Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av Sveriges befolkning,varav upp till tio procent är över 80 år. Kronisk hjärtsvikt orsakas ofta avkardiovaskulära sjukdomar och hypertoni, vilket påverkar flera organ ochleder till trötthet samt försämrad livskvalitet. Trots att palliativ vård kanförbättra livskvaliteten vid hjärtsvikt, försvåras dess tidiga integrering avsjukdomens oförutsägbara förlopp, bristande samverkan och avsaknad avtydliga strategier. Detta skapar ett behov av att undersöka faktorer sompåverkar förutsättningarna för en mer jämlik och sammanhållen vård vidhjärtsvikt.

Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar integrering av tidigpalliativ vård vid hjärtsvikt.

Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes viaCINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen omfattade 13 kvalitativastudier med stöd av teorin Person-Centred Practice Framework (PCPF).

Resultat: Kommunikation är avgörande för att integrera palliativ vårdtidigt men osäkerheten bland vårdgivare kring när och hur dessa samtalska föras utgör hinder. Teamsamverkan kan förbättra samordning menbrist på tydliga riktlinjer och rollfördelning kan försena insatser.Bedömningsverktyg kan stödja identifieringen av palliativa vårdbehovmen behöver anpassas till hjärtsviktens oförutsägbara förlopp.Standardiserade vårdförlopp med tydliga remissrutiner och struktureraduppföljning kan underlätta integrering men organisatoriska hinder ochresursbrist försvårar implementeringen.

Slutsats: För att möjliggöra tidig integrering av palliativ vård krävsstrukturerad kommunikation, teamsamverkan och ett personcentreratförhållningssätt. Brist på kunskap kan leda till att samtal fördröjs menutbildning och handledning kan minska denna osäkerhet. Ensammanhållen vård där kardiologi och palliativ vård samverkar kanminska fragmentering, förbättra symtomlindring och stärka patientensdelaktighet i vården. 

Background: Heart failure affects approximately two percent of Sweden’s population,with up to ten percent being over 80 years old. Chronic heart failure is often caused bycardiovascular disease and hypertension, impacting multiple organs and leading tofatigue and reduced quality of life. Although palliative care can improve quality of life inheart failure, its early integration is hindered by the disease’s unpredictable course, lackof coordination, and absence of clear strategies. This highlights the need to examinefactors influencing a more equitable and cohesive approach to heart failure care.

Aim: The aim was to examine factors influencing the integration of early palliative carein heart failure.

Method: A literature review with an inductive approach was conducted using CINAHL,PubMed, and PsycINFO. The analysis included 13 qualitative studies, guided by thePerson-Centred Practice Framework (PCPF).

Results: Communication is crucial for early palliative care integration, yet uncertaintyamong healthcare providers about when and how to initiate these conversations remainsa barrier. Team collaboration can enhance care coordination, but a lack of clearguidelines and role distribution may delay interventions. Assessment tools can supportthe identification of palliative care needs but must be adapted to the unpredictabletrajectory of heart failure. Standardized care pathways with clear referral routines andstructured follow-ups can facilitate integration, though organizational barriers andresource limitations complicate implementation.

Conclusion: Structured communication, team collaboration, and a person-centredapproach are essential for the early integration of palliative care. Lack of knowledge maydelay discussions, but education and supervision can reduce this uncertainty. Acoordinated approach where cardiology and palliative care work together can reducefragmentation, improve symptom management, and enhance patient involvement in care.