Bakgrund  

Huvuduppdraget för akutmottagningar är att ta emot och stabilisera patienter som är i behov av omedelbart medicinskt omhändertagande. Patienter förväntar sig en snabb process med korta genomströmningstider och ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården och att den ska vara tillgänglig när behovet för vård uppstår (Region Stockholm, 2013). De utmaningar som finns på akutmottagningar såsom väntetider, resursbrister och kontinuitet resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med verkligheten som råder på en akutmottagning. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta patienter på ett så bra sätt som möjligt är det därför av vikt att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters upplevelse av besök på akutmottagning.

Syfte

Syfte var att undersöka patienters upplevelse av besök på akutmottagning.

Metod 

För att svara på syftet användes en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar publicerade 2012-2022. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt genomfördes manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades för att sammanställas i fyra huvudkategorier: upplevelse av vårdbehov, att vara patient, mötet med vårdpersonalen och upplevelse av väntan och prioriteringssystem. 

Resultat

Utifrån huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelse av besök på akutmottagning beskrivs. Patienters anledning till att uppsöka akutmottagning, patientens upplevelse att få uppmärksamhet och bli respekterad, patientens förtroende för vårdpersonalen, bristande kommunikation och information, patientens upplevelse av delaktighet, långa väntetider och känslan av att bli bortglömd.

Slutsats

Resultatet visade på både positiva och negativa upplevelser, men majoriteten var negativa. Ur ett patientperspektiv visade resultatet på att kommunikation och information viktiga parametrar. Genom att informera patienten vid triageringen och förbereda inför väntetiden bidrar det patientens upplevelse av bemötande ökar och bidrar även till ökad tillfredsställelse. Resultatet påvisade även att patienternas upplevelse förbättrades när vårdpersonalen lyssnade aktivt, gjorde patienterna delaktiga i vården och visade respekt för patienternas integritet. Upplevelsen kan därmed förbättras genom att vårdpersonalen använder sig av relativt enkla insatser för att öka patienternas tillfredsställelse av besök på akutmottagningen. 

Background

The primary designated responsibility for emergency departments (ED) is to receive and stabilize patients who are in need of immediate medical care. The expectation of the patient is a fast process with short throughput times and they place ever higher demands on healthcare and that it should be available when the need for care arises. The typical challenges that exist in ED, such as waiting times, lack of resources and continuity, often result in the expectation of the patient not being in line with the prevailing reality in an ED. In order for the care staff to be able to treat patients in the best possible way, it is therefore important to describe the factors that affect the experience of patient visits to the ED.

Aim

The purpose was to investigate the experience of patient visits to the emergency department.

Method

To answer the purpose, a non-systematic literature review based on 19 scientific articles published in 2012-2022 was used. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases, and manual searches were performed. The articles were quality reviewed and the content was analyzed and compiled into four main categories: experience of care needs, being a patient, meeting with care staff and experience of waiting and prioritization systems.

Results

Based on the main categories, sex subcategories were created, in which the patient experiences of visits to the emergency department are described. The patient's reason for seeking emergency care, the patient's experience of receiving attention and being respected, the patient's trust in the care staff, lack of communication and information, the patient's experience of participation, long waiting times and the feeling of being forgotten.

Conclusions

The results showed both positive and negative experiences, but the majority were negative. From a patient perspective, the results showed that communication and information are important parameters. By informing the patient during the triage and preparing for the waiting time, it contributes to the patient experience of the overall treatment and also contributes to increased satisfaction. The results also showed that the patient experience improved when the care staff listened actively, made the patient involved in the care and showed respect for patient integrity. The experience can thus be improved by the care staff using relatively simple measures to increase patient satisfaction with visits to the emergency department.