BAKGRUND Forskning om hur premenstruellt dysforiskt syndrom påverkar kvinnors livssituation är bristfällig. Symtomen liknar de som förekommer vid premenstruellt syndrom men är av allvarligare grad. Tidigare studier har visat på en nedsatt livskvalitet hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Besvären får konsekvenser för både relationer och arbetsliv. Bristande bemötande kan leda till att ett ytterligare lidande för de kvinnor som söker vård, utöver det redan upplevda lidandet i förhållande till sjukdomen.

SYFTE Att beskriva upplevd livssituation och upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom.

METOD Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. PMS-förbundet kontaktades för rekrytering och sju kvinnor som uttryckte intresse för att delta valdes sedan ut. Efter transkribering bearbetades materialet med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Katie Erikssons omvårdnadsteori.

RESULTAT Resultatet visade att kvinnorna upplevde ett sjukdomslidande. Relationer och arbetsförmåga påverkades liksom kvinnornas självbild. Den bristfälliga vården kunde bidra till ett ytterligare lidande. Detta vårdlidande kunde lindras genom ett respektfullt bemötande där kvinnorna fick information och tilläts ta del i utformningen av vården. Kvinnorna efterfrågade ett helhetstänkande hos vårdpersonal som upplevdes vara fokuserad på farmakologisk behandling.

SLUTSATS Att leva med premenstruellt dysforiskt syndrom innebar lidande. Kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården och en okunskap som förstärkte lidandet. Personcentrerad omvårdnad bör i högre grad tillämpas vid vård av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Utökad patientinformation är nödvändig för kvinnorna och personer i deras omgivning då detta leder till ökad förståelse.