Antalet personer med kognitiv sjukdom förväntas öka i framtiden, då allt fler uppnår en hög ålder. Kognitiv sjukdom påverkar personens förmåga att uttrycka sina behov och önskemål, till följd av det kan beteendemässiga- och psykiska symtom uppstå. Beteendemässiga och psykiska symtom påverkar personens livskvalitet negativt. Hälso- och sjukvården ska ha den personal som krävs för att arbeta patientsäkert och att god vård uppnås. Specialistsjuksköterskan i kognitiv sjukdom ska vara ett stöd för övrig vårdpersonal i teamet och ha fördjupade kunskaper inom området.

Syfte var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med kognitiv sjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom på särskilt boende.

Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en integrativ litteraturöversikt med systematisk sökstrategi.

Resultatet omfattade en sammanställning av 16 originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultatet visade att vårdpersonalen upplevde att beteendemässiga och psykiska symtom var tidskrävande och de behövde lära känna varje person för att utforma personcentrerad vård i syfte att lindra dem. Vårdpersonalen upplevde att ett förebyggande arbete krävdes för att lindra och hantera utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom. Vårdpersonalen upplevde att utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom minskade genom strukturerade arbetssätt, där ett närvarande ledarskap beskrevs som en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer var välfungerande samverkan mellan olika yrkeskategorier och betydelsen av tydliga rutiner och avsatt tid för utbildning.

Slutsatsen var att utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom kunde förebyggas och hanteras genom att se personen bakom sjukdomen, där hänsyn togs till personens tidigare vanor och intressen. Strukturerade arbetssätt med ett stödjande ledarskap var till hjälp för att samverka mellan yrkeskategorier och på så sätt utforma personcentrerad vård i syfte att förebygga beteendemässiga och psykiska symtom och öka personens livskvalitet.

The number of people with neurocognitive disorders is expected to increase in the future, as more and more people reach old age. Neurocognitive disorders affect the person's ability to express their needs and wishes, which can lead to behavioural and psychological symptoms. Behavioural and psychological symptoms negatively affect the person's quality of life. Health and medical care should have the personnel required to work safely and to achieve good care. The specialist nurse in neurocognitive disorders should support other healthcare personnel in the team and have in-depth knowledge in the area.

The aim was to highlight healthcare personnel's experiences of caring for people with neurocognitive disorder and behavioural and psychological symptoms in nursing homes.

The method used to answer the study's aim was an integrative literature review with a systematic search strategy.

The result included a compilation of 16 original articles with both quantitative and qualitative approaches.The results showed that healthcare personnel experienced that behavioural and psychological symptoms were time-consuming and that they needed to get to know each person in order to develop person-centred care with the aim of alleviating symptoms. Healthcare personnel experienced that preventive work was required to alleviate and manage challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms. Healthcare personnel experienced that challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms were reduced through structured working methods, where present leadership was described as a success factor. Additional success factors were well-functioning collaboration between different professional categories and the importance of clear routines and time allocated for education.

The conclusion was that challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms could be prevented and managed by seeing the person behind the disorder, where the person's previous habits and interests were taken into account. Structured working methods with a supportive leadership were helpful in collaborating between professional categories and thus designing person-centred care with the aim of preventing behavioural and psychological symptoms and increasing the person's quality of life.