Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt.

Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt.

Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området.

Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser.

Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård.

Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible.

Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care.

Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area.

Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated.

Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.