Bakgrund: Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. Varje år drabbas omkring 13 000 svenskar av hjärtstopp. Förra året räddades 1500 personer till livet. För att maximera chansen till överlevnad behöver flera åtgärder sammanfalla. Efter ett hjärtstopp kan olika symtom upplevas som påverkar livssituationen. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan den bästa omvårdnaden ges av specialistsjuksköterskan för att förbättra patientens upplevelser. 

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser efter ett hjärtstopp ur vuxna personers och närståendes perspektiv.

Metod: En allmän litteraturstudie utformades utifrån Polit och Becks niostegsmodell. 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dataanalysen av artiklarna skedde med hjälp av tematisk analys för att sammanställa artiklarna till ett resultat.

Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra huvudteman och åtta underteman. De fyra huvudteman var; att fortsätta leva, upplevelser av vården, begräsningar i vardagen och sociala förändringar. Upplevelser som framkom var tacksamhet för omständigheterna, ett behov av kontinuerlig information och bristen på denna, ett sviktande minne, trötthet, oro, ångest, kognitiv påverkan, förändrande roller i familjen samt en stor oro hos de närstående.

Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en traumatisk händelse som innebar utmaningar för både de överlevande och deras närstående. Nya anpassningar behövde göras i livet och förändringar både fysiskt, psykiskt och existentiellt påverkade. Även om tacksamhet var en vanlig känsla så fanns även oro och rädsla starkt närvarande. Det var viktigt med tydlig information för att få svar på frågor och för att kunna bearbeta händelsen. Insikten för de flesta var att hjärtstoppet alltid kommer att vara en del av deras liv på både gott och ont. 

Background: The most common cause of cardiac arrest is ischemic heart disease. Every year, about 13,000 Swedes suffer from cardiac arrest. Last year 1,500 people were saved. To maximize the chance of survival, several measures need to coincide. After a cardiac arrest, various symptoms can be experienced that affect the life situation. With a person-centered approach, the best nursing can be provided by the specialist nurse to increase the situations experience for the patient. 

Aim: The aim was to describe experiences after a cardiac arrest from the perspective of adults and relatives. 

Method: A general literature review was designed using Polit and Beck's nine-step model. 15 scientific articles with a qualitative approach were used. The searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The data analysis of the articles was done with the help of thematic analysis to compile the articles into a result.  

Results: The results were presented based on four main categories and eight subcategories. The four main categories were continuing to live, experiences of care, limitations in everyday life and social changes. Experiences that emerged were gratitude for circumstances, a need for continuous information and the lack of this, a failing memory, fatigue, worry, anxiety, cognitive impact, changing roles in the family and a great deal of anxiety among the relatives. 

Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a traumatic event that posed challenges for both the survivors and their relatives. New adaptations needed to be made in life and changes both physically, mentally and existentially affected. Although gratitude was a common emotion, worry and fear were also strongly present. It was important to have clear information to get answers to questions and to be able to process the incident. The realization for most people was that cardiac arrest will always be a part of their lives, for better or worse.