Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvården ställs ofta inför utmanande och stressiga vårdsituationer. Arbetet präglas av ovisshet och högt tempo, där sjuksköterskan ska ha förmåga att prioritera patienters vårdbehov, göra snabba bedömningar, vårda flera svårt sjuka patienter, samtidigt som krav ställs på sjuksköterskan att ha ett empatiskt förhållningssätt. När sjuksköterskan blir exponerad för traumatiska vårdsituationer, och patienters lidande, kan det leda till minskad empatisk förmåga hos sjuksköterskan. Detta leder till negativa konsekvenser för hela vårdkedjan.

Syfte: Att identifiera faktorer som främjar och motverkar empatitrötthet hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

Metod: En integrativ litteraturöversikt med 12 artiklar av kvalitativ design, tre artiklar av kvantitativ design, och tre artiklar av mixad metod. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwell et al (2021) granskningsmall, och analyserades utifrån integrativ analys.

Resultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier framkom: Arbetsrelaterade aspekter med underkategorierna Arbetsbelastning, Relation med anhöriga, Hot och våld, Vård av barn och unga, och Relation till chef/ledning, Psykologiska aspekter med underkategorierna Patientens lidande och identifikation med patienten, och Sjuksköterskans personliga egenskaper och erfarenheter, samt Förebyggande aspekter med underkategorierna Socialt stöd/copingstrategier, och Stöd och teamsamarbete mellan kollegor.

Slutsats: Empatitrötthet är ett komplext fenomen och beskrivs med varierande synonymer i litteraturen. Resultatet visar att sjuksköterskor inom akutsjukvården ofta drabbas av empatitrötthet och vill byta arbetsplats. Förbyggande åtgärder av problemet bör ses över där empatitrötthet tas i beaktning i syfte att få sjuksköterskor att stanna kvar på sin arbetsplats.

Background: Nurses within the emergency department are often faced by challenged and stressful caring situations. The work is characterized by uncertainty and high speed, where the nurse should have the ability to prioritize the patient´s need of care, make rapid assessments, care for several acute patients, and meanwhile have an empathetic approach. When nurses are exposed to traumatic care situations, and to patient´s suffering, it may lead to a decreased empathetic ability. This may lead to negative consequences for the whole care chain.

Aim: To identify factors that prevent and alleviate compassion fatigue in nurses who work in the emergency care.

Method: An integrative literature review was conducted with 12 qualitative and three quantitative articles, and three mixed method articles. Database searches were performed in Cinahl och Pubmed. The articles underwent a quality assessment based on Caldwell et al (2021) review template, and was analyzed from integrative analyzis.

Results: Three main categories and eight under categories appeared: Work-related factors; Workload, Relationship with relatives, Care of children and young patients, and Relationship with management, Psychological factors; Patient´s suffering and identification with the patient, and The nurse´s personal characters and experiences, and Preventative factors; Social support/coping strategies, and Support and cooperation between collegues.

Conclusion: Compassion fatigue is a complex phenomenom and is described in various ways in the litterature. The result shows that nurses within the emergency care easily affects by compassion fatigue and also want to change workplace. Preventative assessments of compassion fatigue would be beneficial in order to make nurses staying in their workplace.