Bakgrund  

Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem med en skadlig påverkan på människors hälsa, funktion och livskvalitet. Behandling av smärta innebär farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Dessa metoder används med fördel i kombination men detta görs inte i tillräckligt stor utsträckning. Den biopsykosociala synen på behandling flyttar fokus från den fysiska smärtlindringen till strategier som ökar individens funktionsförmåga och välbefinnande. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är kunskap om lidande, det holistiska synsättet och den hela människan är av stor vikt för patientens upplevelse av gott bemötande i vården.  

Syfte  

Syftet var att belysa bemötandets betydelse för patienters smärtupplevelser vid långvarig smärta. 

Metod 

En icke-systematisk litteraturöversikt med 19 valda artiklar har utförts där en integrerad analysmetod använts. Artiklarnas kvalitet har bedömts med hjälp av Sophiahemmet högskolas matris. 

Resultat 

Resultatet i litteraturöversikten tydde på att patienter upplevde både positivt och negativt bemötande. Patienterna belyste vikten av ett empatiskt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen, vikten av att bli sedda som hel människa, vikten av att få ta del av information och betydelsen av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet kom även fram till vikten av att inte misstro patienternas smärtupplevelser. Ett negativt bemötande resulterade i känslor som frustration, ilska, besvikelse, rädsla och hopplöshet. Ett positivt bemötande korrelerade indirekt med ökad patientnöjdhet.  

Slutsats 

Resultatet i denna litteraturstudie tyder på att patienter har både negativa och positiva upplevelser av bemötandet i hälso-och sjukvården. Utifrån studiens resultat kan slutsats dras att det fanns en önskan om patientdelaktighet, mer kunnig personal. Patienterna önskade även att bli trodd i sin smärta och önskade en empatisk attityd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Resultatet tyder även på att det fanns en korrelation mellan gott bemötande och ökad patientnöjdhet.

Background 

Chronic pain is a public health issue with harmful effects on the health of people, their function and quality of life. Pain treatment involves pharmaceutical and non-pharmaceutical methods. These methods are most preferably used in combination but are not used enough. The bio-psychological view on treatment takes away focus from physical pain management to strategies that increase the individuals’ function and wellbeing. According to Eriksson's nursing theory, knowledge of suffering and the holistic approach to the whole being is of importance for the patient's experience of good treatment in care. 

Aim 

The aim was to enlighten the meaning of the encounter with the health-care professionals for patients with chronic pain and their pain experience.  

Method 

A non-systematic literature review with 19 selected articles has been performed where an integrated analysis method has been used. The quality of the articles has been assessed with the help of Sophiahemmet University's matrix. 

Results 

The result of this literature review indicated that patients experienced both positive and negative encounters. The patients highlighted the importance of an empathic encounter from the health-care staff, the importance of being seen as a whole being and the importance of receiving information and having competent health-care professionals. The result also showed the importance of not being distrusted in their pain experience. A negative encounter resulted in feelings such as frustration, anger, fear, hopelessness and disappointment. A positive encounter correlates indirectly with increased patient satisfaction.  

Conclusions 

The results of this literature study indicate that patients have both negative and positive experiences of the treatment in health care. Based on the results of the study, it can be concluded that there was a desire for patient participation and more knowledgeable staff. Patients described their desire to be believed in their pain and wished for an empathic attitude from health care staff of the patients. The results also implied that there was a correlation between a positive encounter with health professionals and patient satisfaction.