Inom ambulanssjukvården ingår det i den vardagliga arbetsmiljön att utsättas för stressiga situationer. Det krävs att ambulanspersonalen är alert, förberedd och flexibel för att hantera det oväntade. Regelbunden exponering för trauman kan bidra till känslomässiga svårigheter. Vilket kräver stöd och hjälp för att hantera de stressreaktioner som kan uppstå till följd av en allvarlig händelse.

Syftet var att belysa ambulanspersonals copingstrategier och upplevelse av krisstöd i samband med en allvarlig händelse.

Som metod användes en allmän litteraturöversikt där 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsykInfo, resultatet analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms analysprocess. Analysen genererade fem kategorier.

I resultatet framkom fem kategorier; Före händelse - förberedande copingstrategier, under händelsen - copingstrategier för omhändertagande, efter händelsen - copingstrategier för bearbetning och upplevelsen av krisstöd, ledning och organisation samt kulturella skillnader. Där framkom det att emotionellt fokuserad coping var den mest förekommande metoden för att hantera stress i samband med en allvarlig händelse. Det mest uppskattade stödet erhölls av en nära kollega, familj eller vänner. Ambulanspersonalen uppgav att det fanns ett missnöje med ledningens stöd och omhändertagande efter en allvarlig händelse.

Som slutsats var det huvudsakliga fyndet att ambulanspersonal främst använde sig av emotionellt fokuserad coping och en erfaren kollega var ett viktigt stöd för att hantera stress då de bidrog till en känsla av trygghet, säkerhet samt stärkte kompetensen. Studiens resultat påvisade vikten av tid för återhämtning och reflektion. Litteraturöversikten identifierat en rad olika förbättringsåtgärder såsom ett förbättrat krisstöd samt ett ökat behov av utbildning och kunskap i stresshantering.

In ambulance care, it is part of the everyday work environment to be exposed to stressfulsituations. The ambulance staff is required to be alert, prepared, and flexible to manage theunexpected. Regular exposure to trauma can contribute to emotional difficulties, whichrequires support and help to deal with the stress reactions that can occur because of a seriousincident.

The aim was to highlight the ambulance personnel coping strategies and experience of crisissupport in the event of a serious incident.

As a method, a general literature review was used where 15 articles were included in theresult. The article search was performed in the databases PubMed, CINAHL and PsykInfo,the results were analyzed with the help of Forsberg and Wengström's analysis process. The analysis generated in five categories.

The results revealed five categories; Before the event - preparatory coping strategies, duringthe event - coping strategies for caretaking, after the event - coping strategies for processingand the experience of crisis support, management and organization as well as culturaldifferences. Emotionally focused coping was the most common method when dealing withstress after a serious incident. The most appreciated support was received by a closecolleague, family, or friends. The ambulance staff stated that there was dissatisfaction in themanagement's support and care after a serious incident.

In conclusion, the main finding was that ambulance mainly used the emotionally focusedcoping and an experienced colleague as support for managing stress as they contributed to asense of security, safety, and strengthens competence. The results of the study demonstratedthe importance of the need for recovery and reflection. The literature review identified anumber of different improvement measures such as improved crisis support and an increasedneed for training and knowledge in stress management.