Bakgrund: Begreppet personcentrering är ett centralt begrepp inom hälso-och sjukvården. Genom att arbeta personcentrerat står patienten i centrum för sin egen vård. Inom vården är det nödvändigt för sjuksköterskor att arbeta empatiskt men till följd av yttre påfrestningar kan de utveckla empatitrötthet. Resultatet av detta kan leda till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att vårda då de inte längre har orken att utöva sitt yrke med empati och således inte kan möta patienten personcentrerat. 

Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på empatitrötthet och om det inverkade på patienters omvårdnad.

Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genom att nyttja olika sökord i olika kombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet sammanställdes och analyserades genom integrerad analys.

Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Miljöfaktorer som bidrar till empatitrötthet, Emotionella faktorer som uppstår till följd av empatitrötthet, Sociala faktorer som påverkar empatitrötthet samt Utbildningsfaktorer som påverkar utveckling av empatitrötthet. Resultatet visade att empatitrötthet kunde orsakas av arbetsmiljöfaktorer och påverka sjuksköterskor privat samt inom arbetet. Goda relationer till kollegor var en friskfaktor och mindre erfarenhet av yrket en riskfaktor.

Slutsats: Litteraturöversikten visade att arbetsmiljön spelade en stor roll inom utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor, vilket på flera plan kom att påverka patienterna. Studien fann att sjuksköterskor drabbades på alla livets plan av sin empatitrötthet. Empatitrötthet och dess bakomliggande orsaker kunde minska patientsäkerheten och bidrog till ökad personalomsättning. Fördjupad kunskap om empatitrötthet kan främja sjuksköterskors arbetsmiljö och förbättra omvårdnaden.

Background: The concept of person-centredness is central in healthcare. By working person-centered, the patient is at the center of his own care. In healthcare, nurses must work empathically, but they can develop compassion fatigue due to external pressures. This can lead to nurses losing their ability to care as they no longer have the energy to exercise their profession with empathy and thus cannot meet the patient in a person-centered way.  

Aim: The aim was to illustrate nurses' perspectives on compassion fatigue and whether it affected the care of their patients.

Method: A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles was obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using different keywords in different combinations. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality and the results were compiled and analyzed through integrated analysis.

Results: The result identified four main categories: Environmental factors that contribute to compassion fatigue, Social factors that influences’ compassion fatigue, Emotional factors that arise as a result of compassion fatigue, and Educational factors that influence the development of compassion fatigue. The results showed that compassion fatigue could be caused by work environment factors and affect nurses privately and at work. Good relations with colleagues were a health factor and less professional experience was a risk factor.

Conclusion: The literature review showed that the work environment played a significant role in developing compassion fatigue in nurses, which affected the patients on several levels. The study found that compassion fatigue involved nurses in all areas of life. Compassion fatigue and its underlying causes could reduce patient safety and contribute to staff turnover. Increased knowledge about compassion fatigue can promote nurses' work environment and improve nursing care.