Bakgrund

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och trots att mycket arbete har lagts ner på att förebygga suicid tycks statistiken inte minska. Tidigare suicidförsök är en av de största riskfaktorerna för suicid och majoriteten av de som genomgått suicid har tidigare haft kontakt med vården bara månader innan. Därav väcktes frågan om varför vården inte lyckats förhindra fler suicider. Överallt inom vården finns suicidala patienter vilket gör att alla sjuksköterskor kommer möta denna patientgrupp. Därför är det viktigt att sjuksköterskor besitter kunskapen och kompetensen i att bemöta suicidala patienter. 

Syfte

Syftet var att belysa patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök. 

Metod

För denna icke-systematiska litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Sökningar gjordes med olika sökordskombinationer, 16 artiklar ansågs vara relevanta och inkluderades i resultatet. Av de vetenskapliga artiklarna var 14 kvalitativa och två kvantitativa. Genom att använda Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades de 16 artiklarna för att sedan ingå i en integrerad analys där artiklarna delades in i tre teman och tio subteman.

Resultat

Resultatet presenterades i tre huvudteman och tio subteman som belyste hur patienter upplever vården efter ett suicidförsök. De huvudteman som skapades var: upplevelser av brister i vården, upplevelser av god vård samt upplevelser av värdefulla aspekter.

Slutsats

Upplevelser av vård efter suicidförsök var både positiva och negativa. Upplevelsen av en god vård grundades ofta i förtroende, att bli lyssnad på, respekterad och behandlad som en medmänniska med delaktighet. Det som däremot beskrevs som en bristande vård var när vårdpersonalen saknade kunskap om kompetens, när bemötandet var distanserat och oengagerat samt när en tydlig stigmatisering fanns. Den bristande vården ledde många gånger till att patienter upplevde en rädsla för att erkänna suicid.

Background

Suicide is a global public health problem and although much work has been done to prevent suicide, the statistics do not seem to decrease. Previous suicide attempts are one of the biggest risk factors for suicide and the majority of those who have committed suicide have previously had contact with healthcare only months before. The question of why healthcare has not succeeded in preventing more suicides was raised among the authors. There are suicidal patients everywhere in all healthcare sections, which means that all nurses will meet this patient group. Therefore, it is important that nurses have the knowledge and competence to respond to suicidal patients.

Aim

The aim was to shed light on patients experience of health care after suicide attempt.

Method

For this non-systematic literature review, scientific articles were searched in PubMed, CINAHL and PsycInfo. Searches were done with different keyword combinations and 16 articles were considered relevant and included in the results. Of the scientific articles, 14 were qualitative and two was quantitative. Using Sophiahemmet University's assessment instrument, the 16 articles were quality reviewed and then included in an integrated analysis where the articles were divided into three themes and ten subthemes.

Results

The results were presented in three main themes and ten sub-themes that shed light on how patients experience care after a suicide attempt. The main themes that were created were: experiences of shortcomings in care, experiences of good care and experiences of valuable aspects.

Conclusions

Experiences of care after suicide attempts were both positive and negative. The experience of good care was often based on trust, being listened to, respected and treated as a fellow human being with participation. On the other hand, what was described as a lack of care was when the care staff lacked knowledge of competence, when the treatment was distanced and uninvolved and when there was a clear stigma. The lack of care often led to patients experiencing a fear of acknowledging suicide.