Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. 

Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.