Bakgrund: I Sverige smärtskattas patientgruppen inte lika ofta och har begränsat tillgång till specialiserad palliativ vård jämfört med patient med cancerdiagnos. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kontinuerligt genomföra symtomskattning och ge adekvat och evidensbaserad symtomlindring. Huvudmålet är att patient med kognitiv sjukdom inom den palliativa vården ska ha adekvat symtomlindring.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att skatta smärta i den palliativa vården av patienter med kognitiv sjukdom.

Metod: En litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar som identifierades i PubMed, CINAHL och SwePub. En induktiv kvalitativ analysmetod gjordes enligt Granheim och Lundman (2004).

Resultat: Kännedom om en patient med kognitiv sjukdoms livsberättelse och beteendeförändringar, erfarenhet samt observation av patienten underlättade sjuksköterskors skattning av smärta. En delad åsikt fanns bland sjuksköterskorna angående smärtskattningsinstrument. Teamets samarbete, kommunikation, kontinuitet och dokumentation påverkade smärtbedömning- och behandling. En känsla av otillräcklighet och osäkerhet i bedömningen av smärta sågs, men att hitta rätt tillvägagångssätt i skattningen av smärta gav en lättnande känsla.

Slutsats: Det sågs förutsättningar och utmaningar för sjuksköterskor i att skatta smärta hos patienter med kognitiv sjukdom i palliativ vård. Faktorer som kunde påverka var: osäkerhet i bedömningen av smärta, tidsbrist, tillfredställelse av att se patienten utan smärta och välfungerande team.