Bakgrund

Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet.

Syfte

Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning.

Metod

Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning.

Resultat

Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning.

Slutsats

Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja.

Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.