Bakgrund:

Det finns ett växande intresse för att tillhandahålla palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning, och därmed ett erkännande av deras särskilda behov och svårigheter att få tillgång till rättvis vård i livets slutskede. Detta ställer krav på att vårdpersonal ska kunna identifiera palliativa behov, samt inte minst bedöma när livets slut närmar sig. Denna kunskap gynnar både individen och hela samhället. Då tillgången till palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning är sämre än för övrig befolkning sökte denna litteraturstudie identifierade orsaker till denna ojämlikhet.

Syfte:

Att beskriva vårdpersonals upplevelser av faktorer som möjliggör och försvårar palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Metod:

Studien är en litteraturöversikt. En tematisk analys med induktiv ansats genomfördes där inkluderade artiklar analyserats utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Totalt valdes 14 artiklar ut från databaserna CINAHL och PubMed.

Resultat:

I resultatet framkom fem huvudteman – hur etiska värderingar påverkar vårdpersonals upplevelser av palliativ vård, kunskapsnivåns betydelse för möjligheten att ge god palliativ vård, de praktiska förutsättningar som arbetsgivare tillhandahåller, vårdpersonals upplevelse av hur närstående påverkar den palliativa vården samt hur vårdpersonals känslor påverkar deras upplevelse av att ge palliativ vård – vilka belyste vårdpersonalens erfarenheter.

Slutsats:

Resultatet visade både hinder och möjligheter för palliativ vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vårdpersonalens upplevelser präglas av ett fokus på hinder där bristande utbildning samt bristande samarbete tydligast försämrar möjligheten till jämlik vård till patientgruppen. Utifrån dessa resultat finns förutsättningar att utveckla framtida vård.

Background:

There is a growing interest in providing palliative care for people with intellectual disabilities, and as a consequence a growing interest in recognizing their special needs and difficulties in accessing equitable end-of-life care. This places demands on healthcare staff to be able to identify palliative needs, not least to assess when the end of life is approaching. This knowledge benefits both the individual and society as a whole. As palliative care for people with intellectual disabilities is less avaliable than for the rest of the population, this literature study looked for identified reasons for this inequality.

Aim:

To discribe healthcare professional’s experperinces of factors that facilitates or hinder palliative care for people with intellectual disabilities.

Method:

This study is a literature review. A thematic analysis with an inductive approach was carried out, where included articles were analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis method. A total of 14 articles were selected from the databases CINAHL and PubMed.

Results:

Five main themes emerged in the result – How ethical values affect the way healthcare professional´s experiences palliative care,  How the level of knowledge impacts the possibility to provide good palliative care, The practical conditions that an employer offers, How healthcare professionals experience the impact of the patients' family members on the palliative care and How the emotions of the healthcare professional’s affects their experience of providing palliative care – which illuminated the experiences of the healthcare professionals. 

Conclusion:

The result showed both obstacles and opportunities for palliative care for persons with intellectual disabilities. The healthcare professionals' experience is characterized by a focus on obstacles, where insufficient training and cooperation are the most prominent factors in making it more difficult to provide equal care for the patient group. Based on these results there are possibilities to develope future care.