Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmsrubbningen och är associerat med en ökad risk för morbiditet och mortalitet, samt en negativ påverkan på livskvaliteten. Förmaksflimmer är en kronisk sjukdom och står för en stor del av sjukdomsbördan både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Inom vården för patienter med förmaksflimmer fungerar verksamheter för omhändertagandet olika. För att hjälpa dessa patienter behövs specifik och avancerad patientutbildning och råd av multidisciplinära team med kunskap som är evidensbaserad. Där är sjuksköterskan en del av det multidisciplinära teamet. I riktlinjer från ESC (European Society of Cardiology) gällande förmaksflimmer, har patienten den centrala rollen och ska tillsammans med vårdpersonal ta beslut om sin vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider.

Syftet var att belysa sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer.

Litteraturöversikt med strukturerad sökning användes som design. Detta självständiga arbete inkluderade 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys för att syntetisera resultaten i relation till varandra. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat.

Resultatet visade att sjuksköterskeledd mottagning hade ett antal olika effekter för patienter med förmaksflimmer. Effekterna för sjuksköterskeledd mottagning var likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer jämfört med sedvanlig vård. Resultatet visade att de positiva effekterna för patienter med förmaksflimmer som fick vård på sjuksköterskeledd mottagning resulterade i färre sjukhusinläggningar, lägre mortalitet, bättre behandling med antikoagulantia, bättre följsamhet till fler rekommendationer, reducerat antal symtom och ökad kunskap om förmaksflimmer hos patienter.

Slutsatsen var att sjuksköterskeledd mottagning är likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer vid jämförelse med sedvanlig vård. personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider

Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia and is associated with an increased risk of morbidity and mortality and negative impact on quality of life. Atrial fibrillation is a chronic disease and accounts for a large proportion of the disease burden both for patients and for health care. In the care of patients with atrial fibrillation, care activities work differently. To help these patients, specific and advanced patient education and advice from multidisciplinary teams with evidence-based knowledge is needed. There, the nurse is part of the multidisciplinary team. In guidelines from the ESC (European Society of Cardiology) regarding atrial fibrillation, the patient has the central role and must, together with care staff, make decisions about their care. A person-centered approach can help strengthen the patient's confidence in their own abilities, improve the quality of life and symptom relief, as well as shorten their care times.

The aim was to illuminate nurse-led clinics and their effect for patients with atrial fibrillation.

A literature review with structured search was used as a method. This master thesis included 16 scientific articles from the databases Pubmed and CINAHL Complete. The included result articles were quality reviewed and analyzed with integrated analysis to synthesize the results in relation to each other. The categories were then identified to describe the results of the articles.

The results showed that nurse-led clinics had a number of different effects for patients with atrial fibrillation. The effects for nurse-led clinics were equivalent or slightly better for patients with atrial fibrillation compared with usual care. The results showed that the positive effects for patients with atrial fibrillation who received care at the nurse-led clinic to be: fewer hospital admissions, lower mortality, better treatment with anticoagulants, better adherence to more recommendations, reduced number of symptoms and increased knowledge of atrial fibrillation among patients.

The conclusion is that nurse-led clinics are equivalent or better for patients with atrial fibrillation when compared with usual care.