SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vattenfödslar har förekommit i över 200 år och fick sitt genombrott på 1970-1980 talet, främst i Frankrike och Ryssland. Det finns ett flertal dokumenterade fördelar för kvinnan att bada under förlossningen såsom ett snabbare förlossningsförlopp, minskat behov av farmakologisk smärtlindring och minskad risk för instrumentell förlossning och kejsarsnitt. På grund av uttalanden från bland andra Amerikanska neonatologer om de potentiella risker som finns för barnet har många obstetriker och barnmorskor valt att undvika vatten som ett alternativ vid förlossning.

Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga hur vanligt det är med komplikationer för barnet efter en vattenfödsel.

Metod: En litteraturöversikt valdes där sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Artiklarna var peer reviewed och svarade på arbetets syfte.

Resultat: Det framkom totalt fem olika kategorier som belyste komplikationer för barnet efter vattenfödsel. Apgarpoäng, fysiska komplikationer, pH-värde och överflyttning till neonatalavdelning och mortalitet. Komplikationerna i vardera kategori varierade i allvarlighetsgrad och förekom mycket sällan i förhållande till det totala antalet deltagare i studierna. Merparten av alla vattenfödslar medförde inte några ökade risker för barnet och infektionsrisken i samband med vattenfödsel visade sig vara lägre än vid landfödslar.

Slutsats: För en lågrisk-kvinna med enkelbörd, normal graviditet och förväntat normal förlossning tyder forskningen på att det inte finns några ökade risker för barnet med att födas i vatten.