Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor. 

Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom. 

En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades. 

I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga. 

Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska mål. Vården behöver bli mer personcentrerad för att ge patienten bättre förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringar. 

Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits.

The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients.

A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified.

In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability.

In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.