Bakgrund  

Kognitiv sjukdom är ett av de ledande globala hälsoproblemen och förekomsten ökar i takt med en åldrande världspopulation. Att leva med en kognitiv sjukdom drabbar individers hälsa på ett multidimensionellt plan med lidande i form av besvärliga symtom, social stigmatisering, en hotad autonomi och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är en central del i att lindra lidande i vården av dessa människor. Det finns dock fortfarande brister inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Musikinterventioner har visats vara effektiva som alternativa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård.

Syfte

Syftet var att belysa betydelsen av musik som omvårdnadsåtgärd för hälsan hos personer med kognitiv sjukdom. 

Metod

Arbetet utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att besvara syftet utifrån specificerade urvalskriterier. Insamlade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet och analyserades med en integrerad dataanalys. 

Resultat

En sammanställning av resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Betydelse som symtomlindrande åtgärd, Betydelse för sociala interaktioner och Betydelse för välmående. Resultatet visade att musik som omvårdnadsåtgärd främjar symtomlindring av beteendemässiga och psykiska symtom samt kognitiva symtom. Det framkom också att musiken hade stor betydelse i att frambringa sociala interaktioner i form av ett ökat socialt engagemang och samarbete samt en förbättrad kommunikation. Musiken visades även vara av betydelse för ett förbättrat humör och välbefinnande hos personer med kognitiv sjukdom.

Slutsats

Litteraturöversikten belyste musikens potential inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Personcentrering framkom som en central del i att stärka musikens betydelse för hälsan genom att bidra till en känsla av välbefinnande, meningsfullhet och sammanhang. En ökad förståelse kring musikens betydelse för hälsan anses som värdefull kunskap i sjuksköterskans arbete med personer med kognitiv sjukdom.

Background

Neurocognitive disorders are one of the leading global health concerns and the occurrence is increasing as the world's population ages. Living with a neurocognitive disorder affects the health of individuals on a multidimensional level, leading them to suffer from difficult symptoms, social stigmatization, a threatened autonomy and a decreased quality of life. Nursing interventions play a central role in alleviating the suffering of these people in healthcare situations. However, the nursing care of people living with neurocognitive disorders is insufficient. Music interventions have been shown to be effective as alternative nursing tools to contribute to a more holistic and person-centered care.  

Aim

The aim was to illuminate the value of music as a nursing intervention for the health of people living with neurocognitive disorders.

Method

The study consisted of an unsystematic literature review with an inductive approach. Systematic searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO in order to achieve the aim using a specific selection of criteria. Collected data was examined using a quality-assessment tool from Sophiahemmet University. A total of 15 scientific articles with quantitative and qualitative approaches were included in the results and were analyzed using an integrative data analysis.

Results

A compilation of the results was presented within three main categories: Value as a symptom-relieving measure, Value for social interactions and Value for well-being. The results show that music as a nursing intervention relieves behavioral and psychological symptoms as well as cognitive symptoms. The results also show that music is of great value in encouraging social interactions, with an increase of social engagement, cooperation and communication. The music was also shown to be of value in promoting an improved mood and well-being for people living with a neurocognitive disorder.

Conclusions

The literature review highlighted the potential of music to be used in the care of people with neurocognitive disorders. Person-centeredness emerged as a central element in strengthening the effects of music on health by contributing to a sense of well-being, meaningfulness and social connection. An increased understanding regarding the value of music for health is considered valuable knowledge for nurses in their care of people with neurocognitive disorders.