I takt med att befolkningen blir äldre ökar även andelen äldre individer med skörhet. Med stigande ålder ökar även förekomsten av hjärtsjukdom och multisjuklighet. Sköra äldre med hjärtsjukdom, med eller utan multisjuklighet, läggs ofta in för vård i den akuta hjärtsjukvården. De har ofta komplexa och omfattande omvårdnadsbehov som är svåra att tillgodose i den akuta hjärtsjukvården. Om skörheten inte tas i beaktande riskerar den sköra äldre patienten att utsättas för onödigt lidande och försämrad livskvalitet.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten under och efter vård av akut hjärtsjukdom hos sköra äldre.

Metoden för genomförandet var en allmän litteraturöversikt med integrerad dataanalys. Ett systematiskt arbetssätt har tillämpats under metodförfarandet. Analysen av inkluderade artiklar resulterade i tre kategorier och fyra underkategorier som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård av akut hjärtsjukdom. Inkluderingen föregicks av en noggrann urvalsprocess och vetenskaplig kvalitetsgranskning.

Resultatet visade att faktorer som multisjuklighet och behandling, biologiska aspekter och sociodemografi samt funktionsförmåga påverkade livskvaliteten hos de sköra äldre. De faktorer som hade störst inverkan på livskvaliteten var multisjuklighet, medicinska och kirurgiska interventioner samt ingrepp, ålder och fysisk funktionsförmåga.

Slutsatsen är att de faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård för akut hjärtsjukdom i stor utsträckning har ett samband med graden av skörhet. Skörheten påverkar utfall av behandling, försämrar den fysiska funktionsförmågan samt ger en hög biologisk ålder vilket kan leda till försämrad livskvalitet. Utifrån skörhetsgrad kan vård och omvårdnad anpassas till den enskilde individens förutsättningar och behov vilket möjliggör ett personcentrerat helhetsperspektiv. Specialistsjuksköterskan i hjärtsjukvård kan spela en viktig roll vid initiering av och utförande av skörhetsbedömningar.

As the population ages, the proportion of older individuals with frailty increases. With advancing age, the prevalence of heart disease and multimorbidity also increases. Frail older adults with heart disease, with or without multimorbidity, are often admitted for care in acute cardiac care. They often have complex and extensive care needs that are difficult to meet in acute cardiac care. Inadequate consideration of frailty can result in unnecessary suffering and diminished quality of life.

The aim of this literature review was to describe factors that affect quality of life during and after care for acute cardiac disease in frail older adults. 

The method was a general literature review with an integrated data analysis. A systematic approach was applied during the method procedure. The analysis of the included articles resulted in three categories and four subcategories that describe the factors that affects the quality of life. Inclusion was preceded by a careful selection process and scientific quality review.

The results showed that the factors multimorbidity and treatment, biological aspects and sociodemographic, and functional ability influenced the quality of life of frail, older adults. The factors with the greatest impact on quality of life were multimorbidity, medical and surgical interventions and procedures, age, and physical functional ability.

The conclusion is that the factors that affect the quality of life in frail older adults during and after care for acute cardiac disease are largely related to the degree of frailty. Frailty affects treatment outcomes, impairs physical functional, and results in a high biological age, which can lead to reduced quality of life. Based on the identified degree of frailty, care and nursing can be adapted to the individual's conditions and needs, enabling a person-centred approach. The cardiac specialist nurse plays an important role in initiating and performing frailty assessments.