Bakgrund

Narkotikamissbruk är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige beräknas över 500 människor varje år dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk är att en person, en eller flera gånger, injicerat narkotika under en 12-månadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagsläget beräknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, såsom hiv och hepatit C, på grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige år 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner. På sprututbytesprogrammen har sjuksköterskorna en central roll där de utför hälsofrämjande åtgärder riktade mot injektionsmissbrukarna.

Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av arbetet på sprututbytesprogram i Sverige.

Metod

Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor deltog i studien och samtliga sprututbytesprogram i Sverige fanns representerade. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades ordagrant och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat

Det framkom att sjuksköterskorna upplevde samhällets bemötande av sprututbytesprogrammet delat mellan förespråkare och motståndare. Sjuksköterskorna ansåg sprututbytesprogrammet betydelsefullt i det preventiva arbetet mot blodburna infektioner med tanke på de hälsofrämjande åtgärderna sjuksköterskorna utförde. Sjuksköterskorna framhöll att de upplevde att samspelet mellan dem och injektionsmissbrukarna var positivt men att de, i arbetet med sprututbytesprogrammen, också ibland erfor etiska och moraliska dilemman. Dessa dilemman kunde upplevas betungande för sjuksköterskorna vilket ledde till behov av stöd från kollegor och/eller genom professionell handledning.

Slutsats

Sjuksköterskorna på sprututbytesprogram har en positiv inställning till sitt arbete då de motverkar ohälsa hos injektionsmissbrukarna genom hälsofrämjande åtgärder. Vid arbetet på SUP upplever sjuksköterskorna etiskt och moraliskt utmanande situationer som leder till känslomässigt engagemang. Trots dessa utmanande situationer upplever sjuksköterskorna att samspelet mellan dem och injektionsmissbrukarna generellt är välfungerande. Sjuksköterskorna framhöll att de får stöd av varandra i arbetsgruppen. Utöver arbetsgruppens stöd fanns hos vissa sjuksköterskor behov av professionell handledning.