Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande globalt folkhälsoproblem och det är vanligt förekommande med samtal till larmcentral angående psykisk ohälsa vilket ställer krav på ambulanspersonal att kunna hantera denna patientgrupp. Genom att tillämpa personcentrerad vård sätts patienten i fokus i stället för sjukdomen eller symtomen. Patienten ska vara delaktig i sin egen vård samt bemötas med respekt och empati för att skapa en förtroendefull vårdrelation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdpersonals perspektiv på omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa inom ambulanssjukvården.  Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och integrerad analysmetod. Datainsamlingen utfördes via två olika databaser; CINAHL och PsycINFO. Studiens resultat utgörs av 16 vetenskapliga artiklar och analyseras med en integrerad metod. Resultat: Från artiklarna identifierades två huvudkategorier: “Från hinder till möjligheter: ambulanspersonalens erfarenhet av psykisk ohälsa i vården” och “Hör mig, se mig – patientens upplevelse av vårdmötet”. Varje kategori innehåller framarbetade underkategorier. Ur ambulanspersonalens perspektiv framkom kommunikation ur olika synvinklar. Gentemot patienten upplevdes det svårigheter att ibland nå fram till patienten men även att tidsbrist gjorde det svårt att få till det djupare samtalet. Det framkom även brister i kommunikation mellan olika vårdaktörer som kunde leda till att patienten inte transporterades till den bäst lämpade vårdgivaren. Ambulanspersonal upplevde även att det fanns brister i utbildning som medförde osäkerhet i omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa. Patienter beskrev vikten av att lugn och tydlig kommunikation för att minska oro. Det framkom även att det fanns en rädsla för att bli bemötta med fördomar vilket resulterade i en känsla av utsatthet.  Slutsats: Kommunikation och bemötande ansågs som viktigt utifrån både patientens och ambulanspersonalens perspektiv för att säkerställa en god vårdrelation och därmed förtroende hos patienten. 

Background: Mental health issues is a growing global public health problem, and it is common to receive calls to emergency dispatch centers regarding mental health, which places demands on ambulance personnel to manage this patient group. By applying person-centered care, the focus is placed on the patient rather than the disease or symptoms. The patient should be involved in their own care and treated with respect and empathy to create a trusting healthcare relationship. Purpose: The purpose of the study was to describe the perspectives of patients and healthcare staff on the management of patients with mental health issues within ambulance care. Method: The study is a literature review with a systematic search strategy and integrated analysis method. Data collection was conducted through two different databases: CINAHL and PsycINFO. The study's results are based on 16 scientific articles and analyzed with an integrated method. Results: Two main categories were identified from the articles: “From barriers to opportunities: ambulance personnel's experience of mental health in care” and “Hear me, see me – the patient’s experience of the care encounter.” Each category contains developed subcategories. From the ambulance personnel’s perspective, communication was highlighted from various angles. It was perceived that there were difficulties in sometimes reaching the patient, and that time constraints made it hard to have in-depth conversations. There were also communication gaps between different healthcare actors, which could lead to patients not being transported to the most suitable healthcare provider. Ambulance personnel also experienced a lack of training, leading to uncertainty in handling patients with mental health issues. Patients emphasized the importance of calm and clear communication to reduce anxiety. It was also found that there was a fear of being met with prejudice, which resulted in a feeling of vulnerability. Conclusion: Communication and approach were considered important from both the patient's and ambulance personnel’s perspectives to ensure a good healthcare relationship and, therefore, trust in the patient.