Förlossningsbristningar involverar olika former av skador på vagina, vulva, perineum och analsfinktrar. Skadan kan uppstå spontant under födseln eller genom iatrogena skador som hälso- och sjukvården åstadkommit. Bristningar uppskattas drabba cirka 80 procent av förstföderskor och kan leda till komplikationer som kan påverka livskvaliteten på flera sätt. Genom historien har vårdandet av bäckenbottens vävnader studerats, men allteftersom barnafödseln förflyttades till sjukhus och förlossningsvården medikaliserades kan en stor del av förlossningskunskapen ha försvunnit. Födslorummet blev till ett vårdrum och förlossningssfären till ett kliniskt skeende. Detta kan i sin tur ha bidragit till att förlossningsbristningar kommit att normaliseras.

Syftet var att kartlägga hur olika metoder kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar.

Vald metod blev en icke-systematisk litteraturöversikt som omfattade randomiserade kontrollerade studier, observationsstudier, tvärsnittsstudier samt kohortstudier med kvantitativ design. Databassökningen utfördes i PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes på samtliga artiklar och endast ett urval som uppfyllde grundläggande kvalitetskrav ingick i litteraturöversikten. Med hjälp av en integrerad analys kunde en sammanvägning av flera studier genomföras och sammanställas till ett gemensamt resultat. Kvantitativa data extraherades från artiklarnas resultat och omformulerades till beskrivande text.

Totalt 31 artiklar med kvantitativ ansats identifierades som svarade an på syftet och blev grunden för den icke-systematiska litteraturöversikten. Genom dataanalysen identifierades flera metoder som kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar. Samtliga metoder delades in under två huvudkategorier: ”Metoder med god skyddande effekt på förlossningsbristningar” samt ”Metoder med tveksamt skyddande effekt på förlossningsbristningar”, med sju tillhörande underkategorier: ”Vårdande av perineum under graviditeten”, ”Vårdande av perineum i samband med förlossningen”, ”Barnmorskeledd förlossning”, ”Ett kontrollerat framfödande”, ”Barnmorskans händer och kommunikation som verktyg för att motverka förlossningsbristningar”, ”förlossningspositioner och att föda i vatten” samt ”Perineotomi i förebyggande syfte mot förlossningsbristningar”.

Slutsatsen indikerade på flera metoder som kan motverka uppkomsten av förlossningsbristningar. De metoder som visade på god skyddande effekt var värme och perinealmassage, barnmorskeledda förlossningar och närvaron av två barnmorskor vid framfödandet samt att föda i sidoläge och fyrfota position. Metoder som visade på tveksamt skyddande effekt relaterat till tvetydiga resultat var att föda i litotomiläge, rutinmässig användning av perineotomi samt hands on-tekniken. På grund av osäker evidens ökar komplexiteten för forskningsområdet.

Vaginal tearing involves various forms of damage to the vagina, vulva, perineum and anal sphincters. Vaginal tearing can occur spontaneously during birth or through iatrogenic injuries achieved by the healthcare providers. Vaginal tearing is estimated to affect about 80 percent of primiparous women and can lead to complications that can affect the quality of life in several ways. Throughout history, care of the pelvic floor tissues has been studied, but as maternity care has become more medicalized, pregnancy and childbirth came to be seen as a pathological event. This, in turn, may have contributed towards the normalization of vaginal tearing.

The aim was to examine how different methods can prevent the occurrence of vaginal tearing during childbirth.

The method chosen was a scoping review that included the analysis of randomized controlled trials, observational studies, cross-sectional studies and cohort studies utilizing a quantitative approach. The database search was performed in PubMed and CINAHL. A quality review was performed on all articles and only the selection that met the quality requirements was included. By using an integrated analysis several studies compiled to produce a conclusive result. Quantitative data was extracted from the results of the articles and reformulated into a descriptive text.

A total of 31 articles with a quantitative approach were identified that answered this thesis’ aim and built the structure of the scoping review. Through the data analysis, two main categories with associated sub-categories were identified. The main categories that have emerged are: "Methods with good protective effect on vaginal tearing" and "Methods with questionable protective effect on vaginal tearing". Sub-categories that have been identified are: "Perineal care during pregnancy", "Perineal care during birth”, "Midwife-led birth", “Controlled vaginal delivery”, "Midwife's hands and communication to prevent vaginal tearing”, "Delivery positions and water birth" and "Episiotomy as a preventive measure against vaginal tearing ".

The conclusions of this thesis’ research indicated several methods that could prevent vaginal tearing. In particular, there was good evidence to establish that caring for the perineal area by massaging the perineum and applying warm compresses, midwife-led birth and the presence of two midwifes during birth as well as birth in lateral position and hands-and-knees position. Methods that were found to be ineffective included birth in litothomy position, routine practice of episiotomy as well as the hands on-technique. Due to inconclusive evidence the complexity of the research area increases.