Bakgrund

Missfall förekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och innebär att denna avbryts ofrivilligt före vecka 22. Orsaken är sällan känd. Ett missfall kan ha olika förlopp och kan kräva medicinsk eller kirurgisk behandling. Missfallet orsakar ofta en traumatisk kris och en sorgeprocess för kvinnan. Swansons omvårdnadsteori kan tillämpas i omvårdnaden av en kvinna som fått missfall.

Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden vid missfall.

Metod

Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO och 19 artiklar inkluderades i resultatet efter ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes i en matris.

Resultat

Resultatet presenterades genom teman i ordning utefter hur kvinnan upplevde dessa. De fysiska symtomen kunde leda till rädsla och panik. Ett missfall innebar även en psykisk påfrestning och nästan alla kvinnor genomgick en psykisk kris. Att finna orsaken var viktigt för kvinnorna och associerades med mindre lidande och ångest samt högre grad av psykisk återhämtning. Även stöd från närstående och sjukvårdspersonal var avgörande för hur kvinnan upplevde sitt missfall. Vården upplevdes i stor utsträckning som bristfällig exempelvis genom otillräcklig information samt brist på tid och empati.

Slutsats

Ett missfall innebar både psykisk och fysisk påfrestning. Trots att sjukvårdspersonal i vissa fall var medveten om uppgiften att tillgodose kvinnans fysiska och psykiska behov, upplevde kvinnorna en brist i sjukvårdspersonalens handlande. Utbildning inom ämnet samt en större medvetenhet hos sjukvårdspersonal kunde öka chanserna för att ge en god och adekvat vård till kvinnor som upplevt missfall.