Bakgrund  

Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder.

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros.

Metod

En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys.

Resultat

Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa.

Slutsats

Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat.

Background 

Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures.

Purpose 

The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis.

Method 

A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis.

Results 

From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health.

Conclusions 

Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.