Bakgrund

En frisk mun är för många en grundsten i att ha ett gott hälsotillstånd och god livskvalité. Munhälsa är en del av människors egenvård och något som prioriteras olika av personer. Symtom efter en stroke medför ofta att egenvården degenereras vilket kan medföra en försämrad munhälsa och munstatus på grund av nedsatt förmåga. Munvård är ett försummat område som ofta bortprioriteras i det akuta skedet. Personer med stroke löper stor risk att drabbas av nedsatt munhygien, vilket sätter höga krav på vårdpersonal att stödja personer i munvård.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos personer som drabbats av stroke.

Metod

Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Systematiska sökningar har skett i två databaser. Totalt har 15 originalartiklar gett upphov till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och genom syntetisering av artiklar framställdes resultatet.

Resultat

Resultatet redovisades i tre kategorier med åtta subkategorier. Attityden till munvård har setts påverka avsikten och utförandet av munvård. Personens egna förutsättningar efter en stroke kan begränsas av symtomen vilket kan påverka förmågan att utföra munvård och behovet av stöd i egenvård. Kunskaps- och tidsbrist samt otrygghet i att utföra munvård framstod som påverkande faktorer för vårdpersonal.

Slutsats

Kunskapen och attityden till munvård är bristande, vilket påverkar upplevelsen av tid och munvårdens prioritet. Symtom av stroke kan medföra vissa begränsningar i egenvården, vilket sätter krav på vårdpersonalens stödjande funktion. Munvård är ett försummat område som behöver inta en mer central roll i omvårdnaden och i utbildning av vårdpersonal. Sammantaget sett kan ökad kunskap, stöd i egenvård samt utförande av munvård förbättra munhälsa således förbättra funktionsförmåga och rehabiliteringsresultat, minska risk för dödlighet samt stärka hälsa och livskvalité för personer som drabbats av stroke.

Background 

A good oral health is for many an essential cornerstone for their overall well-being and quality of life. Oral health is a part of people's self-care, though it is prioritised differently by individuals. Symptoms after a stroke often cause self-care to degenerate, which can lead to decline in oral health and status due to impaired ability. Oral care is a neglected area that is often overlooked or ignored in the acute phase. People with stroke are at high risk of suffering from poor oral hygiene, which places high demands on healthcare providers to support patients with oral care.

Aim 

The aim of the study was to describe factors affecting the performance of oral care in people affected by stroke.

Method 

The study is a non-systematic literature review. Systematic searches were performed in two separate databases. A total of 15 primary research articles gave rise to the result. The articles were reviewed per Sophiahemmet University’s assessment documentation. An integrated data analysis was performed, and the results were produced by synthesizing articles.

Results 

The results were reported in three categories with eight subcategories. Attitudes towards oral health have been seen to influence the intention and performance of oral care. The person's own conditions after a stroke can be limited by the symptoms, which can affect the ability to perform oral care and the need for support in self-care. Lack of knowledge and time, as well as insecurity in performing oral care appeared to be influencing factors for care staff.

Conclusions 

The knowledge and attitude to oral care is lacking, which affects the experience of time and the oral care's priority. Symptoms of stroke can lead to certain limitations in self-care, which places demands on the support staff's supportive function. Oral care is a neglected area that needs to play a more central role in nursing and in the training of care staff. Overall, increasing knowledge, support in self-care and the performance of oral care can improve oral health, thus improving functional ability and rehabilitation results, reducing the risk of mortality and strengthening the health and quality of life for people affected by stroke.