturöversikten inkluderades 18 artiklar efter artikelsökning i databaserna PubMed, CINAHL Complete samt EBSCOhost. Sökorden emergency department, emergency nurse, nurse, work related, work och occupational health användes. Inkluderade artiklar analyserades enligt integrativ analys. Domäner som framträdde var stress, hot och våld samt organisation. Vid analys av resultaten identifierades sju underliggande faktorer som påverkade arbetsrelaterad ohälsa.

Resultatet i denna litteraturöversikt belyser de sju identifierade faktorerna som påverkade arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Dessa faktorer var vårdtyngd, arbetsledning, anställningsförhållanden, sjuksköterskors utbildningsnivå och yrkeserfarenhet, hot och våld, personen bakom hot och våld samt situationen bakom hot och våld. Dessa faktorer tycks vara integrerade med varandra i bemärkelsen att de kan påverka varandra.

Slutsatsen var bland annat att när personalresurserna upplevdes för låga eller när vårdtyngden upplevdes för hög uppstod stress. Arbetstider, bristande belöningssystem, otydlig arbetsledning och återkoppling kunde bidra till arbetsrelaterad ohälsa. Sjuksköterskorna efterfrågade tydligt definierade roller, att få arbeta autonomt och att ha tillgång till kompetensutveckling. Då detta saknades kunde missnöje och ohälsa uppstå. Seniora sjuksköterskor och sjuksköterskor med högre utbildningsnivå fick mer ansvar och hade högre förväntningar på sig vilket kunde bidra till ohälsa om inte deras ansvar och arbetsuppgifter definierades. Hot och våld mot sjuksköterskor förekom på akutmottagningar. Personer samt situationer kunde i sig vara faktorer som ledde till hot och våld där våldet var en direkt arbetsrelaterad skada/ohälsa. Flera av de faktorer som kan bidra till arbetsrelaterad ohälsa står i strid till vad som åligger sjuksköterskor i deras etiska kod vilket skulle kunna orsaka moraliska konflikter.