Bakgrund  

Hjärtsvikt är ett allvarligt medicinskt tillstånd som påverkar miljontals människor över hela världen. Det är inte bara en sjukdom i sig själv, utan snarare ett komplex syndrom som uppstår när hjärtats pumpförmåga är nedsatt, vilket leder till otillräcklig blodcirkulation till kroppens vävnader. Symtomen på hjärtsvikt är varierande och inkluderar tryck över bröstet, andfåddhet, trötthet och ödem. Egenvård spelar en avgörande roll i hanteringen av kronisk hjärtsvikt. Genom att ge patienter kunskap och verktyg att ta hand om sig själva kan deras livskvalitet förbättras och risken för sjukhusinläggningar minskas. Dorothea Orem teori om egenvård ger en ram för att förstå patientens roll i sin egna vård och betonar vikten av att anpassa vården efter patientens individuella behov och förmågor.

Syfte

Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid kronisk hjärtsvikt.

Metod

En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed genom olika sökkombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet analyserades med integrerad dataanalys.

Resultat

Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin “En utmanande upplevelse” inkluderar underkategorierna “Emotionella reaktioner” “Att hantera symtom” och “Egenvårdsstrategier”. Den andra huvudkategorin “Upprätthålla egen hälsa” omfattar underkategorierna “Sociala stödets roll” och “Informationsbehov”. Resultatet från litteraturöversikten visade att patienter med hjärtsvikt står inför betydande utmaningar i sin egenvård, där en av de mest framträdande aspekterna var hanterandet av symtomen och den emotionella påverkan.

Slutsats

Denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av egenvård vid hjärtsvikt är en utmaning som kräver anpassning till en ny livssituation. Utförandet av egenvård kan väcka starka emotionella reaktioner hos den enskilde. Genom att förstå hur dessa patienter påverkas av sin sjukdom, kan sjuksköterskan på ett professionellt sätt möta individens behov.

Background

Heart failure is a serious medical condition that affects millions of people worldwide. It is not merely a disease in itself but rather a complex syndrome that occurs when the heart's pumping capacity is impaired, leading to insufficient blood circulation to the body's tissues. The symptoms of heart failure vary and include chest pressure, shortness of breath, fatigue, and edema. Self-care plays a crucial role in the management of chronic heart failure. By providing patients with the knowledge and tools to care for themselves, their quality of life can be improved, and the risk of hospital admissions can be reduced. Dorothea Orem's theory of self-care offers a framework for understanding the patient's role in their own care and emphasizes the importance of tailoring care to the patient's individual needs and capabilities

Aim

To describe patients' experience of self-care in chronic heart failure.

Method

A non-systematic literature review based on 13 scientific articles with qualitative approaches, retrieved from the databases CINAHL and PubMed through different search combinations. The articles have been quality-checked based on Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality, and the results were analyzed with integrated data analysis.

Results

The results were compiled into two main categories and five subcategories. The first main category “A challenging experience” includes the subcategories “Emotional reactions”, “To manage symptoms” and “Self-care strategies”. The second main category "Maintaining one's own health" includes the subcategories "The role of social support" and "Information needs”. The results from the literature review showed that patients with heart failure face significant challenges in their self-care, where one of the most prominent aspects was managing the symptoms and the emotional impact.

Conclusions

This literature review shows that the experience of self-care in heart failure is a challenge that requires adaptation to a new life situation. The performance of self-care can arouse strong emotional reactions in the individual. By understanding how these patients are affected by their illness, nurses can meet the individual's needs in a professional manner.