SAMMANFATTNING

Bakgrund

När en människa söker vård hamnar vederbörande i ett beroendeläge och på så sätt även i ett underläge gentemot sjuksköterskan. Ett barn som söker vård hamnar i ett dubbelt underläge till sjuksköterskan då denne både är en vuxen människa och har en profession som barnet är i beroendeställning till. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att hon behöver kunna anpassa sin kommunikation till patienten så att denne kan förstå det som kommuniceras. Barn har ett behov av anpassad kommunikation och sjuksköterskan behöver således veta vad som krävs för att barnet ska förstå henne.

Syfte

Syftet var att beskriva kommunikationen mellan barn och sjuksköterska utifrån barnens perspektiv.

Metod

En litteraturöversikt med en systematisk litteraturstudies struktur gjordes. Totalt inkluderades 15 artiklar som kvalitativt undersökt barns upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan.

Resultat

Det framkom att varje barn har en unik preferens för hur de föredrar att sjuksköterskan anpassar sin kommunikation. Vissa barn ville att sjuksköterskan kommunicerade direkt till dem medan andra barn föredrog att sjuksköterskan kommunicerade med deras vårdnadshavare. En del barn kände sig inte redo eller för sjuka för att ta beslut rörande sin vård och ansåg att det var bättre om dessa beslut togs av vårdnadshavaren. Majoriteten av de barn som ville vara med och ta beslut kände sig exkluderade från beslutstagandet och kommunikationen.

Slutsats

För att uppnå en optimal kommunikation mellan barn och sjuksköterska krävs det att sjuksköterskan anpassar kommunikationen utefter varje specifikt barn.

Nyckelord: barn, tonåringar, kommunikation, sjuksköterska, sjukhusvistelse