Bakgrund: År 2022 gjordes cirka 1,8 miljoner besök på akutmottagningar runt om i Sverige. Akutsjukvårdens premisser skiljer sig från annan vård genom avsaknad av tidsbokning och öppettider dygnet runt. Omvårdnaden på akutmottagningen påverkas av organisatoriska faktorer som resurser i form av personal och arbetsbelastning, i samspel med individuella faktorer hos sjuksköterskan som erfarenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att involvera patienten. Det teoretiska ramverket Fundamentals of care är ett modernt internationellt teoretiskt ramverk utvecklat för att knyta an teori till praktik inom omvårdnad i den moderna hälso- och sjukvården.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Fundamentals of care användes som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes via sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med ett bedömningsformulär och analyserades genom en integrerad analys.

Resultat: Fem huvudkategorier framstod: Information, Delaktighet, Förväntningar, Väntan och Miljö. Patienterna upplevde sårbarhet och avsaknad av kommunikation på akutmottagningen. Att vara delaktig upplevdes som essentiellt. Det existerade outtalade förväntningar hos patienterna och långa väntetider ansågs negativt men kunde påverkas i en positiv riktning genom god omvårdnad. Både den

Slutsats: Patienterna i denna studie upplevde en sårbarhet på akutmottagningen och önskade att bli bemötta med professionalitet och empati. De ville etablera en relation till sjuksköterskan och vårdpersonal och förväntade sig att bli uppmärksammade på sina behov ur ett holistiskt perspektiv. Ramverket Fundamentals of cares tre dimensioner kan användas som en teoretisk utgångspunkt för att identifiera viktiga hållpunkter genom patientens besök på akutmottagningen. Detta för att förbättra patientsäkerheten, ge en individualiserad vård, ökad delaktighet och minska negativa upplevelser från besöket på akutmottagningen.

Background: In 2022, approximately 1.8 million visits were made to emergency departments around Sweden. The premises of emergency care differ from other care due to the lack of appointment bookings and 24-hour opening hours. The nursing care in the emergency department is influenced by organizational factors such as resources in the form of personnel and workload, in interaction with individual factors of the nurse such as experience, communication skills and the ability to involve the patient. The theoretical framework Fundamentals of care is a modern international theoretical framework developed to link theory to practice in nursing care in modern healthcare.

Aim: To describe patients' experiences of seeking care in an emergency department.

Method: A general literature review based on 15 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Fundamentals of care was used as the theoretical starting point. The data collection was made from searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles' quality was reviewed using an assessment form and they were analyzed using an integrated analysis method.

Results: Five main categories emerged: Information, Participation, Expectations, Waiting and Environment. Patients experienced vulnerability and a lack of communication in the emergency department. Being involved was felt to be essential. There were unspoken expectations among the patients and long waiting times were considered negative but could be influenced in a positive direction through good nursing care. Both the physical and psychosocial environment at the emergency department were perceived as stressful.

Conclusion: The patients in this study experienced vulnerability in the emergency department and desired to be treated with professionalism and empathy. They wanted to establish a relationship with the nurse and nursing staff and expected to have their needs addressed from a holistic perspective. The three dimensions of the Fundamentals of care framework can be used as a theoretical starting point to identify important points of reference through the patient's visit to the emergency department. This is to improve patient safety, provide individualized care, increased participation and reduce negative experiences from the visit to the emergency department.