Bakgrund: Hjärtsvikt är ett kroniskt kliniskt syndrom som är ett växande folkhälsoproblem. Vilken är en av vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar, och resulterar i ökade samhällskostnader. Fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av symtomen och tecknen på hjärtsvikt kan leda till lidande och funktionsbegränsningar i det dagliga livet. För att klassificera graden av hjärtsvikt placeras individens upplevda symtom på en skala. Behandlingen av hjärtsvikt omfattar både kliniska och medicinska ingripanden samt omvårdnad, vilket anses vara av betydelse. Egenvård spelar en central roll i omvårdnaden, där vårdpersonalens uppgift är att stödja individen i att utföra adekvat egenvård. En effektiv egenvård kan minska risken för frekventa sjukhusinläggningar, förlänga livslängden och förbättra livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Syftet: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka egenvården hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med systematisk sökning i databaser som CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 kvalitativa och kvantitativa studier för att besvara syftet. Resultat: I resultatet av litteraturstudien beskrevs olika främjande och hindrande faktorer som kan påverka egenvård hos personer med hjärtsvikt. Två huvudkategorier identifierades: yttre faktorer som påverkar egenvård och inre faktorer som påverkar egenvård med sju underkategorier: betydelse av sociala- och vårdrelationer, faktorer som påverkade medicinering vid hjärtsvikt, betydelse av kost och vätskeintag och utförande av fysisk aktivitet, vikten av självförtroende, individens motivation till egenvård samt attityd till egenvård. Slutsats: Kunskap om sjukdomen och egenvård, individens vilja, attityd och motivation att delta i egenvården samt stöd från närstående och hälso- och sjukvården är centrala faktorer för att stödja och följa upp egenvården.

Background: Heart failure is a chronic clinical syndrome that is a growing public health problem. It is one of the most common causes of hospital admissions, resulting in increased. cost to the society. Physical, psychological, and social consequences of the symptoms and signs of heart failure can lead to suffering and functional limitations in daily life. To classify the degree of heart failure, the individual's perceived symptoms are placed on a scale. The treatment of heart failure includes both clinical and medical interventions as well as nursing care, which is considered to be of crucial importance. Self-care plays a crucial role in nursing, where it is the task of the nursing staff to support the individual in performing adequate self-care. Effective self-care can reduce the risk of frequent hospitalizations, extend life expectancy, and improve the quality of life for people with heart failure. Purpose: The purpose was to highlight factors that can affect self-care in people with heart failure. Method: This literature review was carried out with a general systematic search in databases: CINAHL and PubMed where 16 qualitative and quantitative studies were included to answer the purpose of the study. Results: The results of the literature study described various promoting and hindering factors that can affect self-care in people with heart failure. Two main categories were identified: external factors influencing self-care and internal factors influencing self-care with seven subcategories: importance of social and care relationships, factors influencing medication in heart failure, importance of diet and fluid intake and performance of physical activity, the significance of self-confidence, the individual's motivation for self-care, and their attitude towards self-care. Conclusion: Knowledge of the disease and its self-care, the individual's will, attitude, and motivation to participate in self-care, support from relatives and the health care system are central factors in supporting and following up self-care.