Bakgrund  

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation vars karaktäristiska symtom är en kombination av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll. ADHD är vanligare bland pojkar under 18 år, men könsfördelningen jämnar ut sig hos patienter över 18 år. Utjämningen tros bero på att allt fler kvinnor får diagnosen först i vuxen ålder. Detta eftersom nya forskningsrön har belyst att symtomen och påverkan av ADHD-diagnosen varierar beroende på kön. Därav har många kvinnor länge varit odiagnostiserade, vilket har resulterat i onödigt lidande till följd av en otillräcklig vård. För att uppnå hälso- och sjukvårdens mål och främja jämlik hälsa inom befolkningen är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnor med ADHD.

Syfte 

Syftet var att beskriva upplevelser av hälsa och strategier vid ohälsa hos kvinnor med ADHD.

Metod 

En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 16 vetenskapliga artiklar som omfattade både kvalitativa och kvantitativa designmetoder. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo utifrån relevanta sökord som var anpassade efter det specifika syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och deras innehåll analyserades genom tillämpning av en integrerad analysmetod. 

Resultat

I sammanställningen av resultaten identifierades två huvudkategorier: Hälsoupplevelser hos kvinnor med ADHD och Strategier vid ohälsa hos kvinnor med ADHD. Vidare identifierades fem underkategorier. Resultaten indikerar att kvinnor med ADHD som framgångsrikt integrerade egenvård och copingstrategier uppvisade bättre hälsa. Upplevelsen av trygghet i bemötande av vårdpersonal och ett ömsesidigt engagemang visade sig vara betydande faktorer när kvinnorna sökte vård. 

Slutsats

Denna litteraturöversikt visade att psykisk samsjuklighet var vanligt förekommande hos kvinnor med ADHD. Detta hade en negativ inverkan på kvinnornas hälsa eftersom de påverkade och förstärkte varandra på flera plan. Egenvårds- och copingstrategier var av avgörande betydelse för kvinnliga ADHD-patienters hälsa, då det möjliggjorde hantering av symtom och navigering genom vardagliga utmaningar. När sjuksköterskan bemötte kvinnorna med ett förstående och personcentrerat förhållningssätt höjdes deras motivationsnivå att implementera hälsofrämjande strategier i sin vardag. De kvinnor som fått sin diagnos senare i livet tenderade att utveckla destruktiva beteenden som en följd av bristande copingstrategier och otillräcklig vård.

Background

ADHD is a neuropsychiatric condition characterized by a combination of inattention, hyperactivity, and impulsivity. It is more common among boys under 18 years old, but the gender distribution evens out among patients over 18 years old. This leveling is believed to be due to an increasing number of women receiving the diagnosis in adulthood. Recent research findings have highlighted that the symptoms and impact of ADHD vary depending on gender. Consequently, many women have long remained undiagnosed, related to the comorbidity associated with the diagnosis, leading to unnecessary suffering due to inadequate care. 

Aim

The aim was to describe experiences of health and strategies during illness among women with ADHD.

Method

A non-systematic literature review was conducted based on 16 scientific articles that encompassed both qualitative and quantitative design methods. The articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using relevant keywords tailored to the specific purpose. The articles underwent quality assessment, and their content was analyzed through the application of an integrated analysis method. 

Results

In the compilation of results, two main categories were identified: Health Experiences in Women with ADHD and Strategies for Illness in Women with ADHD. Furthermore, five subcategories were identified. The results indicate that women with ADHD who successfully integrated self-care and coping strategies exhibited better health. The experience of security in the interaction with healthcare professionals and mutual engagement emerged as significant factors when women sought care.

Conclusions

This literature review revealed that comorbidity of mental health conditions was common among women with ADHD. These factors had a negative impact on women's health as they influenced and reinforced each other on multiple levels. Self-care and coping strategies were of crucial importance for the health of female ADHD patients, enabling them to manage symptoms and navigate everyday challenges. When nurses approached women with an understanding and person-centered attitude, their motivation to implement self-care routines in their daily lives increased. Women diagnosed later in life tended to develop destructive behaviors as a result of inadequate coping strategies and insufficient care.