Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.