Bakgrund

Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende. 

Syfte

Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. 

Metod

Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier. 

Resultat

Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier. 

Slutsats

Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent. 

Background 

It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes.

Aim

The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia.

Method

The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories.

Results

Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies.

Conclusions

The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.