Bakgrund: Palliativ vård är i ständig utveckling, både i Sverige och internationellt. En god kommunikation och att skapa relationer mellan sjuksköterskor och patient ökar möjligheten till att bedriva en god vård. För detta krävs yrkeskunskap och erfarenhet. Medvetenhet finns om behovet att prioritera patienter inom palliativ vård i hemmet, ändå finns inte tiden och resurserna. Forskning visar på att fler patienter vill dö i hemmet och att hemsjukvård blir mer och mer avancerat.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.

Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 16 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CHINAL Complete har använts. Kvalitetsbedömning utfördes utifrån Caldwells granskningsmall. Data bearbetades med tematisk analys utifrån Braun och Clarkes metod.

Resultat: Resultatet består av tre teman: att starta upp palliativ vård i hemmet, att möjliggöra och se hinder för en relation och att förhålla sig till döden. Dessa är indelade i sju subteman. Det framkommer att avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och att arbetserfarenhet ger trygghet i yrkesrollen. Att skapa relation till patienten främjar patientens självbestämmande men tidsbrist försvårar möjligheten. En nära samverkan med andra professioner underlättar arbetet.

Slutsats: Palliativ vård är tidskrävande och emotionellt i relationen med patient och närstående. Att vara lyhörd och engagerad ökar möjligheten för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och kompetens är betydelsefullt. Att känna trygghet i yrkesrollen och att ha ett nära samarbete med andra professioner underlättar för att kunna vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.