Bakgrund

Sömn är ett nödvändigt behov hos alla människor som fyller en viktig funktion förkroppens stärkande och regenererande funktioner. Nedsatt sömnkvalitet som exempelvis fler uppvaknanden, kortare sömnduration och/eller irreguljär fördelning av sömnstadier medför negativa konsekvenser för hälsa både på lång och kort sikt. Vårdpersonal tenderar att överskatta patientens sömn och underskatta påverkande faktorer men med hjälp avpatienternas uppfattning och objektiva mätmetoder kan nyfunnen kunskap hjälpa vården att utvecklas i en positiv riktning.

Syfte

Syftet var att belysa faktorer med negativ påverkan på sömnkvalitet inom slutenvården baserat på patientens subjektiva upplevelser och objektiva mätmetoder.

Metod

Litteraturöversikten är av icke-systematisk design och är en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar i både kvalitativ och kvantitativ utformning. Genom kombination av söktermer gjordes i februari 2021 sökningar i databaserna PubMed och CINAHL som genererat 12 artiklar och resterande tre artiklar framtogs genom manuell sökning. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument, sedan har integrerad analys av artiklarna utförts.

Resultat

Resultatet är indelat fyra kategorier; vårdmiljö, omvårdnadsåtgärder, komfort och fysiologiska samt psykologiska aspekter med tillhörande underkategorier. Litteraturöversiktens resultat visade att samtliga kategorier var områden med faktorer som påverkade sömnkvaliteten. En nyanserad bild av problemområdet påträffades där patienter bland annat uppgav olika former av larm, blinkande medicinsk utrustning, smärta, ljud från vårdpersonal och nattliga omvårdnadsåtgärder med negativ påverkan på sömnkvalitet.

Slutsats

Samtliga belysta faktorer påverkade sömnen i varierande utsträckning beroende påvårdavdelning. Ytterligare forskning efterfrågas utifrån olika vårdmiljöer samt avexperimentell design. Sömnfrämjande interventioner som öronproppar, ögonmask ochdämpad belysning upplevdes som positivt och gav en ökad sömnkvalitet. Litteraturöversikten innehåller värdefull kunskap för sömnfrämjande arbete som kan liggagrund för en salutogen sjukvård och ett hälsosammare samhälle. 

Background

Sleep is a necessary need for all people that fulfill an important function for the body's strengthening and regenerating functions. Reduced sleep quality, for example, more awakenings, shorter sleep duration, and/or irregular distribution of sleep stages, has negative consequences for the patient’s health in both the long and short term. Nursing staff tends to overestimate patients 'sleep and underestimate influencing factors, but with the help of patients' perceptions and objective methods of measurement, newfound knowledge can help healthcare to develop in a positive direction.

Aim

To shed light on factors with negative impact on sleep quality in inpatient care based on the patient's subjective experiences and objective measurement methods.

Method

The literature review is of non-systematic design and consists of a compilation of 15 scientific articles in both qualitative and quantitative design. By combining search terms, searching the PubMed and CINAHL databases in February 2021 which generated 12 articles and the remaining three articles through manual search. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments, then an integrated analysis of the articles has been performed. The result is divided into four categories with associated subcategories.

Results

The result is divided into four categories: care environment, nursing measures, comfort, and physiological as well as psychological aspects with associated subcategories. The results of the literature review showed that all categories were areas with factors that affected sleep quality. A nuanced picture of the problem area was found where patients reported various forms of alarms, flashing medical equipment, pain, noise from care staff, and nocturnal nursing interventions with a negative impact on sleep quality.

Conclusion

All of the factors highlighted affected sleep to varying degrees depending on the ward. Further research is requested based on different care environments and experimental design. Sleep-promoting interventions such as earplugs, eye masks and subdued lighting were perceived as positive and gave an increased quality of sleep. The literature review uses valuable knowledge for sleep-promoting work that can form the basis for salutogenic healthcare and a healthier society.