Bakgrund: Varje år dör drygt 90 000 personer i Sverige och ungefär 80 procent av dessa bedöms vara i behov av palliativ vård eller ha nytta av den palliativa vårdens innehåll. Världen över är det enbart cirka 14 procent av människor som har behov av palliativ vård som får det. I likhet med många andra hälsorelaterade stigman, såsom de kring cancer, mental hälsa och HIV/AIDS finns det stigman kring palliativ vård som härrör från död och döende och detta kan vara ett hinder i sig för användningen och utövandet av palliativ vård.

Syfte: Att beskriva attityder gentemot palliativ vård och faktorer som är av betydelse för attityden hos sjuksköterskor verksamma utanför specialiserad palliativ vård.

Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ design och en induktiv ansats.

Resultat: Resultatet baseras på tio stycken vetenskapliga originalartiklar med data från totalt 9 773 sjuksköterskor mellan åren 2008-2023. Fyra stycken kategorier identifierades som kunde kopplas samman med sjuksköterskors attityder gentemot palliativ vård eller med faktorer som är av betydelse för sjuksköterskors attityder gentemot palliativ vård. De fyra kategorierna var: Betydande faktorer för attityder och uppfattningar om palliativ vård, Betydelsen av kunskap och relevant utbildning i palliativ vård, Betydelsen av sjuksköterskans bakgrund och samlade erfarenheter och Betydelsen av sjuksköterskans verksamhetsområde.

Slutsats: Det är inte enskilda faktorer som spelar in på sjuksköterskors attityder gentemot palliativ vård och döende patienter, däremot finns det ett flertal korrelerande faktorer som tillsammans kan ha avgörande betydelse för att skapa gynnsamma attityder hos sjuksköterskor.

Background: Every year, over 90,000 people die in Sweden and approximately 80 percent of these are estimated to need palliative care or could benefit from the content of palliative care. Worldwide, only about 14 percent of people in need of palliative care receive it. Like many other health-related stigmas, such as those surrounding cancer, mental health, and HIV/AIDS, there are stigmas surrounding palliative care stemming from death and dying, and this can be a barrier to the use and practice of palliative care.

Aim: Describing attitudes towards palliative care and factors that are significant for the attitude among nurses working outside specialized palliative care.

Method: A structured literature review with a qualitative design and an inductive approach.

Results: The result is based on ten scientific original articles with data from a total of 9,773 nurses between the years 2008-2023. Four categories were identified that could be associated with nurses' attitudes towards palliative care or with factors significant to nurses' attitudes towards palliative care. The four categories were: Significant factors for attitudes and perceptions about palliative care, The significance of knowledge and relevant education in palliative care, The significance of the nurse's background and accumulated experiences and The significance of the nurse's practice area.

Conclusion: It is not individual factors that influence nurses' attitudes towards palliative care and dying patients; however, there are several correlated factors that together can be crucial in creating favorable attitudes among nurses.