Bakgrund Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem i Sverige och världen. Personer med psykisk ohälsa har större risk att drabbas av somatisk sjukdom och har en lägre förväntad livslängd jämfört med övriga befolkningen. Insatser, bland annat fysisk aktivitet, riktade till denna patientgrupp är prioriterade. Det finns behov av att sammanställa kunskap kring patienter med psykisk ohälsa och deras erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention för att öka kunskapen om effekter och skapa mer förståelse för vilka faktorer som skapar mer personcentrerade och effektivare insatser som förbättrar hälsoutfallet. 

Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa. 

Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationer av sökord. De utvalda artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån ett bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet framtaget av Sophiahemmet Högskola. Resultatet av den genomförda litteraturstudien sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. 

Resultat Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades utifrån studiens resultat. Huvudkategorierna var Individers erfarenheter av effekter på hälsan från fysisk aktivitet och Upplevelser av hinder och stöd för att påbörja och genomföra fysisk aktivitet. Resultatet visade att erfarenheter från patienter med psykisk ohälsa är att fysisk aktivitet ger positiva effekter på psykisk hälsa, välbefinnande, självförmåga samt fysisk hälsa. Att anpassa aktiviteter utifrån individens psykiska och fysiska förutsättningar samt socialt stöd är av betydelse för patienters upplevelser av stöd för att påbörja och genomföra interventionen. Resultaten diskuteras bland annat utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM). 

Slutsats Fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa har positiva effekter på individers hälsa sett ur ett salutogent perspektiv. Personcentrerad vård och det relationella mötet utgör stödjande faktorer vid interventioner av fysisk aktivitet. 

Background Mental illness is a significant and growing issue in Sweden and worldwide. Individuals suffering from mental health conditions are at an increased risk of developing somatic diseases and have a shorter life expectancy compared to the general population. Initiatives targeted at this patient group are prioritized. There is a need to compile knowledge regarding patients with mental health issues and their experiences with physical activity as an intervention, to enhance understanding of its effects and identify factors that contribute to person-centered and effective interventions that improve health outcomes. 

Aim The aim was to illustrate the experiences of patients with physical activity as an intervention for mental illness. 

Method A non-systematic literature review based on 12 original articles employing both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Selected articles were quality assessed based on a scientific classification and quality assessment tool developed by Sophiahemmet University College. The results of the conducted literature study were compiled and analyzed through integrated data analysis. 

Results Two main categories and six subcategories were identified from the study's results. The main categories were Individuals' experiences of health effects from physical activity and Experiences of barriers and support for initiating and maintaining physical activity. The results showed that patients with mental health disorders experience positive effects of physical activity on mental health, well-being, self-efficacy, and physical health. Tailoring activities to the individual's mental, physical conditions and social support are significant for patients' experiences of support to start and carry out the intervention. The results are discussed from the theory of Sense of coherence (SOC). 

Conclusions Physical activity as an intervention for mental health disorders has positive effects on individuals' health from a salutogenic perspective. Person-centered care and relational meetings are supportive factors in physical activity interventions.